Nästan alla barn och unga går i skolan från 6 till 18 års ålder. Skolan är därför en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet. Skolsköterskan är den enda i skolan som förutom lärarna träffar varje elev regelbundet. Skolsköterskan är därigenom en nyckelperson i skolans hälsofrämjande arbete. Därför är det viktigt att undersöka deras egna uppfattningar och erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet. Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan Sex skolsköterskor intervjuades. Analysen genomfördes med manifest kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan är att arbetet underlättas av strukturella verktyg, att skolsköterskors personliga sätt att arbeta är betydelsefullt, att det är viktigt att möta behov även på klass- och skolnivå, att samarbetet med familjen är en nödvändig förutsättning samt att tydlig ledning och organisation i skolan är betydelsefulla. Resultatet bekräftar fynden i de tidigare sparsamma undersökningar som gjorts. Behoven av framtida studier bör fokuseras mot de olika behov som finns avseende ålder, kön och social ojämlikhet. Rektors engagemang för att stödja arbetet bör granskas. Nationella övergripande riktlinjer för skolsköterskorna hälsofrämjande arbete bör skapas.

Att leva med endometrios är att leva med en kronisk gynekologisk sjukdom som orsakar smärtor och lidande. Endometrios är när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern där den kan fästa vid andra organ. Mensblodet går upp via äggledarna in i bukhålan och samlas i där i endometrioshärdar, det stannar kvar och inleder en inflammatorisk process. Denna process leder ofta till svåra smärtor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva två kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, ur ett självbiografiskt perspektiv. Två självbiografier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet påverkas negativt av sjukdomen, Att beroendet av vård ger frustration, Att tillvaron försvåras av vården och behandlingen och Att ha behov av stöd och önska trygghet. Resultatet visade att endometrios påverkar de drabbade kvinnorna i vardagen med känslor av orättvisa över att vara drabbad, ensamhet i smärtan och en rädsla att bli lämnad. Att kvinnorna var beroende av en vård där det fanns brister i bemötandet gjorde att kvinnorna kände sig maktlösa. Kvinnorna sökte vård för att få smärtlindring och trygghet. Slutsatsen är att sjuksköterskan har en viktig uppgift i möten med dessa kvinnor, att skapa ett förtroende hos kvinnor så att dom känner sig trygga att söka vård. Det är viktigt det är att skapa trygghet och hopp, vid mottagandet och under vårdtiden. Ytterligare forskning skulle behövas inom, att förbättra stödet och bemötande för kvinnor med endometrios.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Bakgrund: Delirium är vanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar. Det leder till ett stort lidande för patienten. Forskningen har varit mer inriktad på patofysiologi, etiologi, farmakologisk behandling och screeninginstrument. Tidigare forskning har inte fokuserat på sjuksköterskans erfarenheter i stor utsträckning. Design: En kvalitativ intervjustudie. Metod: Tio intensivvårdssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige intervjuades hösten 2016 med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter formulerades i tre kategorier: Strategier som underlättar att vårda patienter med delirium, Svårigheter med att vårda patienter med delirium och ställas inför svåra etiska situationer. Slutats: Resultatet visar att det finns ett behov av att öka kunskapen om delirium, att införa och använda screeninginstrument samt bättre rutiner kring vården av patienter med delirium. Svåra situationer kan uppstå där det etiska sätts åt sidan för patientens bästa.Vårdmiljöns utformning och ljudnivåer kunde påverka intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av att vårda patienter med delirium. Studiens resultat visar att rättviseprincipen inte alltid tillämpas och att vård på lika villkor inte alltid säkerställs på grund av tidsbrist eller negativa attityder. Resultatet visar på bristande kunskap och rutiner kring att upptäcka, förebygga och behandla delirium. Intensivvårdssjuksköterskorna bör erbjudas utbildning om delirium och screeninginstrument samt att rutiner kring vården av deliriösa patienter förbättras

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ungefär 8000 kvinnor i Sverige varje år. Bröstcancer har en stor påverkan på kvinnors livskvalité och livslängd. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där bröstet avlägsnas. Kvinnor som genomgått en mastektomi får i många fall problem med sin kroppsuppfattning och sexualitet. Bröstet är en symbol för kvinnlighet och förlusten kan bidra till lidande. Kvinnor som genomgått en mastektomi upplever flera former av lidande som påverkar välmåendet. I sjuksköterskans roll är det viktigt att kunna identifiera lidande så tidigt som möjligt för att kunna ge ett gott bemötande och god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande post mastektomi. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Emotionellt lidande, Att inte känna sig hel och Att inte bli tagen på allvar. Emotionellt lidande handlar om kvinnornas sorg och rädsla efter förlusten och även skammen över den förändrade kroppen. Att inte känna sig hel handlar om att känna sig annorlunda och hur ingreppet påverkar kvinnornas identitet och intima relationer. Att inte bli tagen på allvar handlar om förringat lidande och bristande kommunikation. Slutsats: Resultatet av denna studie kan bidra till ökad förståelse för lidandet hos kvinnor som genomgått en mastektomi och därmed ge upphov till en bättre personcentrerad omvårdnad. Nyckelord: innehållsanalys, mastektomi, omvårdnad, patografier, upplevelser

No description available.

