Då undervisningen i de flesta svenska högstadieskolor utgår ifrån ett komplett matematikläromedel och domineras av individuell räkning i boken så inriktas denna uppsats på att undersöka dessa läromedel. Närmare bestämt på att utforska i vilken utsträckningen de tillhandahåller metakognitiva stöttningar med avseende på egenreflektion. Genom en kvalitativ innehållsanalys av ett antal konsekutiva matematikläromedel försöker uppsatsen bidra med kunskap rörande utsträckningen av metakognitiva uppmaningar såväl som förändringen över tid.  Bakgrunden är att forskning, internationella kunskapsmätningar såväl som Skolverket har beskrivit brister i svenska högstadieelevers kunskapsresultat och djupförståelse. Vilket studier rörande självreglering och egenagens har visat att egenreflektion och metakognition kan förbättra. Den insamlade datan tematiseras och analyseras med teori inkluderande other regulation samt lärandeteorier utgående från Vygotskij gällande språk som verktyg i inlärningen.  Resultatet visar att det i alla utgåvorna funnits sådana metakognitiva uppmaningar i de elevaktiva delarna av boken men att de över tid ökat avsevärt samt förändrat karaktär. Den stora ökningen tycks antyda en medvetenhet hos författarna angående vikten av elevers egenreflektion och språkanvändning för att tillägna sig kunskaper och se sammanhang i matematiken. Uppmaningarna bedöms vara en resurs matematiklärare kan använda som ett verktyg för att förbättra elevers metakognition i matematiken.

<p>Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.</p>

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande.

Abstract: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning läromedel i svenska som andraspråk på gymnasiet innehåller etnisk och religiös mångfald, samt hur utvalda delar framställs med fokus på etnisk och religiös inkludering. Arbetets teoretiska ramverk har utgjorts av representationsteori, begreppet orientalism samt begreppet etnocentrism. Det material som undersöktes var två basläromedel i Svenska som andraspråk 2 på gymnasienivå. Studiens primära metod var kvantitativ innehållsanalys, men en kvalitativ innehållsanalys utfördes även i kompletterande syfte. Den kvantitativa textanalysen är avgränsad till de litteraturhistoriska delarna, medan den kvalitativa innehållsanalysen samt bildanalysen undersöker läromedlen i sin helhet. Det huvudsakliga resultatet var att en genomgående skillnad har kunnat avslöjas mellan läromedlen inom såväl den etniska som den religiösa mångfalden. Ett annat centralt fynd rör den knappa förekomsten av religion i läromedlen. De kvantitativa resultaten redovisas genom stapel- och cirkeldiagram vilka visar att förekomsten av etnisk och religiös mångfald i läromedlens text och bilder är begränsad samt att denna mångfald skiljer sig åt i de båda läromedlen.

I vår undersökningsstudie har vi utgått från frågeställningar som handlar om hur utomeuropeisk historia inkluderas i framställningen av första världskriget i svenska historieläroböcker utgivna mellan tidsperioderna 1990-talet och 2000-talet. Vi har undersökt sex olika läroböcker från olika tidsperioder där vi har studerat vilka utomeuropeiska länder som inkluderas samt på vilket sätt de framställs. Vi valde flera böcker från olika år och förlag för att bilda oss en mer tydlig och säkrare helhetsbild om utomeuropeisk historias inkludering i svenska läroböcker. Vårt problemområde handlar om den europeiska dominansen i framställningen av historiska händelser. I med det växande mångkulturella samhället måste vi i skolans värld öppna upp ögonen för flera perspektiv i historien och vi har därför undersökt hur utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i läroböcker. Läroplanen för grundskolan och tidigare forskning ger direktiv att historieundervisningen ska ge en nyanserad bild av historien där både europeiska och utomeuropeiska länder inkluderas i historiska händelser. Tidigare forskning visar att elever tappar intresse för historien och undervisningen om läraren inte ger utrymme för elevernas bakgrund och historia. Resultatet visar att senare läroböcker ger en mer mångfacetterad bild av första världskriget eftersom utomeuropeiskt perspektiv inkluderas i större utsträckning i framställningen av första världskriget. I de äldre läroböckerna inkluderas inte utomeuropeiskt perspektiv i lika stor utsträckning som i de nyare läroböckerna. Vi har valt att utgå från ett funktionellt analytiskt och strukturellt analytiskt perspektiv som teoretisk bas när det kommer till analysen av läroböcker. Men vi har även kopplat ihop perspektiven med teori kring historiedidaktik. När vi studerade vilka länder som presenteras i läroböckerna tittade vi på hur länderna framställs, hur framställningen förändras mellan olika tidsperioder och varför den kan ha förändrats.

Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.

