Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om samma genusmärkning som återfinns i bland annat Veckorevyn också återfinns i den svenska fackpressen. De tidningar analysen baseras på är Unionens medlemstidning Kollega och Kommunals medlemstidning Kommunalarbetaren. Frågeställningen är följande: Hur representeras kvinnor respektive män i sina olika yrkesgrupper i tidningarna Kommunalarbetaren och Kollega? Hur beskrivs klass i texterna? För att besvara frågeställningen genomfördes text- och bildanalyser på 19 artiklar och 19 bilder från Kollega och Kommunalarbetaren. För att göra en korrekt analys har analysarbetet utgått från förberedda frågeformulär till både bild-och textanalysen som konstruerats utifrån Britt Hulténs metod för textanalys samt Fogdes metod för bildanalys. Stuart Hall och hans teori kring språket samt olika forskares definitioner kring begreppen klass, genus, jämställdhet, makt och stereotyper har varit grundstenar i analysen. Resultatet av de 19 textanalyserna och 19 bildanalyserna visade vissa mönster. Samma genusmärkning som återfinns i exempelvis Veckorevyn existerar även i fackpressen. Det finns vissa markanta skillnader mellan Kollega och Kommunalarbetaren. Fler artiklar i Kollega porträtterar den intervjuade på ett stereotypt sätt än i Kommunalarbetaren. Kvinnorna i båda tidningarna framställs dock oftare på ett typiskt kvinnligt sätt. De pratar oftare känslor, är ödmjuka och undviker att prata om pengar. Männen i båda tidningarna framställs oftare på ett typiskt manligt sätt. Självförtroendet verkar större, de har inga problem med att visa att de har makt samt att de i större utsträckning är öppnare med sin ekonomiska situation.

Sexuella trakasserier är ett världsomfattande problem som delas in i verbala, icke verbala och fysiska trakasserier. Att utsättas för sexuella trakasserier kan upplevas traumatiskt och resultera i långvarigt fysiskt men även psykiskt lidande. Sexuella trakasserier är en subjektiv upplevelse, och det är enbart den som blivit utsatt som avgör om denne blivit trakasserad eller ej. I den vårdande relationen befinner sig patienten i en beroendesituation gentemot sjuksköterskan och att som sjuksköterska uppleva och agera utifrån negativa känslor till följd av ett opassande beteende från en patient skulle därför kunna uppfattas som oprofessionellt. Det är vanligt att hierarki förekommer inom vården. Sexuella trakasserier kan påträffas inom alla professionsgrupper, vanligen från någon som befinner sig i en maktposition. Syftet med studien är att beskriva förekomsten av sexuella trakasserier och hur sjuksköterskor upplever detta på sin arbetsplats. I litteraturöversikten har totalt åtta vetenskapliga artiklar använts, varav tre kvalitativa och resterande fem kvantitativa för att besvara syftet. Resultatet visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande fenomen som drabbar sjuksköterskan på dennes arbetsplats. Vissa faktorer har visat sig öka risken att drabbas, såsom sociodemografisk bakgrund och arbetsplatsförhållanden. Sjuksköterskor som utsatts för sexuella trakasserier finner brist på stöd och stöttning samt att deras känslor nedvärderas av kollegor och av de som bär ansvar. Att utsättas för sexuella trakasserier bidrar hos sjuksköterskan till en minskad arbetseffektivitet och ett försämrat omvårdnadsarbete varav brister i patientsäkerheten kan uppstå. Vidare i diskussionen illustreras och diskuteras sjuksköterskans behov av ökat stöd vid upplevd sexuell trakasseri och hur organisationens tystnadskultur bidrar till att trakasserier fortgår. Det diskuteras även hur sambandet mellan den sexistiska bilden av sjuksköterskan och det faktum att professionen är kvinnodominerad bidrar till den höga förekomsten av sexuella trakasserier inom yrket.

