Spelling suggestions: "subject:"barnhälsovårdssjuksköterskor"" "subject:"barnhälsovårdssjuksköterskors""
1 |
Barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheter av att möta och informera föräldrar till överviktiga barn : –En intervjustudie / Child health nurses experiences in meeting and informing parents to obese children : –An interview studyGrönholm, Magdalena, Rydell, Charlotta January 2017 (has links)
Abstrakt Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheter av att möta och informera föräldrar till överviktiga barn. Bakgrund: De senaste två decennierna har övervikt och fetma hos barn blivit betydligt vanligare och WHO ser problemet som en snabbt växande epidemi. Barn som lever med övervikt riskerar sämre livskvalité, hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och förtida död. Barn som är överviktiga tenderar att förbli överviktiga eller utveckla fetma i vuxen ålder vilket visar på vikten av att skapa tidig prevention. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Data samlades in genom intervjuer med tio barnhälsovårdssjuksköterskor under två veckor i februari 2017. Intervjuerna utfördes med hjälp av öppna intervjufrågor och analyserades sedermera enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet: Barnhälsovårdssjuksköterskorna möts av föräldrars olika reaktioner kring barnets övervikt samt att informationen behöver anpassas. Barnhälsovårdssjuksköterskorna önskar även mer resurser i arbetet med barns övervikt. Slutsats: Barns övervikt handlar många gånger om familjens livsstil och matvanor. För att kunna ändra på barnets livsstil behöver hela familjen komma till insikt och ändra på sina vanor. Att föräldrar inte ser problemet och saknar förståelse för problematiken försvårar arbetet för barnhälsovårdssjuksköterskorna i mötet med föräldrarna. Barnhälsovårdssjuksköterskorna önskar att fler resurser finns att tillgå samt bättre riktlinjer att arbeta efter för att kunna skapa bättre möjligheter i bemötandet med familjen.
|
2 |
Barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergiSvahn, Jeanette, Törnberg, Malin January 2019 (has links)
Födoämnesallergi klassificeras som ett hälsoproblem som tenderar att öka över tid. Barnavårdscentralen och de specialistsjuksköterskor som arbetar där har en viktig roll i att upptäcka, stödja och ge information till familjer vars barn drabbas av en födoämnesallergi. Forskning finns främst ur ett familjeperspektiv, men är begränsad ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt deltog åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Transkriberingen utfördes ordagrant och bearbetningen av inkomna data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys såsom den är beskriven av Elo och Kyngäs (2008). Analysen mynnade ut i fyra kategorier och tio subkategorier. Följande fyra kategorier presenteras; Upplevelsen av att möta en variation av föräldrar, Upplevelsen av att ge individuellt stöd, BHV-sjuksköterskors kompetens och BHV-sjuksköterskors yrkeserfarenhet. Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde att föräldrar främst uppvisade oro och att individuellt stöd var att eftersträva. Förmågan att kunna ge ett individuellt bemötande kunde vara svårt med tanke på den variation av föräldrar som barnhälsovårdssjuksköterskorna mötte. Kommunikationshinder i form av föräldrars egen förmåga och kulturella skillnader, var en utmaning. Likaså var barnhälsovårdssjuksköterskorna beroende av yrkesmässiga direktiv och kollegialt stöd i mötet med föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en central roll i att identifiera födoämnesallergi och vara föräldrars stöd och samordnare. Studien diskuterar och reflekterar över styrkor och svagheter och tydliggör utmaningar som barnhälsovårdssjuksköterskor ställs inför. Studien kan ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet samt bidra till ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring födoämnesallergi hos barn.
|
3 |
Barnhälsovårdssjuksköterskors möten med föräldrar som är tveksamma till att vaccinera sina barn : En kvalitativ intervjustudie / Meetings of child health nurses with parents who are hesitant to vaccinate their children : A qualitative interview studyNilsson, Marina, Welin, Anna January 2022 (has links)
Bakgrund: Sverige har en hög vaccinationstäckning men allt fler föräldrar ifrågasätter att vaccinera sina barn. Barnhälsovårdssjuksköterskor (BVC-sjuksköterskor) har en viktig och komplex roll i sitt uppdrag gällande att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning i Sverige. Syfte: Att undersöka barnhälsovårdsjuksköterskors upplevelser gällande föräldrar som är tveksamma till att följa barnvaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nio intervjuer utfördes och analyserades sedan utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fyra kategorier och elva underkategorier. De fyra kategorierna som presenteras i resultatet är: (i) BVC-sjuksköterskans erfarenheter av hinder för vaccination, (ii) Utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta individuella behov hos föräldrar, (iii) Olika tillvägagångssätt för att främja vaccination och (iv) Behov av kunskapsstöd för BVC-sjuksköterskor. Sammanfattning: Allt fler föräldrar ifrågasätter barnvaccinationer bland annat på grund av tidigare händelser i form av vaccinationsbiverkningar och falsk vaccinationspropaganda via sociala nätverk och media. Det är en utmaning för BVC-sjuksköterskan att bemöta föräldrars oro och tveksamhet samtidigt som att arbeta för en fortsatt hög vaccinationstäckning och bibehålla en god vårdrelation för barnets bästa. BVC-sjuksköterskan behöver ha förmåga att möta föräldrars individuella behov genom att i sin profession informera, vara lyhörd och ha en god kommunikation. / Background: Sweden has a high vaccination coverage but more and more parents are questioning vaccinating their children. Child Health Care nurses (CHC-nurses) have an important and complex role in their assignment regarding working for a continued high level of vaccination coverage in Sweden. Purpose: To investigate the experiences of CHC-nurses regarding parents who are hesitant to follow the child vaccination program. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Nine interviews were conducted and then analysed based on a qualitative manifest content analysis. Results: In the study four categories and eleven subcategories emerged. The four categories presented in the results are: (i) The CHC-nurses experiences of barriers to vaccination, (ii) Challenges for the CHC-nurse to meet the individual needs of the parents, (iii) Different approaches to promote vaccination and (iv) Need for knowledge support for CHC-nurses. Summary: More and more parents question child vaccinations, among other things due to previous events in form of vaccination side effects and false vaccinations propaganda from social networks and the media. It is a challenge for the CHC-nurse to address parents´concerns and hesitations and at the same time working for a continued high level of vaccination coverage and maintaining a good care relationship for the child. The CHC-nurse needs to be able to meet parents´ individual needs by informing, being sensitive and having good communication in their profession.
|
4 |
Att möta familjer med för tidigt födda barn med ätsvårigheter : Erfarenheter hos specialistsjuksköterskor i barnhälsovården / Meeting families with premature children with eating difficulties : Experiences among nurses specialists in child healthcareForslund, Sofia January 2020 (has links)
Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.
|
Page generated in 0.0564 seconds