Bakgrund: I Sverige diagnostiseras omkring 20 kvinnor dagligen med en bröstcancerdiagnos. Detta resulterar i att varje år får 9000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Hur en kvinna upplever att diagnostiseras med bröstcancer är högst individuellt och upplevelsen kan endast beskrivas av personen själv. Olika personer erfar och tolkar saker och ting som händer i det dagliga livet olika beroende på tidigare erfarenheter och händelser i livet. Få studier har undersökt hur kvinnor med bröstcancer upplever perioden mellan diagnos och behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma patienters behov av stöd efter en diagnos. Det är därför av betydelse att studera kvinnors upplevelse efter diagnos fram till att behandlingen startar. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat grundas på fem olika kategorier varav en av kategorierna har tre underrubriker. De kategorier som framkom efter analysen var att känna rädsla, en känsla av uppgivenhet, att ha en objuden gäst i kroppen, behov av stöd och en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnornas upplevelse efter en bröstcancer diagnos fram till behandlingens start är en påfrestande period, då livet vänds upp och ner och påverkar kvinnorna olika. Detta bör uppmärksammas bättre av sjukvården eftersom det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedöma patientens behov av stöd efter en diagnos. / Examensarbete

Uppsatsen undersöker om reformen från 2011 om betyg i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna för matematik i grundskolan. Särskilt studeras reformen påverkade dem att ändra innehållet i lärarhandledningar i matematik så som att lägga till eller utvidga avsnitten om bedömning och bedömningsstöd.   Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att implementera läroplanen 2011 och då i synnerhet hur statens direktiv om betyg och bedömning tar sig i uttryck i lärarhandledningar. Uppsatsens urvalsbegränsningar är att materialet ska ha publicerats innan lagen om betyg i årskurs 6 samt innan läroplanen 2011 (10 kap. 15 § SFS 2010: 2022; Skollag, 2010:800). Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av bedömningsstöd i lärarhandledningar från perioden Lpo 94, som kombinerats med en fallstudie av vissa utvalda läroboksförfattares bedömningsstöd. Resultatet visade att lärarhandledningarna mellan 1994 till 2011 innehöll bedömningsstöd men i väldigt låg grad. Boken med mest bedömningsstöd var Matematikboken 6 (Undvall, 2007). I slutsatsen kom jag fram till att reformen från 2011 om betygsinförandet i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna till stor del och att det skedde en ökning när det kom till mängden bedömningsstöd i lärarhandledningar i matematik. Resultaten av analysen visade att om läromedelsförfattarna (transformeringsarenan) inte lyssnar på staten (formuleringsarenan) så kan skolan, klassrummet och lärarna (realiseringsarenan) påverkas. Detta kan i längden leda till att realiseringsarenan inte följer formaliseringsarenans riktlinjer. Betyg, bedömningsstöd, innehållsanalys, läroplansteori, reformer

<p>Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.</p>

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet. Resultatet visar på att även i Vårt Malmös fall är artiklarna till stora delar negativa i den bemärkelsen att de främst behandlar antingen problematiken i Rosengård eller de förebyggande insatserna mot problemen.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar både individen, dess familj och det sociala nätverket. Det är vanligt förekommande bland befolkningen och de personer som får hjärtsvikt blir påverkade på ett flertal sätt. Hjärtsvikt som finns i fyra olika grader där symptomen har varierande allvarlighet för varje grad. Sjuksköterskan har en betydande roll i omvårdnaden där personernas symptom och bekymmer kan uppmärksammas och lindras. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt grad II till IV enligt NYHA. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats som grundades på tolv vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenterades i form av tre huvudkategorier med sju underkategorier. Kategorierna var En förändrad livsstil med underkategorierna En begränsad fysisk aktivitet, Trötthet och Ett anpassat liv. En ny social roll i livet med underkategorierna Behov av hjälp och Isolering. Känslomässiga reaktioner med underkategorierna Rädsla och otrygghet, samt Frustration. Slutsats: Det framkom att personerna upplevde att det var komplext att leva ett vardagligt liv. De hade det svårt med den sociala delen i livet och hade ett flertal känslor som påverkade deras situation. Det fanns dock positiva aspekter då de fick möjlighet till att förändra sina liv. Det kan behövas ytterligare forskning som berör skillnaden i kvinnor och mäns upplevelser samt hur yngre personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

