Sammanfattning Bakgrund: ALS är en progressiv sjukdom som drabbar nervcellerna i ryggmärgen och hjärnan och leder slutligen till döden. Trots forskningsinsatser finns ingen botande behandling idag. I Sverige insjuknar ungefär 250 personer varje år Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre självbiografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en manifest innehållsanalys.  Resultat: De analyserade självbiografierna resulterade i fyra kategorier med sju underkategorier som skildrade personernas upplevelser av att leva med ALS. Kategorin ”Sviktande funktionsförmåga,” med underkategorierna Att vara fången i sin egen kropp och Besvikelse och rädsla när kroppsfunktionen avtar. Kategorin “En hotad existens”, med underkategorierna Emotionella känslor och Sorg och osäkerhet inför framtiden. Kategorin ”Acceptans en väg till ett värdigt liv”, med underkategorierna Att tänka positiv var en förutsättning för acceptans och Att anpassa sig efter situationen. Kategorin ”Sociala förluster”, med underkategorin Det sociala sammanhanget förändrat Slutsats: Personer med ALS sjukdom lider mycket sett till fysiska såväl som psykiska aspekter.  Kliniska implikationer: Sjukdomen ALS medför ett stort behov av stöd och hjälp till dem som drabbats av sjukdomen. Detta behöver vårdpersonal uppmärksamma för att kunna tillämpa tillfredsställande omvårdnad   .

No description available.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Missuppfattningar inom ämnet evolution är vitt spridda inom skolväsendet, både bland elever, studenter och lärare. Denna studie avser att undersöka om och hur vanliga missuppfattningar reproduceras i svenska läroböcker. En innehållsanalys utfördes på läroböcker för grundskolans senare år samt för gymnasiets kurs Biologi 1. Resultatet från analysen visade att manifesta problem, vilka är direkta reproduceringar av missuppfattningar i text, förekom i alla de analyserade böckerna. Latenta problem, som inte är meningar som är felaktiga i sig men snarare ganska oskyldiga påståenden som kan misstolkas av läsaren och kan leda till framtida missuppfattningar, förekom i högre grad i läroböckerna för grundskolans senare år. Analysen visade även att direkt identifiering och hantering av vanligt förekommande missuppfattningar förekom i högre grad hos läroböckerna för gymnasiets kurs Biologi 1. Slutsatser från denna studie är att reproducering av missuppfattningar förekommer i svenska läroböcker och att dessa kan vara svåra att undvika i många fall.  Dock så kan vi som lärare minimera dessa missuppfattningar genom att vara försiktiga med vilka ord vi använder i undervisningen samt genom att belysa de missuppfattningar som finns.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och drabbar cirka 8000 personer varje år i Sverige. För att kunna förbättra livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart se de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer, detta för att kunna möta dessa personers olika behov. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva medbröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Den systematiska litteratursökningen genomfördes i två olika databaser, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer resulterade i femslutkategorier. Att operera bort brösten och inte känna sig hel, Att ständigt vara sårbar och inte våga planera för framtiden, Att känna behov av stöd och nära relationer men samtidigt vilja dölja sin sjukdom, Att uppleva behov av individanpassad information och att behandlingar påverkade vardagen, Att inte ta livet för givet och ha en positiv livssyn för att blicka framåt. Slutsats: I denna studie framkom det att kvinnors liv förändrades på grund av bröstcancern och att de kämpade med en förändrad kroppsbild och biverkningar på grund av behandlingar av sjukdomen. Kvinnor upplevde ett stort behov av stöd och individanpassad information som inte alltid blev tillgodosett. Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste bli bättre på att stödja kvinnor genom deras bröstcancersjukdom. Att tillgodose en individanpassad vård och information samt att även förstå vikten av uppföljningtrots att sjukdomen är färdigbehandlad. Det kan bidra till att kvinnor med bröstcancer upplever en bättre hälsa. Fortsatt forskning inom området behövs för att förbättra vården för kvinnor med bröstcancer.

