No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna? För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys. Stuart Hall och hans teori kring språket samt olika forskares definitioner kring begreppen klass, genus, jämställdhet, makt och stereotyper har varit grundstenar i analysen. Resultatet av de 19 textanalyserna och 19 bildanalyserna visade vissa mönster. Samma genusmärkning som återfinns i exempelvis Veckorevyn existerar även i fackpressen. Det finns vissa markanta skillnader mellan Kollega och Kommunalarbetaren. Fler artiklar i Kollega porträtterar den intervjuade på ett stereotypt sätt än i Kommunalarbetaren. Kvinnorna i båda tidningarna framställs dock oftare på ett typiskt kvinnligt sätt. De pratar oftare känslor, är ödmjuka och undviker att prata om pengar. Männen i båda tidningarna framställs oftare på ett typiskt manligt sätt. Självförtroendet verkar större, de har inga problem med att visa att de har makt samt att de i större utsträckning är öppnare med sin ekonomiska situation.

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna. Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor. Även om varje sorgeprocess är unik så visar resultatet av studien att sorgbearbetning följer liknande mönster som i viss mån påminner om Cullbergs (2006) fyra faser om kris. Lundins (1982) teorier om sorgbearbetning användes för att belysa hur en sorgeprocess kunde se ut samt vilka risk- och skyddsfaktorer som inverkade på sorgeprocessen. Resultaten visade på nätverkets betydelse samt att de sörjande tillägnat sig nya perspektiv på livet som kan förklaras utifrån Lundins teori.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera hur etnicitet avspeglas i fem läroböcker, från grundskolans senare år, inom engelska. Med hjälp av innehållsanalys granskades läroböckernas narrativa texter och bilder kvantitativt och kvalitativt. Resultatet påvisade att etnicitet avspeglades både positivt och negativt i de fem analyserade läroböckerna. Det synliggjordes dessutom att stereotypiska föreställningar existerade i de fem analyserade läroböckerna. En tendens i de analyserade läroböckerna var att se Nordamerika och Europa som normen, vilket medförde att de som inte föll in i normen porträtterades som särpräglade. Olika länders ursprungsbefolkning porträtterades även som primitiva och sattes ofta i kontrast med vad som skulle kunna ses som mer moderna etniska grupper. I de fem analyserade läroböckerna finner man en klyfta mellan oss och dem som framhävs med hjälp av stereotypiska framställningar och negativa avspeglingar av de etniska grupper som inte passar in den norm som har formats av Nordamerika och Europa.

In 2011, a crime prevention initiative was undertaken by the Swedish police department in Scania. Two years later, the Swedish media reported on this initiative, claiming that it had been intended as an ethnic registration of Romani people. This revelation resulted in a great deal of controversy and sparked a national debate on the issue of ethnicity and public registration in Sweden. The police in Scania had difficulties explaining the purpose of such a registration effort, and could not provide evidence that it had been legitimate and legal. This paper will attempt to explain the motivation behind the original police initiative with a theoretical analysis based on assessments from public authorities. Qualitative content analysis will be used to examine how the Scania Police attempted to explain their actions, and what purpose the cataloging Romani people could have had. The analysis will be made through the lens of organizational behavior theory. In this paper, the motives and causes of the police initiative will be analyzed in order to establish an explanation for their actions. The resulting analysis, as follows, shows several problems on an individual, group and organizational level in the police department, which ultimately led to a failure to protect the registered people’s right to privacy.

