Bakgrund: Diagnosen borderline har funnits i snart 100 år men fortfarande finns det brister i omvårdnaden av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning upplever att de inte blir tagna på allvar inom vården. När sjuksköterskor uppvisar ett genuint intresse upplevs dock omvårdnaden som stödjande av personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva vilka omvårdnadsbehov personer med borderline/emotionell instabila personlighetsstörningar upplever sig ha inom psykiatrisk vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes via telefon med fyra deltagare. Alla var av kvinnligt kön, bosatta i Sverige och hade enligt egen utsago diagnosen borderline. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom övergripande temat Att ro tillsammans genom stormen. Personerna erfor upplevelser av att inte ha något värde till följd av att bli förnedrade, att inte tas på allvar och att vara i underläge. Detta resulterade i att deltagarna längtade att känna sig betydelsefulla genom att bli sedda som människor och att bli bemötta med kompetens. Slutsats: Personerna längtade efter att få mötas med en medmänsklig värdighet. Detta kan anses som trivialt men då vårdpersonal tillgodoser detta uppkommer en omvårdnad som kan innebära ett livsavgörande stöd för personer med borderline/emotionell instabil personlighetsstörning. Nyckelord: borderline, kvalitativ innehållsanalys, längtan, tidvattenmodellen, underläge, upplevelse.

No description available.

Bakgrund: Allt fler patienter söker sig till primärvården. Detta medför att nya strategier måste utformas för att kunna bedöma patienterna på ett säkert sätt där patienterna hänvisas rätt. Triagering utgör en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och kan utföras över telefon men även via öppna mottagningar på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triagering på öppen mottagning inom primärvården. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar med triagering på öppen mottagning inom primärvården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier vilka benämns; Mötet skapar trygghet, Stor variation ställer stora krav på kunskap, Bred kompetens nödvändigt för att kunna möta patientens krav, Kollegialt stöd – en grundförutsättning samt Stressiga förhållanden. Slutsats: Resultatet indikerar att triagering är en utmanande och komplex arbetsuppgift för sjuksköterskor. För att kunna triagera patientsäkert måste sjuksköterskan besitta bred kompetens genom gedigen kunskap och erfarenhet.

<p>Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas. Mot bakgrund av detta fann vi det intressant och välbehövligt att utforska området och följande problemformulering utformades:</p><p>Hur ser förhållandet ut mellan företagens presenterade miljöinformation och finansanalytikers rapporter?</p><p>Studiens syfte har varit att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytikerna använder sig av vid värdering av företag, samt att redogöra för hur denna information används.</p><p>Utifrån syftet att skapa förståelse för vilken av företagens presenterade miljöinformation som finansanalytiker använder sig av samt att redogöra för i vilket sammanhang informationen används har medfört att vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. I egenskap av vår önskan att skapa förståelse har vi i denna studie utgått från en hermeneutisk kunskapssyn, där vi har valt att belysa studiens problem ur ett investerarperspektiv.</p><p>Vi har i studien inslag av både det deduktiva och induktiva angreppssättet, där det deduktiva angreppssättet tar sig i uttryck genom att vi utgår från tidigare studier då vi formulerade de teman vi avsåg att undersöka. Det induktiva angreppssättet genom att det tidigare saknas studier som behandlar ämnet och därmed har vi med vår studie bidragit till forskningsområdet.</p><p>Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys där årsredovisningar och miljöredovisningar av fyra olika europeiska internationella företag granskats, samt totalt tolv analytikerrapporter på dessa företag. Våra slutsatser är att av företagens presenterade miljöinformation, var det framförallt miljöinformation gällande företagets produkter samt lagar och regleringar som analytikerna använder. Emellertid använder analytikerna även miljöinformation vilken berör företagets miljöarbete och vision, miljöinformation om företagets produktionsprocess samt finansiell miljöinformation såsom framtida miljökostnader, men i mindre utsträckning. Miljöinformationen som används av analytikerna har framförallt använts i syfte att visa på den framtida utvecklingen hos företaget, men har även i enstaka fall presenterats i syfte att endast informera.</p>

<p>Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; <em>Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom </em>och<em> Skam och skuld</em>. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs. </p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Allvarligt sjuka barn behöver stöd från sin familj och de har rätt att ha anhöriga nära. Det är sjuksköterskans uppgift att involvera familjen och att vårda barn med familj som en helhet. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda allvarligt sjuka barn och deras familjer. <strong>Metod:</strong> Innehållsanalys utfördes på elva vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Vetenskaplig bedömning genomfördes på alla resultatartiklar. <strong>Resultat: </strong>Att föräldrar deltog i barnets omvårdnad ansågs vara väsentligt för hela familjens välbefinnande. En positiv inställning till familjens delaktighet i vården kunde leda till ett gott samarbete mellan sjuksköterska och familj vilket resulterade i bästa möjliga vård för barnen. Sjuksköterskorna ansåg att föräldrarna behövde uppmuntras till att vara mer aktiva i omvårdnaden och de ville utveckla ett förhållande med familjen baserat på ömsesidig tillit. <strong>Diskussion: </strong>Att arbeta med allvarligt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och stressfyllt. Därför behöver sjuksköterskor stöd av både organisation och kollegor för att kunna erbjuda god omvårdnad.  <strong>Slutsatser: </strong>Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation för att på ett bra sätt kunna tillgodose familjens behov. Det är även av betydelse att sjuksköterskor värnar om den egna arbetsmiljön för att kunna utföra ett tillfredsställande arbete.<strong><em></em></strong></p>