Läroboken är den mest använda artefakten i matematikundervisning världen över och används ofta av lärare som en garant för att läroplanens mål uppfylls. I Sverige finns sedan 1991 ingen kontroll på huruvida läroböcker följer läroplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur heltäckande befintliga läromedel är när det kommer till vilket matematiskt innehåll som undervisningen ska behandla enligt den nya läroplanen, Lgr22, som tillämpas från och med höstterminen 2022. Tre olika läromedel analyserades utifrån läroplanens centrala innehåll och resultatet visade att de undersökta läroböckerna tog upp de flesta av läroplanens punkter, dock saknades innehåll för några punkter i samtliga läromedel. Slutsatsen blir således att lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 inte helt kan förlita sig på att befintliga läromedel behandlar alla delar i läroplanen utan behöver komplettera vissa delar på annat sätt.

<p>Validerat; 20101230 (ysko)</p>

Bakgrund: Cancer påverkar patienten och deras partner. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se hela patienten vilket inkluderar deras partner, därmed måste sjuksköterskan bemöta och stötta partnen i hens behov för att hantera sjukdomsperioden. Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara partner till någon som har cancer. Metod: En sammanställning av upplevelser baserat på fem självbiografier som analyserades enligt Hällgren-Graneheims et al. (2023) genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre teman presenterades under arbetet. En förändrad vardag, Att behöva stöd och Att se framåt med åtta tillhörande subkategorier. Det första temat fokuserar på partnernas upplevda vardag och förändringarna som cancerbeskedet bidrog med. Det andra temat fokuserar på partnernas behov av stöttning och lugnet som detta kan bidra med. Det tredje temat fokuserar på behovet av att finna hoppet och den inre styrkan för att klara av att se framtiden. Slutsats: Att vara partner till någon som har cancer resulterade i upplevelser som pendlade mellan hopp och medlidande. Sjuksköterskor behöver utgå ifrån systemteorin för att involvera och stötta partnerna i deras upplevelser under sjukdomen.

Denna studie syftade till att undersöka vad läsande blir i läromedel samt hur detta förhåller sig till vad läsande blir i läroplanens kursplan. Fördelningen av uppgiftstyper i läromedlen och deras relation till läroplanens mål undersöktes i studien utifrån en bred syn på läsande. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av läromedlen, samt en kvalitativ analys av kursplanens centrala innehåll. Studieobjektet bestod av svenska läromedel för mellanstadiet, och resultaten visade på en ojämn fördelning av uppgiftstyper i dessa. Aktiviteter som fokuserade på att identifiera och återge information samt resonemang utifrån egna erfarenheter visade sig vara kraftigt överrepresenterade. Uppgiftstyper som behandlade gemensam läsning och bearbetning av texter till form och innehåll var dock underrepresenterade i de undersökta läromedlen. I studien drogs slutsatsen att den obalans av uppgiftstyper som konstaterades i läromedlen kan ha en negativ påverkan på elevers läsförståelseutveckling. Utifrån detta belystes vikten av att lärare behöver göra medvetna och genomtänkta läromedelsval för undervisningen, då det inte är säkert att ett läromedel alltid täcker kursplanens innehåll på ett tillfredsställande sätt. Studien avslutades med att uppmuntra till ytterligare forskning inom området för att belysa konsekvenserna av denna typ av obalans i läromedel. I studien påtalades att svenska elevers svaga läsförståelseresultat i internationella undersökningar skulle kunna vara en sådan konsekvens.

Syftet med detta arbete är att via en innehållsanalys utforska möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan utifrån matematikläromedel. 2159 uppgifter från två läromedel på gymnasienivå analyserades utefter möjligheten att lösa uppgifter baserat på bokens tidigare förklaringar eller uppgifter. Om lösningsmall fanns sedan tidigare räknades det som rutinuppgift, om inte som problemlösningsuppgift. Vidare klassades problemlösningsuppgifter som inte upprepade en lösningsmetod som unika. Resultatet visade liknande resultat över båda läromedel där närmare hälften av uppgifterna var problemlösningsuppgifter där ca 30% av dessa var unika. Ytterligare fynd var att majoriteten av problemlösningsuppgifterna fanns under uppgifter av svårighetsnivå 2 och 3 medan svårighetsnivå 1 huvudsakligen bestod av rutinuppgifter.