Under de senaste åren har man uppmärksammat vårdgivares bemötande till patienter i vården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Tre män och sju kvinnor intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i åtta kategorier som beskrev patientens upplevelse av sjukgymnastens bemötande vid ett förstagångsbesök. De intervjuade uppfattade sjukgymnastens uppriktighet i att vilja förstå varför patienten sökte. Tillvägagångssättet var genomgående att sjukgymnasten ställde frågor i kombination med en undersökning. I samtalet upplevde patienten sjukgymnastens särskilda intresse av att få en förståelse för individen och få en helhetsbild. Patienterna kände att de blev tagna på allvar och ansåg att sjukgymnastens fullständiga uppmärksamhet var riktad mot patienten som noggrant hann beskriva sina symtom i kombination med att sjukgymnasten kom fram till en funktionsdiagnos med fortsatt behandlingsstrategi. Sammanfattning: Resultatet av studien visade på många förhållanden som ledde fram till ett bra möte. Samspelet mellan patient och sjukgymnast byggde på att sjukgymnasten visade ett intresse, hade empati och gav motivation samt lyssnade till patientens berättelse.

Bakgrund Skiftarbete är ett vanligt förekommande arbetssätt. Inom operationssjukvård består skiftarbete av jour och beredskap. Forskning visar att skiftarbete medför negativa hälsoeffekter.Minskad sömn, långa arbetspass, stressig arbetsmiljö och allvarliga felbehandlingar som kan riskerapatienters liv kan bli ett faktum vid jourarbete. Syfte Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av skiftarbete och dess påverkan på livs- och arbetssituationen samt patientsäkerheten. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor som hade arbetat eller arbetade skift. Studien utfördes på ett sjukhus i Sverige under våren 2012. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant. Insamlat dataanalyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Utifrån analysen formulerades tio subkategorier och tre kategorier; Skiftarbete bidrar till enmeningsfull tillvaro, Att arbetsmiljön skiljer sig åt beroende av tid på dygnet, Att eftersträvalikvärdig vårdkvalité under hela dygnet. En fördel med skiftarbete var enligt operationssjuksköterkorna att det gav ledighet på vardagar. De beskrev även att skiftarbete var roligt, omväxlande och bidrog till ett större ansvarstagande. De påtalade även att det var storskillnad på dag- och jourpass. En bättre sammanhållning skapades vid jour. Jourarbete gav trötthet, men deltagarna ansåg inte att det var något hinder för patientsäkerheten. Slutsats Trots att annan forskning visar att skiftarbete orsakar ohälsa framhävde operationssjuksköterskorna i vår studie övervägande positiva aspekter med att arbeta skift.

No description available.

To establish sustainability reports is an increasing trend for more and more companies. This has led to a spread of the international framework Global reporting initiative, GRI, guidelines to make a sustainability reports. This trend has got a lot of critics from various stakeholders who believe that companies in these reports communicate the information in a way of window dressing. Both negative and positive information has to be represented according to GRI: s principle of balance.  Window dressing is created by adding a greater emphasis on the positive information. The researchers review the context of the negative information to study the extent to which it is reported and whether there are patterns and variations in the reported information. The companies to be studied are the government-owned, because these companies shall act as role models on the market. The method of research that has been used is the content analysis, the surveys starting point in the 21 GRI: s results indicators. The data collection is based on the operationalization of negative information for each indicator and the GRI index list is presented. The negative effect that companies reported is increasing emissions, increasing energy use, unequal in the organization and company goals that partly fails. The reasons that came up were cold winters, recession, market competition and operational changes as reorganizations and expansions.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund: I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt. Syfte: Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång. Slutsats: Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie. Nyckelord: Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdens utformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte. Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig själva som utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barn på två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två och fem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigt som de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö. Att barnen hellre vistades inomhus berodde på att det fanns fler möjligheter att välja lekredskap och material inomhus. Barnen uppfattade sig själva som mindre delaktiga och mindre erfarna då det gällde att ta beslut gällande förskolegården. Resultatet visade på att det fanns en viss bristande kunskap hos barnen när det gällde förskolegårdens pedagogiska syfte. Slutsatsen som dragits är att förskolegården behövs utvecklas och uppmärksammas då den är betydelsefull för barns lärande och utveckling.

The aim of this essay was to investigate how religious topics and events are presented in five coursebooks in social studies. To do this the following questions were answered: In which context do discussions about religion take place? Are religions brought up in different contexts? To which extent do discussions about religion occur? The method consisted of a both quantitative and qualitative content analysis. The results of this essay showed that discussion regarding religion in social studies coursebooks mainly focuses on wars, conflicts, terrorism and to some degree the human rights. Islam was the religion that occurred most frequently in the coursebooks. Furthermore, the effects of the results on Swedish students’ understanding of religion were discussed with the help of Fairclough’s theory on critical discourse analysis. One of the most important conclusions was that the coursebooks give the impression that religion in general and Islam in particular is a threat against democracy.

Syftet med vår studie var att undersöka hur journalister väljer att efter tio år återspegla den tsunami som inträffade i Sydostasien 2004. Vi har tittat på hur journalister berättar om katastrofen, vad de rapporterar om och vilka aktörer som yttrar sig i rapporteringen. Vi har även tittat på hur den återspeglande rapporteringen skiljer sig från den som florerade under Tsunamikatastrofen. 2004 verkade journalister under en pågående katastrof, vilket gör att katastrofen inte blir lika känslomässigt påtaglig 2014. Metoden vi använt är en kvantitativ innehållsanalys, där vi tittat på det manifesta innehållet i 233 tidningsartiklar från 42 svenska tidningar. Resultatet analyserade vi med hjälp av tidigare forskning och teorier kring bland annat journalistens arbetsrutiner under både vardagliga och extraordinära förhållanden. Våra resultat visar att rapporteringen 2014 främst handlar om bearbetning, sorg och livet efter tsunamin och att majoriteten av de aktörer som yttrar sig i artiklarna är drabbade/anhöriga och från Sverige. De bilder som florerar föreställer i de allra flesta fall människor. Resultatet visar även att journalister använder en berättarteknik där han eller hon skildrar personliga berättelser. Många gånger skildrar journalisten sina egna upplevelser av katastrofen. När vi tittade på rapporteringen 2004, såg vi att samma aktörer florerade. Dock skiljde sig rapporteringen angående berättarteknik och ämnesval. Av resultatet kan vi konstatera att journalister gestaltat den återspeglande rapporteringen i form av att vara subjektiv och emotionell, då personliga berättelser angående bearbetning och saknad dominerat.

I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.