Svenska företag har historiskt haft ett starkt intressentperspektiv men har genom globaliseringen influerats av främst den anglosaxiska världen och blivit mer aktieägarfokuserade. I USA kunde man i spåren av finanskrisen 2007 se att företag började röra sig mot ett intressentperspektiv. Krisen nådde Sverige 2008. Kan man se ett liknande skifte bland svenska företag? I den här studien har Sandvik valts ut som studieobjekt. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på årsredovisningar och kompletterats med en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatser har dragits att Sandvik inledningsvis hade ett stort aktieägarfokus, men i samband med krisen fick ett ökat intressentfokus. Det gick dock inte att fastställa ifall krisen var den utlösande faktorn till förändringen. På senare år har Sandviks intressentperspektiv inkorporerats med aktieägarperspektivet och blivit ett sätt att värdemaximera företaget. Det stämmer överens med Jensens modell om upplyst värdemaximering.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad (PCO) är när den vårdsökande personen är delaktig i sin vård och blir sedd som mer än sin sjukdom eller åkomma. Förhållningssättet PCO grundade sig först inom demensvården men har numera blivit ett förhållningssätt som de flesta vårdinstitutioner eftersträvar. För att uppnå den förbättrande vården som PCO kan medföra, behövs en välplanerad och tydlig implementeringsplan från ledningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att implementera ett personcentrerat arbetssätt på en slutenvårdsavdelning. Metod: En induktiv kvalitativ studie där elva intervjuer genomfördes. Därefter utfördes en innehållsanalys av åtta strategiskt utvalda intervjuer. Resultat: Det finns förhoppningar hos deltagarna att implementeringen ska leda till en bättre och säkrare vård, men också farhågor om rädsla för förändring bland vårdpersonalen samt en ökad arbetsbelastning. Att arbeta personcentrerat upplevs av deltagarna kommer ställa högre krav på vårdteamet, framför allt sjuksköterskorna, när det gälller tid, kunskap och kommunikation. Slutsats: För att kunna ge vårdsökande personen den bästa vården, behövs det engagerad och kompetent personal som har stöd och förståelse från ledningen. Trots de hinder som tycks finnas så lever en positiv anda bland sjuksköterskorna om implementeringen av PCO. Förhoppningarna är att ett personcentrerat arbetssätt bland annat ska öka delaktigheten som kan leda till kortare vårdtider samt minskar risken för återbesök tätt efter vårdtiden. Det i slutändan ger en bättre vård i helhet för den enskilda vårdsökande personen. / Background: Person-centred care (PCC) is when the person seeking care get’s involved in their care and are seen as more then their illness or ailment. PCC as a concept began in dementia care, but is now the approach that most healthcare institutions strive after. To achieve the improved care that PCC can bring, there is need for a well- planned and clear implementation plan from the management. Aim: To describe the nursing staffs experience of implementing person-centred care as a work procedure in inpatient care. Method: An inductive qualitative study where eleven interviews was completed. Eight interviews were strategically chosen and a content analysis was carried out. Result: There is hope among the participants that implementation will bring a better and safer care, but also concerns about fear of change among the healthcare staff and increased workloads. Participants experience that PCC will place higher demans on the healthcare staff, especially nurses, regarding time, knowledge and communication skills. Conclusion: To provide the best care, there has to be dedicated and competent staff who also have the support and understanding from the management. Despite the obstacles that seem to exist, there is a positive spirit among the nurses in relation to the implementation of person-centred care.  There is hope that person-centred care, among other things, will increase participation that could lead to shorter hospital stays and risk of needing to seek care again short after being discharged from the hospital. Ultimately it provides a better care in the whole for the individual person seeking care.

