No description available.

No description available.

HIV är en kronisk sjukdom som orsakas av ett virus så kallat humant immunbristvirus. Sjukdomen läker inte ut spontant utan finns kvar resten av livet. De människor som lever med sjukdomen står inför ett antal utmaningar bland annat stigmatisering. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med hiv upplever stigmatiseringen. En litteratursökning genomfördes där två självbiografier som svarade mot syftet valdes ut. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats där människors berättelser analyseras med utgångspunkt från ett inifrånperspektiv. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; att tvingas ta till lögner för att skydda sig själv, att känna skuld, skam och dåligt samvete, att känna självförakt och längta efter livet som det brukade vara, att känna sig ensam och rädd, att tvingas acceptera sig själv som hivsmittad, att stigmatiseringen var inbillad och uppförstorad. Resultatet visade att stigmatiseringen skapade ett onödigt lidande för dessa personer vilket kunde bidra till lögner, isolering och förnekelse. Slutsatsen var att personer som lever med HIV fick en bättre livskvalitet när de fick stöd från omgivningen. Studien kan bidra till en bättre omvårdnad för dessa personer genom att lägga upp riktade interventioner där man för strukturerade pedagogiska samtal såsom personcentrerad kommunikation. Syfte med sådan kommunikation är att dels hjälpa personerna att hantera självstigmatiseringen samt stödja dom i att våga berätta om sin sjukdom för anhöriga.

No description available.

Sedan revideringen av läroplanen 2011 ställs större krav på att skolan ska förmedla kunskaper och acceptans kring olika kulturer för att främja inkludering och jämställdhet. Med lärobokens centrala roll och matematikämnets många undervisningstimmar ämnar studien att undersöka hur just bilder i matematikläroböcker representerar och framställer icke-västerländska etniciteter. Syftet med studien är således att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna  i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen. Analysen utfördes på tre matematikläroböcker för årskurs 5 som publicerats efter revideringen av läroplanen 2011. Matematikläroböckerna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys, där representationen av icke-västerländska karaktärer undersöktes, och kvalitativ innehållsanalys, där framställningen av icke-västerländska karaktärer undersöktes. Resultatet av den kvantitativa analysen redovisas i cirkeldiagram och den kvalitativa analysens resultat redovisas i ett stapeldiagram.   I resultatet av den kvantitativa analysen framgår det att det är en tydlig underrepresentation av icke-västerländska karaktärer i alla tre matematikläroböcker. Resultatet av den kvalitativa analysen visar hur framställningen av icke-västerländska karaktärer kan variera, utifrån definitionerna överordnad, underordnad och jämlik, mellan moderna matematikläroböcker. I och med det varierade resultatet påpekar studien vikten i att lärare gör medvetna val av matematikläroböcker med avseende på de olika normer om icke-västerländska etniciteter som de kan förmedla.

Bakgrund: ALS drabbar drygt 200 människor i Sverige varje år. Trots detta är förståelsen för hur det är att leva med sjukdomen otillräcklig. Forskningen som finns är begränsad och för att kunna ge personer med ALS en adekvat vård är det viktigt att förstå hur det är för dem att leva med sin sjukdom. Syfte: Syftet var att skildra hur personer med ALS upplever sin sjukdom och livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på fem självbiografier. Materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Efter analys av självbiografierna framkom fyra kategorier: Att känna sig begränsad, Att befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang, En strävan efter ett värdigt liv samt En hotad existens med tillhörande underkategorier. Slutsatser: Att känna sig begränsad, befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang och den hotade existensen medför ett lidande på samma gång som det medför en känsla av sammanhang. En strävan efter ett värdigt liv medförde mening och gjorde situationen mer hanterbar och begriplig. För att individanpassa vården är det viktigt för sjuksköterskan att ha en förståelse för hur det är att leva med ALS.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de största dödsorsakerna i världen och uppstår vid långvarig syrebrist i blodkärlen som uppkommer vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt är: tobaksrökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet, alkoholanvändning, högt kolesterol och hypertoni. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan personer uppleva rädsla för att återinsjukna och behöva genomgå stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dataanalysen framkom sex kategorier ”Att leva med oro, rädsla och sorg”, Att uppleva ett förändrat sexliv”, ”Att drabbas av trötthet med påverkan på det dagliga och sociala livet”, ”Att vara i behov av stöd och information”, ”Att återta kontrollen över sitt liv och sin kropp” och ”Att få en andra chans med nya värderingar”. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till ett lidande då hjärtinfarkten påverkade personer som drabbats både mentalt och fysiskt. Personer upplevde oro och rädsla över att återinsjukna och en trötthet som inverkade negativt på det dagliga och sociala livet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård för att kunna ge det stöd och den behandling som personen behöver efter en hjärtinfarkt. Detta för att minska risken för lidande, främja en god återhämtning och öka välbefinnandet.