The aim of this paper is to examine how gender and religion is described and portrayed in relation to one another in Swedish textbooks. The research questions used in order to reach the aim of the study is what interpretation of gender and feminism is represented in the textbooks and is the gender perspective consistent regarding all religions described in the textbooks, or does it vary depending on which religion that is described? This study is based on four Swedish textbooks used when teaching religion in Swedish upper secondary school. The books chosen are published after the most recent curriculum for the upper secondary school, published in 2011. The curriculum gave new directions stating that questions of gender in relation to religion should be a part of the education. The material is subject for qualitative content analysis and the extracts are analysed with Judith Butler’s performativity theory and three feminist theories. The feminist theories used are based on three different perspectives – biological determinism, social construc- tivism and postcolonialism. The result of the study shows a lack of postcolonial feminist perspective, while a biologi- cal approach towards gender is dominating the textbooks. Representation of gender as a social construction occurs, but not as frequently as the biological approach. In addition to this result the study also shows that the gender perspective represented varies depending on which religion being described. The representations regarding Hinduism and Islam are dominated by a biological approach towards gender, while the authors present a broader perspective on Christianity.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA). Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad. Patienternas upplevelse var att de presterade maximalt under träning och rycktes med av personalens entusiasm och uppmuntran. Patienterna kände sig delaktiga i målsättning och val av behandling samt upplevde att personalen fångade upp individuella behov. Det fanns en känsla hos patienterna av att bli sedd och bekräftad av personalen. Sjukdomsinformation i grupp och individuellt erhölls vilken upplevdes individanpassad. Omgivningen beskrevs av patienterna som vacker och klimatet skönt vilket ansågs stimulera till fysisk aktivitet samt till att må bra. Patienterna hade roligt tillsammans och fick nya vänner som de delade erfarenheter med. Vidare fanns en känsla av grupptillhörighet och att inte känna sig ensam sjuk bland friska. Att slippa vardagssysslor och ha tid för sig själv upplevdes positivt. Sammanfattning: Flera olika faktorer bidrog till positiv upplevelse av klimatvård. Klimat, omgivning, fysisk aktivitet, socialt sammanhang, personalens engagemang och sjukdomsinformation beskrevs interagera och tillsammans resultera i en känsla av att må bra, förbättrad fysisk funktion, minskade symtom, ökad självkänsla och ökad motivation till träning. Förslag för framtida forskning är att undersöka hur de olika faktorerna påverkar RA patienters sjukdom och livskvalitet samt hur faktorerna interagerar. Nyckelord: fysisk aktivitet, innehållsanalys, klimat, motivation, reumatisk sjukdom

Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen. Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien. I resultatet framkom att personer oavsett ålder och kön upplevde depression i samma utsträckning. Det övergripande temat beskrev att personer upplevde en vilsenhet i samband med depressionen. Vilsenheten delades in i subteman där personer upplevde sig inte förstå vad som hade hänt, upplevde social isolering, upplevde en förändrad identitet och att befinna sig i ett djup. Slutsats: Resultatets variation av upplevelser tyder på att sjuksköterskan behöver ha ett patientperspektiv i fokus där den unika personens upplevelser av livsvärlden sätts i centrum för att främja hälsoprocessen.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning. De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 – 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn. Resultaten visar på att antalet avbrott, kakofoni och inlägg av moderator ökat markant sedan man införde ett nytt debattupplägg, medan antalet klipp ökat successivt under hela det undersökta tidsspannet. Däremot går ingen tydlig förändring att finna vad gäller antalet handviftningar. En slutsats som dras av resultaten är att debattklimatet har blivit hetsigare under det undersökta tidsspannet, och att det i huvudsak är media och inte politikerna själva som står bakom denna utveckling. Det konstateras också att ett mer publikfriande debattupplägg förvisso kan gynna demokratin genom att motivera fler människor till att engagera sig politiskt, men att det samtidigt kan avskräcka folk från detsamma då ett mer tävlings- och stridsorienterat debattklimat riskerar försvaga det politiska samtalet.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor. Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön. Även normer som ger direktiv för attityder och handlingar vilka sker i relation mellan människor bereds genomsnittligt stort utrymme i skolregeldokumenten. Då mest utrymme ges till normer som har en ordnande funktion, genereras också störst utrymme åt skapandet av diskursen om den ordningsamme skoleleven. Sålunda har diskursen om den gode medkamraten ett mer begränsat utrymme att tillgå.  Detta gäller också för de normer som ger direktiv för ansvarstagande respektive för attityder och handlingar vilka motsvarar kulturella traditioner och vanor. Följaktligen visar resultatet av analysen utifrån medelvärdena att de undersökta skolorna fokuserar mer på ordningsskapande än moralisk fostran i sina skolregeldokument. När den ursprungliga analysen granskades uppstod frågetecken gällande medelvärdenas tillförlitlighet, varför dessa jämfördes med medianvärdena. Jämförelsen visade att det finns en stor spridning mellan dokumenten gällande deras utrymmesfördelning mellan normerna. I uppsatsen presenteras och diskuteras både resultatet av medelvärdesberäkningarna och resultatet av ifrågasättandet av dessa. Detta för att läsaren själv ska kunna få möjligheten att bedöma huruvida resultaten av medelvärdena ändå kan anses ge en indikation om skolregeldokumentens innehåll.