Katrineholms-Kuriren är en lokaltidning med redaktioner i de södermanländska kommunerna Katrineholm och Vingåker. Centralt i detta arbete är en undersökning av hur mängden lokala och regionala artiklar har förändrats under en tioårsperiod, 2005 till 2015, då samarbetet expanderat i EK-koncernen som Katrineholms-Kuriren ingår i. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av 399 artiklar, publicerade i Katrineholms-Kuriren vecka 41 år 2005 och vecka 41 år 2015. Till stöd för undersökningens resultat finns också en kompletterande intervju med Henrik Wising, som under den aktuella perioden arbetat som nyhetschef och reporter på Katrineholms-Kuriren. En tydlig tendens som framkommer i undersökningens resultat är att tidningens rapportering tycks ha genomgått en centralisering till huvudorten Katrineholm, samtidigt som rapporteringen om Vingåker, Södermanland och bevakningsområdets mindre orter har minskat. Även bevakningen av kommunpolitik har minskat, liksom mängden lokala ledare och debattartiklar. Gemensamt för de lokala och de regionala artiklarna är de totalt sett har minskat, om än i olika grad. De teoretiska utgångspunkter som lyfts i uppsatsen är tre demokratimodeller (konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), teorier om lokal identitet och lokal demokrati, det nyhetsekologiska systemet, samt omstruktureringar i mediebranschen som påverkar den lokala dagspressen och de journalister som är verksamma inom journalistiken. I Diskussion och slutsats diskuteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, samt vilken betydelse samarbetet inom EK-koncernen har haft för utvecklingen i Katrineholms-Kuriren. Uppsatsens avslutande del behandlar också vad förändringarna i tidningen kan innebära för den lokala demokratin.

This work has been emanated from a qualitative content analysis and the distribution between men and women is examined in eight Swedish textbooks in the subject of history. All textbooks are adapted to teaching at secondary school and high school, and are suited to the former curriculum Lpo 94, Lpf 94 and the latest curriculum Lgr 11 Lgy 11. The study includes three moments where the number of men and women are distributed, the mentioned women in the textbooks character index is sorted into the era they distinguished. In the final moment the total numbers of mentioned women is distributed into the category they represent. Women that has been some kind of royalties or a high position leader is the dominating category. The results in the three moment is presented by bargraphs and line charts. The study shows that women are under-represented in all history textbooks that has been used in this study, but there has been a percental increase in the number of women in the textbooks that are adapted to the latest curriculum Lgr and Lgy from 2011.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva skäl till deltidsarbete hos landstingsanställda sjuksköterskor samt att beskriva vilka möjligheter och begränsningar som deltidsarbetet kan innebära. Bakgrund. Deltidsarbete är vanligt förekommande bland sjuksköterskor, såväl nationellt som internationellt. I Sverige arbetade 40 % av Vårdförbundets medlemmar deltid 2011. Att arbeta inom vården kan innebära höga krav, både på fysisk belastning och även krav på ett stort emotionellt engagemang. Deltidsarbete kan på många sätt upplevas som positivt, men det kan även innebära negativa konsekvenser. Skälen till sjuksköterskors deltidsarbete finns delvis beskrivna i internationell forskning men kunskapen om ämnet i svenska förhållanden är bristfällig. Design. Studien har en kvalitativ ansats och designen är explorativ och deskriptiv. Metod. Tio deltidsarbetande sjuksköterskor intervjuades under 2013, intervjuerna transkriberades till text och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas skäl till deltidsarbete var många och deltidsarbete innebar både möjligheter och begränsningar. Arbetssituationen var betydelsefull och påverkade till viss del valet av deltidsarbete. Mer ledig tid gav möjlighet till återhämtning och att spendera mer tid med familjen, skäl som i många fall motiverade deltidsarbete. Lägre inkomst och sämre patientkontinuitet var exempel på deltidsarbetets mer negativa följder.Slutsats. Skälen till varför sjuksköterskor arbetade deltid var många och komplexa, det finns inte ett specifikt skäl som förklaring och deltid innebar både möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna uttryckte stort ansvarskännande för både arbetet och hemmet, och deltidsarbetet upplevdes mest vara något positivt.

Användandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården orsakar etiska dilemman bland omvårdnadspersonalen och ett behov av reflektion. Många studier har gjorts om reflektion inom den somatiska vården, men få med inriktning på den psykiatriska vården. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadspersonal och deras erfarenheter av tvångsåtgärder och reflektionstid för personal i samband med tvångsåtgärder inom sluten psykiatrisk vård. Studien var deskriptiv och kvalitativ och utfördes på två kliniker i Sverige, en allmänpsykiatrisk och en rättspsykiatrisk. Data samlades in genom narrativa intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att personalens erfarenheter av tvångsåtgärder ofta gav en känsla av ett övergrepp mot patienten även om de på samma gång kände att det var nödvändigt. Deltagarna uppfattade reflektionstid efter tvångsåtgärd som något positivt, lärorikt och något som kunde leda till förbättringar. En reflektionsmodell skulle kunna vara ett redskap för konstruktiva diskussioner under reflektionstiden.