The Romani people have, since their arrival in Europe during the turn of the last millennia, been the subject of stigmatization and hatred. Despite efforts to end discrimination against the Romani population, they remain one of the most stigmatized groups throughout Europe. Media has often been blamed for presenting and reproducing stereotypes concerning the Romani people consequently further cementing preconceived notions about the group. Numerous researchers have studied how these stereotypes are manifested as well as the underlying reasons behind their existence in both Swedish and international ether and printed media published in the last few decades. In contrast to prior research, this study investigates how the Romani people have been portrayed and the reasons behind these portrayals during a more extensive historical period than done prior. Using a traditional approach to content-analysis, selected months and years between 1914-2013 are examined in two of the largest newspapers in Sweden. The results are then analyzed using postcolonial theory and Mary Douglas´ theory presented in the influential work Purity and Danger. In short, our analysis indicates that stereotypical representations of the Romani population, as well as various societal strategies for dealing with the group, are found throughout the examined period. The representations and strategies presented pre-world war II could, undoubtedly, be considered brutal and inhumane, while the representations and societal strategies found post-world war II could be regarded as less hostile and more benevolent whilst still at times stereotypical and oppressive. Despite certain positive changes regarding the representation of the Romani people and more humane suggested strategies for dealing with the group, the interests of the Romani people nevertheless remain secondary to the interest of the ruling elite, who above all aim to maintain power and establish order in society. Our ambition with this research is to contribute to a more extensive understanding of how the Romani people have been portrayed historically. In addition, we hope that the use of, in the subject area, new theoretical framework can contribute to new insights regarding the political elite and media´s influence on shaping the general population´s perception of ethnic minorities in society.

I denna studie undersöks tolv läseböcker i svenskämnets årskurs 1–3 avseende hur normbrytande funktionalitet respektive etnicitet representeras i böckerna. Detta för att se om det finns karaktärer eller beskrivningar i läseböckerna som elever har möjlighet att identifiera sig med. Läseboken i skolan är för många barn den första bok de själva läser, därför är det läseböcker som valts för analys i studien. Böckerna har analyserats med hjälp av dels en kvantitativ innehållsanalys, där antalet karaktärer eller beskrivningar har räknats, dels en kvalitativ innehållsanalys, syftande till att analysera till exempel kontexten för representationerna. I det kvantitativa resultatet visade det sig bland annat att antal procentenheter av det totala antalet karaktärer som har en normbrytande funktionalitet är 9,8%, och antal sidor där det förekom beskrivningar av etnicitet utgjorde 2,2% av de totala antal sidor i alla läseböckerna. Det kvalitativa resultatet visade till exempel att när karaktärer väl hade normbrytande funktionalitet var det oftast framställt med hjälpmedlet glasögon. Vad gäller etnicitet visade det kvalitativa resultatet att när det beskrevs någonting om etnicitet så beskrevs oftast ursprung eller kultur. Som blivande lärare får vi utifrån detta resultat en ökad insikt i den möjlighet elever har att identifiera sig med läseböckernas karaktärer.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser men erfars svår att bedriva inom rättspsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskors och patienters erfarenheter av personcentrerad vård består av en kombination av olika faktorer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in med semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor verksamma på rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningar på en klinik i Sverige deltog. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat och både möjligheter och utmaningar framkom. Resultatet utmynnade i fem kategorier med totalt sju subkategorier. Ett övergripande tema framkom och beskrivs som Att överlåta kompassen och navigera mot samma hamn. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att forma vården utifrån den person som vårdas och vill utgå från personens individuella behov, resurser och mål. Däremot försvåras det personcentrerade vårdandet av begränsningar inom den rättspsykiatriska vårdkontexten och av varierande kunskaper inom teamet gällande innebörden av personcentrerad vård och dess syfte. Sjuksköterskor önskade en gemensam förståelse för vikten av personcentrerad vård inom teamet då det skulle underlätta personens vårdprocess.

Hjärttransplantation är ett kirurgiskt ingrepp som utförs som en sista åtgärd vid svår hjärtsjukdom. Efter hjärttransplantationen finns risk för komplikationer och transplantationen kräver en livslång behandling med läkemedel. Patienternas upplevelser är därför viktiga att ta hänsyn till. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där innehåll från artiklarna analyserades och kategoriserades i fem steg. Resultat: Denna studie resulterade i sex slutkategorier, Att vara tacksam för en ny början; Att stöd och samhörighet ärviktigt; Att vilja leva normalt men begränsas; Att känna ovisshet och oro kring sin hälsa; Att förändras som person; Att relationer förändras. Slutsats: Att ha genomgått en hjärttransplantation innebär en förändring som kan ge en ny chans ilivet. Studien kan bidra till ökad kunskap om personers upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta, vilket kan stötta sjuksköterskor i deras arbete att främja återhämtning och stötta personer som genomgått hjärttransplantation.