I denna studie har vi granskat om det utifrån de svenska allmännyttiga bostadsbolagens Corporate Social Responsibility (CSR)-redovisning går att utläsa ett samband mellan antingen Voluntary Disclosure Theory (VDT) eller intressent- och legitimitetsteorin. VDT utgår ifrån att företag som har ett gediget miljöarbete väljer att redovisa mer CSR-faktorer medan legitimitetsteorin ser det som att företag med ett dåligt rykte väljer att redovisa CSR-faktorer för att förbättra sin legitimitet. Intressentteorin utgår ifrån att finansiellt starka intressenter kan ha en större påverkan på företagens CSR-arbete än de finansiellt svaga intressenterna. Vi valde att granska svenska allmännyttiga bostadsbolag som gick under den juridiska formen aktiebolag för att avgränsa studien. Den allmännyttiga bostadssektorn i Sverige unik eftersom det i stor utsträckning är kommunerna som äger hyresbostäderna men det är allmännyttans bostadsbolag som förvaltar dem. Deras uppdrag har varit att skapa stabilitet på hyresmarknaden och erbjuda boende till hushåll med olika ekonomiska och sociala förutsättningar.Vi har valt att endast granska företagens årsredovisning då det är ett dokument som många intressenter har tillgång till och läser, samt att det är krav på företagen att upprätta en årsredovisning enligt svensk lag. Denna granskning har genomförts med hjälp av en innehållsanalys. Innehållsanalysen baseras på två ramverk utformade av Clarkson et al. (2008) samt Sutantoputra (2009). Dessa ramverk är i sin tur baserade på GRI:s riktlinjer. GRI står för Global Reporting Initiative och är idag det ramverk som används i störst utsträckning för frivillig CSR-redovisning.I denna studie utgår vi från ett paradigm som består av en positivistisk kunskapssyn, en objektivistisk verklighetssyn, ett deduktivt angreppssätt och en mixad metod som val av datainsamlingsteknik. Valet att genomföra en mixad metod studie baseras på att en innehållsanalys i regel innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder eftersom det är upp till oss som författare att göra en bedömning av vad som skall kodas. Vidare utgår studien från ett samhälleligt perspektiv där vi fokuserar på intressenter. Den intressentgrupp som vi lägger mest fokus vid är staten och myndigheter. I studien fann vi likt Clarkson et al. (2008) att de flesta företag verkar redovisa CSR-faktorer på grund av att de har ett faktiskt CSR-arbete. Detta samband anser vi främst beror på VDT, legitimitets och intressentteorin kan dock användas som förklarande variabler. Vidare fann vi att inga av de svenska allmännyttiga bostadsbolagen uttryckligen skriver att de tillämpat en CSR-redovisning i enlighet med GRI.

Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.

The aim of this essay was to investigate in what manner sexuality is and has been portrayed and represented in course books used in religious studies in Swedish upper secondary school. In order to study the progression of how Swedish education has portrayed sexuality, course books from the 1970s, the 1990s and 2013 were studied. Moreover, to get a deeper understanding of the subject, the curricula from each time period were also investigated. The method used was first and foremost a qualitative content analysis, but a quantitative approach was also used in some occasions. To get the result of this investigation four questions were asked: “In what way is sexuality portrayed in the curricula?”, “Where in the course books is sexuality discussed?”, “Which questions regarding sexuality are discussed?” and also “What types of sexualities are represented?”. The result of this essay demonstrates the fact that how sexuality is portrayed in Swedish course books for religious studies has changed since the 1970s. By discussing the results with the help of Ambjörnsson’s queer-theoretical analysis, it has become clear that Swedish education has gone from a rather heteronormative approach on portraying sexuality to a more including one. The subject of sexuality is more nuanced in the latest course book, and the subject has been given more space in the books.  However, what has remained the same is the fact that only a few of the chapters discussing different religions also discuss sexuality. In the course books from previous time periods sexuality was almost exclusively discussed in chapters about Islam and Christianity, and even though sexuality is discussed in a different manner that is still the case.