Denna studie handlar om hur olika föreställningar om manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i skolan. Den bakomliggande teorin för denna studie är socialkonstruktivism samt Yvonne Hirdmans genussystem/genusordning med fokus på den dikotomiska uppdelningen av vad som anses vara manligt och kvinnligt. Syftet med studien är att bidra med en förståelse för hur manlighet och kvinnlighet kan framställas i läseböcker som används i grundskolans tidigare år. Den frågeställning som vägleder arbetet är: Vilka olika typer av karaktärer går att identifiera med hjälp av de egenskaper och beteenden som beskriver män/pojkar och kvinnor/flickor i läseböckerna? För att kunna genomföra denna studie och besvara den frågeställning vi ställt har kvalitativa samt komparativa analyser av text och bild i fyra stycken läseböcker som används i grundskolans tidigare år gjorts. Fem olika karaktärstyper kunde identifieras. Vi har valt att kalla dem Den vackra flickan/kvinnan (kvinnliga karaktärer som är omtänksamma, snälla och bryr sig om sitt utseende), Den aggressiva pojken/mannen (manliga karaktärer som är våldsamma, aggressiva och hotfulla), Det mångsidiga barnet (pojkar och flickor som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper), Den mångsidiga vuxna (kvinnor och män som visar på en kombination av manliga och kvinnliga egenskaper) samt Den brytande karaktären (karaktärer som endast visar upp egenskaper från det motsatta könet).  Slutsatsen vi kunde dra var att böckerna visade upp en variation av hur manlighet och kvinnlighet framställs i läseböcker som används i grundskolans tidigare år.

The aim of this study is to establish whether there are any specific trends in master theses concerning knowledge organization. To identify the past and current trends a method of content analysis has been applied to 110 theses over a time period of ten years. The results of this study show that there is an increasing interest in subjects concerning for example the evaluation of retrieval effectiveness in search engines on the Internet. A subject which was popular in the late 1990:s was information technology and its different applications. This subject has since that time decreased in popularity. The dominating area of study during the studied time period is classification research, which has received a relatively constant interest during the time period as a whole. / Uppsatsnivå: D

Gymanläggningar öppnar för skapandet av en kultur där muskulösa och väldefinierade kroppsformer, eller ideala kroppsformer, står i centrum. I denna ”gymkultur” har även användningen av kosttillskott som exempelvis kreatin och whey protein bland manliga gymbesökare blivit något av en självklarhet. Kosttillskott förknippas starkt med prestationshöjande- och muskeluppbyggande effekter och marknadsförs ofta som just prestationshöjande och muskeluppbyggande. Detta är ett av flera strategiska knep som marknadsförare kan använda sig av för att locka individer till köp; genom att nämna att tillskotten kan leda till muskeluppbyggnad. Detta är något som marknadsförare vet är väldigt efterfrågat. Kosttillskottsindustrin är relativt omfattande där exempelvis svenska företag går i vinst med flera tiotals miljoner kronor årligen. Men i dagsläget finns det knappt några vetenskapliga studier som kan styrka de påståenden som används i marknadsföringen. Det talas flitigt om att kosttillskotten enbart ger ”psykologiska effekter”. Jag anser därför att det är av vikt att analysera förhållandet mellan gymkultur och marknadsföringen av kosttillskott, vilket i stort utgör syftet med uppsatsen. För att undersöka marknadsföringen har jag genomfört en innehållsanalys av annonser på två framstående fitnessmagasin: ”BODY” och ”Fitness Magazine”. Med en del inflytande från innehållanalysen designade och genomförde jag en enkät som innehöll delar som relaterade till marknadsföringen av kosttillskott och enkäten innehöll även delar som relaterade till hur gymbesökare förhåller sig till kosttillskottens påstådda effekter.Resultatet av innehållsanalysen visar att en betydande del av annonserna uppvisar stora och väldefinierade kroppsdelar, specialpriser och vetenskaplifieringar. Resultatet av enkätundersökningen visar bland annat att respondenterna till viss mån anser att marknadsföringen uppvisar stora och väldefinierade kroppsdelar och känner även att kosttillskotten hjälper att öka muskelmassan. Anledningen till att vältränade kroppsdelar används i marknadsföringen av kosttillskott antas vara bland annat för att få personer att känna sig missnöjda med sina egna kroppar och få dem att tro att det enda sättet att få en vältränad kropp är genom användandet av kosttillskott. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Diagnosen borderline har funnits i snart 100 år men fortfarande finns det brister i omvårdnaden av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning upplever att de inte blir tagna på allvar inom vården. När sjuksköterskor uppvisar ett genuint intresse upplevs dock omvårdnaden som stödjande av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vilka omvårdnadsbehov personer med borderline/emotionell instabila personlighetsstörningar upplever sig ha inom psykiatrisk vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes via telefon med fyra deltagare. Alla var av kvinnligt kön, bosatta i Sverige och hade enligt egen utsago diagnosen borderline. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom övergripande temat Att ro tillsammans genom stormen. Personerna erfor upplevelser av att inte ha något värde till följd av att bli förnedrade, att inte tas på allvar och att vara i underläge. Detta resulterade i att deltagarna längtade att känna sig betydelsefulla genom att bli sedda som människor och att bli bemötta med kompetens. Slutsats: Personerna längtade efter att få mötas med en medmänsklig värdighet. Detta kan anses som trivialt men då vårdpersonal tillgodoser detta uppkommer en omvårdnad som kan innebära ett livsavgörande stöd för personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Nyckelord: borderline, kvalitativ innehållsanalys, längtan, tidvattenmodellen, underläge, upplevelse.