Sedan 1956 har ungefär 100.000 kvinnor och män deltagit i militära internationella insatser, sanktionerade av FN i mer än 60 länder världen över. Intresset för tjänstgöring utomlands är stort och insatserna i dessa områden kommer snarare att öka än att minska. Arbetet i insatsområdena skiljer sig ifrån det civila i Sverige så tillvida att hotbilden är ständigt närvarande, man är långt hemifrån, möjligheten till kontakt med anhöriga är liten, samt att sjukvårdspersonalen lever tillsammans med dem de är rekryterade att omhänderta. Att under rådande omständigheter som omhänderta en skadad kollega som de har en relation till, ställer stora krav på sjukvårdspersonalens professionalism och det är både psykiskt och fysiskt påfrestande. Det är bakgrunden till författarnas intresse kring frågan hur man som sjukvårdspersonal upplever det att vårda en kollega. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att vårda en kollega i ett militärt insatsområde. För att undersöka detta fenomen gjordes en kvalitativ forskningsintervju, där sju personer intervjuades som alla hade erfarenhet av att vårda en skadad kollega i ett militärt insatsområde någonstans i världen. Fem kategorier identifierades: Att hantera händelsen, Lättnad, Utsatthet, Frustration/Maktlöshet samt Att växa som människa och vårdare. Flera av kategorierna genomsyras av att sjukvårdspersonalen upplevde en otillräcklighet, att inte ha gjort tillräckligt för den skadade kollegan. Otillräckligheten hade sin grund i allt från rådande omständigheter till avsaknaden av resurser. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Många organisationer väljer att rekrytera chefer internt. Det finns flera fördelar med internrekrytering ur ett organisationsperspektiv såväl som ett ledarskapsperspektiv samtidigt som det kan vara en stor utmaning att bli chef över sina tidigare kollegor. Denna studie syftade till att undersöka hur ledarskapet påverkas om man går från att vara kollega till att bli chef över sina tidigare kollegor. Studien har besvarat vilka för- och nackdelar som finns samt hur relationerna påverkas av övergången från kollega till chef. En kvalitativ metod har använts där chefer med denna erfarenhet har intervjuats. Resultatet visade att det finns ett flertal fördelar med internrekrytering. Det ger en känsla av att känna sig sedd och uppmuntrad av organisationen och inlärningsperioden förkortas då chefen redan känner till verksamheten. Chefen känner även till medarbetarna sedan tidigare och har haft möjlighet att bygga ett förtroende i arbetsgruppen. Nackdelarna som har lyfts fram är att chefen och medarbetarna inte får samma möjlighet att ge ett nytt första intryck och förändra sig jämfört med om det hade kommit en externrekryterad chef. Det kan även finnas avundsjuka från medarbetare som har sökt samma tjänst. Något som också framkom var att rollerna och relationerna förändras vid denna övergång. Cheferna upplevde att de behövde hålla ett visst avstånd och inte vara en del av gemenskapen på samma sätt som tidigare.

Forskning har visat att socialt stöd har en betydelse för arbetsmotivationen, samtidigt som forskningen är oense gällande stödets effekt beroende på om stödet kommer från chef, kollega eller privatliv. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av socialt stöd från kollegor, chefer respektive privatliv på arbetsmotivation utifrån teorin Self Determination Theory:s tre motivationstyper amotivation, yttre motivation och inre motivation. Datainsamlingen gjordes via en elektronisk enkät och svar insamlades från 205 personer. Av resultatet från tre hierarkiska regressionsanalyser framkom att socialt stöd från kollega var en signifikant prediktor för amotivation och inre motivation, medan de övriga två stöden inte predicerade arbetsmotivation. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara en inverkan av rådande organisationsstruktur, generationsskillnader samt kulturella skillnader vilka kan påverka vilket stöd den anställde har störst behov av för att uppleva sig motiverad på arbetsplatsen.