En bakomliggande orsak till dyspné är många gånger lunginsufficiens. Lunginsufficiens beräknas bli den tredje främsta dödsorsaken i världen år 2030. Dyspné kan även uppstå på grund av andra sjukdomar som vårdpersonal möter dagligen. Dyspné är en subjektiv upplevelse av andfåddhet som normaliseras eller förbises då det uppfattas som en naturlig del i sjukdom och åldrande. För att kunna erbjuda en adekvat vård till dessa personer behöver vi förstå deras subjektiva upplevelser, syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva personers upplevelse av att leva med dyspné. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Totalt 13 artiklar analyserades för att sammanställa och få en djupare förståelse av personers upplevelser av detta fenomen. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som i synnerhet beskriver negativa känslor i form av ångest, rädsla och oro. Studier visade att personer upplevde begränsningar i det dagliga livet som påverkade funktionella, psykiska och sociala aspekter. Personer upplevde att stöd var viktigt på grund av deras nedsatta kapacitet. Aktiviteter hjälpte personer att glömma problem samt motiverade dem till att uppnå en acceptabel livskvalité. Resultatet belyser även olika strategier som personer använde sig av i syfte att undvika dyspné eller förbättra sin andning. Diskussionen tar upp psykiska aspekter och existentiella frågor som dyspné kan orsaka. Den betonar vikten av att sjuksköterskan har kunskap inom dessa områden samt mod att ställa känsliga frågor för att kunna möta personer med dyspné och anpassa vården efter behov. Vidare forskning är därför viktigt för att få fördjupade kunskaper om ämnet.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och med den stigande åldern ökar risken för åldersrelaterade åkommor exempelvis undernäring. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som ämnar att identifiera trycksår, fall, undernäring, blåsdysfunktion och ohälsa i munnen hos patienter över 65 år, finna orsaker, föreslå relevanta åtgärder samt utvärdera dessa åtgärder. För att identifiera eventuella risker används riskbedömningsinstrument och det är sjuksköterskans ansvar att registreringarna genomförs samt att relevanta åtgärder sätts in. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med riskbedömningen tillhörande kvalitetsregistret Senior Alert. Metod: Sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med Senior Alert verksamma inom en geriatrisk akutvårdsavdelning intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data som insamlats. Resultat: Intervjuerna resulterade i 2 huvudrubriker och 5 underrubriker. Utifrån intervjuerna framkom att sjuksköterskorna ansåg att Senior Alert kunde bidra till en bättre vård för äldre patienter. Slutsats: Senior Alert ses som ett bra arbetsverktyg i den preventiva omvårdnaden för äldre personer. Riskbedömningen upplevdes i denna studie vara det bästa med Senior Alert och var ett bra hjälpmedel i den förebyggande vården. Dock finns behov i att öka kunskap i hur registret bör användas för att utnyttja Senior Alert på bästa sätt. Detta gäller såväl på arbetsplatser och inom utbildningar i landet.

Bakgrund:  Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med diagnosen endometrios och globalt ungefär 176 miljoner. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinnan och normalt befinner sig i livmodern, växer utanför livmodern och lokaliserar sig på olika ställen i kroppen, där cellerna kan reproducera sig, exempelvis äggstockar, tarmar, bukhinna och urinblåsa. Smärta vid endometrios är den största anledningen till begränsningar och ett långvarigt lidande i kvinnors dagliga liv. Begreppet lidande förklaras enligt Katie Erikssons teori med sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av begränsningar i det dagliga livet i relation till endometrios. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier som beskrev kvinnors begränsningar. Dessa är; begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer samt begränsning av psykiskt välmående. Slutsats: Endometrios är en gynekologisk kronisk sjukdom som begränsade kvinnor i många avseenden där smärtan var största anledningen till kvinnors begränsningar i livet. I studien redovisades resultatet avseende begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer och begränsningar av psykiskt välmående som visar hur påverkade kvinnorna blev både fysiskt och psykiskt i många avseenden varför kunskapen om endometrios behöver bli bättre.