<p><strong>Introduktion: </strong>Aquired Immunodefficiency Syndrome (AIDS) upptäcktes för första gången 1981 i Afrika, men existerade troligen redan tidigare.<strong> Bakgrund: </strong>Alla människor har rätt till lika vård på lika villkor och alla patienter ska bemötas med positiva attityder. Negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS kan påverka vårdkvalitén. <strong>Syfte</strong>: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. <strong>Metod: </strong>Litteraturstudie med 15 artiklar publicerade mellan 1995-2010. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats. Resultaten har analyserats med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Innehållsanalysen gav fyra kategorier och tolv subkategorier;<strong> </strong><em>upplevelser</em>- ilska/frustration, rädsla, emotionella påfrestningar, positiva upplevelser., <em>attityder-</em> synen på patienter, medkänsla, bemötande, viljan att vårda., <em>relationer-</em> omvårdnadsrelationer, privata relationer., <em>utbildning-</em> behov av utbildning, utbildningens effekt.<strong> Diskussion: </strong>Ett stort behov av utbildning framkom som ett bifynd och utbildning visade sig ha positiva effekter på både upplevelser och attityder<strong>. Slutsats: </strong>För att öka vårdkvalitén för patienterna och trygghetskänslan hos sjuksköterskorna bör det satsas mer på utbildning inom området.</p><p><strong> </strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> I Sverige drabbades år 2007 ca 180 tonåringar av cancersjukdom. Under tonårstiden sker stora psykiska och fysiska förändringar. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva tonåringars hantering och upplevelser i samband med omvårdnad och behandling av cancersjukdom. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar hittats med hjälp av sökord i databaser. Därefter granskades de, och en manifest innehållsanalys användes där två tydliga kategorier framträdde. <strong>Resultat:</strong> Cancersjuka tonåringar hade behov av att dölja kroppsliga förändringar som uppkom i samband med sjukdomen. De hade även en önskan om att vara normala och inte bli behandlade annorlunda. Relationer såsom familj och vänner var viktiga för att hantera sjukdomen. Tonåringarna hade behov av information och delaktighet i vården och de värdesatte närhet och respekt av personalen. <strong>Diskussion:</strong> Eftersom tonårstiden är en speciell tid att ha cancer då självständighet och identitet byggs upp behöver vården av denna patientgrupp förbättras. Sjuksköterskan har en viktig roll att anpassa vården efter varje individ.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>En engagerad pappa är betydelsefull för barnets hälsa och utveckling. Genom att ge stöd i föräldraskapet kan barnavårdscentralen (BVC) öka barnets möjlighet till god hälsa. <strong>Syfte:</strong> Att belysa de svårigheter och utmaningar pappor till små barn upplever och hur papporna beskriver sitt behov av stöd från BVC. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod användes. Tio pappor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Det var en stor händelse och en mycket positiv upplevelse att bli pappa. Det innebar svårigheter och utmaningar framförallt att hinna med både arbete och familj och att ta ansvar för en annan individ. De flesta hade en positiv bild av BVC. De hade många tankar om verksamheten och hur de skulle vilja att den utformades. Papporna upplevde behov av att BVC kontrollerade barnets hälsa, gav rådgivning vid sjukdom och förmedlade kontakter med andra föräldrar. Det var viktigt att kunna komma i kontakt med BVC när behov uppkom liksom att sjuksköterskan kände till barnet. <strong>Slutsats:</strong> Pappor upplevde en svårighet att hinna med både arbete och familj. De önskade främst stöd från BVC när barnen var sjuka och ville att BVC skapade möjligheter för dem att träffa andra pappor. Pappors engagemang är betydelsefullt för barnets hälsa, utveckling och välbefinnande. Det är därför viktigt för BVC att verka för pappors delaktighet i barnens hälsovård. Ett område för framtida forskning är därför att hitta och utvärdera former för föräldrastöd som attraherar pappor.</p> / <p><strong>Background: </strong>Involved fathers are important for childrens´ health and development. By giving parent support the child health care can increase childrens´ chance to good health. <strong>Aim:</strong> To illuminate the difficulties and challenges that fathers of small children experience and how they describe their need of support from the child health care. <strong>Method:</strong> A qualitative method was used. Ten fathers were interviewed and data was analysed using content analysis. <strong>Result: </strong> Becoming a father was a major event in life and a positive experience. It involved difficulties and challenges, especially being able to handle both work and family life and to be responsible of another individual. The majority had a positive image of the child health care. They had many opinions about it and how they would like it to be. The fathers experienced a need that the child health care controlled the child´s health, gave advice when the child was ill and mediated contacts with other parents. It was important to be able to reach the child health care when they needed as well as the nurse knowing the child. <strong>Conclusion: </strong>Fathers experienced difficulties managing work and family life. The fathers´ needs of support from the child health care was greatest when the child was ill and they would like them to provide opportunities to meet other fathers. Committed fathers are important for the child´s health, development and well- being. Therefore, it is important for the child health care to work for fathers´ participation in the health care of the child. A field for future research is therefore to find and evaluate forms of parent support that  attract fathers.</p>

<p>The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain. Social resources gave the informants knowledge for a healthy lifestyle and mental support for inner strength. Further research is ought to examine how economic and social support is being comprehend and used, and with a particular weight on the social support because of lack of knowledge in this field. Research which is considering the men´s view of their situation is also important, since a change of the men´s situation could involve a change of the women´s situation.</p>