Studien undersöker hur och i vilken utsträckning och fattigdom skildras i bilderböcker. Urvalet av bilderböcker är från Kulturrådets Bokgåvor till förskolan för åldrarna 0 till 6 år,sammantaget 98 bilderböcker utgivna mellan 2016 och 2019. Genom innehållsanalys och stöd med idéer från kritisk diskursanalys analyseras urvalet ur ett fattigdomsperspektiv. Syftet med studien är att besvara vilka typer av fattigdomskategorier och vilka fattigdomsdiskurser som gestaltas respektive konstrueras i den statliga bilderboksdistributionen till förskolor. 16 bilderböcker har kategoriserats från det totala urvalet som fattigdomsskildringar. Fattigdom som konsekvens av krig och flykt och fattigdom som ett utomeuropeiskt fenomen är de mest enhetliga kategorierna som skildras i urvalet. Ekonomisk utsatthet framställs i dessa böcker i en nöddiskurs där fattigdom konstrueras som ett rent materiellt fenomen snarare än att belysa relationella aspekter. Det pågår i relation till nöddiskursen en assimilationsdiskurs där det sociala språkligautanförskapet som följer av att fly till ett nytt land utgör en del av utsattheten. Lösningarna i urvalets böcker är att lära sig majoritetssamhällets språk och normer. Fattigdom förekommer också kopplat till ohälsa och missbruk utan djupare förklaring. Fattigdom har i flera böckeren funktion att förstärka privilegierades dygder som givmildhet, mod och styrka. Detta görs delvis genom att framställa individer i fattigdom som oförmögna att själva lösa egna problem och delvis genom att framställa individer i fattigdom som ett hot mot majoritetssamhället genom kriminalitet. Där fattigdom konstrueras innanför välfärdsstaten observeras denindividualistiska diskursen där faktorer som låg utbildningsnivå, psykisk ohälsa och missbruksproblematik står som orsaker till fattigdom och förknippas med begränsad handlingskapacitet och ohederlighet. Fattigdom som ett relativt fenomen är den minst förekommande kategorin i urvalet. Berättelser med inifrånperspektiv där karaktärer i fattigdom ifrågasätter eller utmanar den sociala ordningen förekommer i två av bilderböckerna. Den relationella diskursen framställer fattigdom som en konsekvens av diskriminerande och ekonomiska strukturer snarare än individuella problem samt att fokuset är på den sociala klyftan mellan rik och fattig i stället för absolut materiell nöd. I urvalet figurerar även en rättighetsdiskurs som genom att synliggöra individer i ekonomisk och social utsatthet ställer frågor om vad som är en trygg och säker barndom.

Sammanfattning Bakgrund: Den vanligaste cancerformen bland kvinnor är bröstcancer. I Sverige utgör bröstcancer cirka 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor. År 2018 avled totalt 1407 kvinnor i åldern 15 år och äldre av bröstcancer. Mastektomi är det kirurgiska namn som ges för när ena bröstet tas bort. En mastektomi utförs både i första stadiet av bröstcancer men även om bevarande bröstet inte är en optimal behandling. Sjuksköterskan har till stor roll i att främja hälsa hos patienter som genomgått en mastektomi. Sjuksköterskan ska kunna upprätthålla en öppen dialog med patienten, dialogen ska motivera patienten till vardaglig aktivitet vidare behandling och motion. Vidare är det sjuksköterskans ansvar att upprätthålla kontinuerligt för en god och hälsofrämjande vård. Forskningen visar att kvinnorna inte var nöjda med den postoperativa vården och brister fanns inom olika aspekter såsom emotionell stöd av sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie baserad på patografier. Fem patografier valdes och den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet på kvinnors upplevelser av att ha genomgått en mastektomi grundades på fyra kategorier; Emotionellt lidande, vårdlidande, förändrad självbild och tro på framtiden. Emotionellt lidande handlar om kvinnans sorg, ångest och rädsla efter förlusten av ett bröst. Vårdlidande handlade om upplevelsen av brister i vården som inte kunnde tillgodose kvinnornas behov efter en mastektomi samt bristande information om vårdprocessen. Förändrad självbild handlar om upplevelser av sorg och förändring i livet efter en mastektomi. Denna förändring visar upplevelser av skam och osäkerhet över sin nya kropp. Tro på framtiden var en upplevelse som visade en ökad livslust efter en mastektomi, ökad känsla av villighet och kämpande för att leva vidare. Slutsats: Resultatet går inte att generalisera för alla kvinnor då detta är individuell upplevelse av mastektomi. Däremot visar resultatet och tidigare forskning att genomgå en mastektomi är ett lidande hos många kvinnor. Det är viktigt att sjuksköterskan kan identifiera lidande för att tillämpa en god och personcentrerad vård.

Multipla representationer utgår från att en makroskopisk verklighet beskrivs med hjälp av submikroskopiska modeller och symboliska ekvationer. Att länka dessa tre representationsnivåer är en inlärd förmåga elever inte alltid besitter. Momentet kemisk bindning menas vara särskilt abstrakt, och elever förståelse har visats påverkas positivt av undervisning med multipla representationer. Syftet med denna studie var att hur multipla representationer förmedlas till elever, vilket uppnåddes genom analys av läroböcker och ämnesrelaterade YouTube-videor. Resultatet fann att läroböcker och videor båda uppvisar en god variation av representationstyper, vilket skiljer sig från tidigare studier. En del av förklaringen till detta kan vara en skillnad i läroplaner mellan de olika länderna studierna är genomförda i. Läroböcker tenderar också att gynna en större variation av kopplingar mellan representationsnivåer jämfört med videor. Detta skulle dels kunna förklaras med den mindre mängden i videor, eller YouTube-användarnas personliga pedagogiska stil, men dess är enbart spekulationer. Framtida forskning kan fokusera på att få insikt i lärares kompentens kring representationer, och hur de implementerar detta i sin undervisning.

This article aims to examine Jimmie Åkessons use of a populist communication style through the use of a quantitative and a qualitative content analysis. The article finds that a populist communication style is central in Åkessons political communication, and how its thin and thick concepts are often combined together to form synergic effects on its mobilisational ability. Over time, a small communicational shift can be seen where more focus is put towards an antagonistic construction of immigrants rather than the elite. The conceptualisation of the elite is also narrowed and less diffuse over time and more specified towards the political establishment. Overall, Åkesson uses a political communication style that can be characterised as complete populism.

Alla kommer någon gång drabbas av ett dödsfall av en nära anhörig och den efterföljande sorgen, ändå upplevs sorg som något som är svårt att prata om och dela med sig av. Denna uppsats undersöker hur föräldrar upplever sorgen efter deras barns bortgång genom att analysera fyra memoarer skrivna av sådana föräldrar. I synnerhet studeras sorgens förlopp över tid samt vilka aktiviteter som förekommer i sorghanteringen. Materialet bearbetas genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys för att låta föräldrarnas framställning av sorgen stå i centrum. Resultatet visar att förlusten av ett barn innebär en stor omställning för föräldrarna som pågår under en lång tid. Sorgens förlopp delas in i fyra stadier. Det första stadiet fokuserar på föräldrarnas direkta reaktion på dödsfallet, vilket beskrivs som en chock. Det andra stadiet lyfter de sekundära förlusterna som flera drabbas av, samt ångesten att något annat hemskt ska hända. Det tredje stadiet beskriver känslan av ensamhet som de sörjande upplever, början på återgången till en vardag samt en omnavigering av vad det innebär att vara förälder. Det fjärde stadiet präglas av acceptans, lärdomar av sorgen samt insikten att skribenterna alltid kommer att vara föräldrar till sina barn. Under samtliga stadier används olika aktiviteter för att hantera sorgen. Dessa aktiviteter har antingen en distraherande eller sorgbearbetande funktion och båda kategorierna behövs vid olika tillfällen. Resultatet lyfter likheter mellan skribenternas berättelser samtidigt som individuella skillnader också framhävs för att illustrera att en sorg inte är identisk med en annan. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forskning om sorg samt Meads identitetsteori och Goffmans stigma för att förklara vad sorg innebär för individerna i en social kontext och hur aktiviteter för sorghantering kan liknas med och skiljas från copingstrategier.

Sammanfattning Bakgrund: ALS är en progressiv sjukdom som drabbar nervcellerna i ryggmärgen och hjärnan och leder slutligen till döden. Trots forskningsinsatser finns ingen botande behandling idag. I Sverige insjuknar ungefär 250 personer varje år Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre självbiografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en manifest innehållsanalys.  Resultat: De analyserade självbiografierna resulterade i fyra kategorier med sju underkategorier som skildrade personernas upplevelser av att leva med ALS. Kategorin ”Sviktande funktionsförmåga,” med underkategorierna Att vara fången i sin egen kropp och Besvikelse och rädsla när kroppsfunktionen avtar. Kategorin “En hotad existens”, med underkategorierna Emotionella känslor och Sorg och osäkerhet inför framtiden. Kategorin ”Acceptans en väg till ett värdigt liv”, med underkategorierna Att tänka positiv var en förutsättning för acceptans och Att anpassa sig efter situationen. Kategorin ”Sociala förluster”, med underkategorin Det sociala sammanhanget förändrat Slutsats: Personer med ALS sjukdom lider mycket sett till fysiska såväl som psykiska aspekter.  Kliniska implikationer: Sjukdomen ALS medför ett stort behov av stöd och hjälp till dem som drabbats av sjukdomen. Detta behöver vårdpersonal uppmärksamma för att kunna tillämpa tillfredsställande omvårdnad   .