I den prehospitala vårdkedjan är ambulansen en viktig del. Det är ambulansens uppgift att identifiera och åtgärda vårdbehov hos den hjälpsökande. Detta görs utifrån en larmoperatörs bedömning, och efter detta med hjälp av given prioriteringsgrad ta sig till patienten på ett så trafiksäkert sätt som möjligt till patienten, för att inleda ett vårdande möte. De allvarligaste patienttillstånd är det som bedöms vara prioritet 1 av larmoperatör och är den typ av larm som har högst potential att påverkan ambulanssjuksköterskan på ett negativt sätt. Prioritet 1 larm är ett vardagligt fenomen för ambulanssjuksköterskan som utgör en källa till stress. Forskning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter kring prioritet 1 saknas. Därför är studiens syfte att undersöka ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att erhålla och genomföra prioritet 1 larm. En kvalitativ intervjustudie med en tematisk innehållsanalys genomfördes. Nio ambulanssjuksköterskor med erfarenhet från yrket rekryterades. Utifrån informanternas erfarenhet framträdde resultatet till två teman med fem subteman vardera. Temana var kontroll och kaos. Författarna identifierade fem subteman som tillsammans utgjorde stommen till upplevelsen av kontroll. Även fem subteman påvisades som källor till upplevelse av kaos. Upplevelsen av kontroll framkom som en viktig komponent för att motverka stress och hantera en oförutsägbar miljö. Kontroll är en viktig beståndsdel för ett vårdande som är hållbart över tid. Åtgärder som kan ligga till grund för kontroll, och i förlängningen ett hållbart vårdande över tid, är utbildningar och strukturerade arbetssätt.

Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för hur personal i förskolan talar om fenomenet kränkning från kollegor i förskolan mot barn samt hur de upplever att de går tillväga om en sådan händelse skulle ske. Som mål att skapa en djupare förståelse om fenomenet formades två frågeställningar: Hur beskriver personal i förskolan sin upplevelse av kränkningar från kollegor i förskolan mot barn? och Hur uttrycker personal i förskolan upplevelsen inför att genomföra en kränkningsanmälan mot en kollega? Studiens empiri samlades in genom kvalitativ metod i form av fokusgrupper med sammanlagt sju förskollärare och två rektorer utspritt i tre olika fokusgrupper. Empirin förstods och analyserades med hjälp av fenomenologisk filosofi och Foucaults teori om makt. Studiens resultat belyser vad deltagarna diskuterat i förhållande till kränkningar från kollega mot barn utifrån bärande teman. Resultatet visade att kränkningar upplevs komplext utifrån individens egen livsvärld på det sätt att personal i förskolan till exempel upplever kränkningar som svårt att tolka eftersom barnen är små. Resultatet visade även att det kollegiala upplevs vara personifierat på det vis att personal i förskolan intar sin privata roll framför den professionella rollen gentemot kollegor.

På senare år har ett nytt sorts chefskap blivit mer och mer vanligt, ett chefskap där man är både chef och kollega. Detta sätt att vara chef på är vanligt inom många branscher i dag, även inom förskolans värld, där jag är verksam. Att balansera mellan olika roller på ett övertygande sätt är långt ifrån en lätt sak, men de dubbla rollerna har även positiva sidor. Mitt syfte med denna essä, som är baserad på självupplevda händelser, är att försöka reda ut för- och nackdelar med att vara en chef som sitter på två stolar, och att få svar på frågan: Är det möjligt för en och samma person att gå i och ur sina olika roller och vilka egenskaper behöver denna person ha?  För att få svar på mina frågor har jag fört diskussioner med den teoretiska litteraturen. Jag har samtidigt fått möjligheten att använda mig av min erfarenhetsgrundade kunskap genom ett reflekterande skrivande. För att få tillfälle att studera dessa fördelar och nackdelar har jag tittat på betydelsen av förhållningssätt hos medlemmarna i en liten arbetsgrupp, hur den skiljer sig mot förhållningssättet i större organisationer. Jag har också försökt ta reda på ledarskapets roll och betydelse i en liten arbetsgrupp i dagens samhälle, men även resonerat kring ledarskapet ur en historisk synvinkel. Jag avslutar med en artikel ur tidningen Chefs nätupplaga som visserligen inte kan räknas som vetenskaplig, men som jag tycker ger bra och tydliga exempel på hur det faktiskt kan se ut för den som är en ”chef på två stolar”. Tack vare detta essäskrivande, som gett mig tillfälle till att reflektera över mina handlingar och tankar, har jag fått möjligheten att se på mitt chefskap med nya ögon. Jag inser mer och mer att en person som har dubbla roller måste vara stresstålig, beslutskraftig och ha ett genuint intresse för verksamheten och personalen. Det viktigaste av allt är att personen har förmågan att lära sig av sina praktiska erfarenheter och göra den till en kunskap som är användbar i sitt chefskap. / In recent years, a new kind of leadership has become more and more common, a leadership which includes being both manager and colleague. This kind of leadership is today common in the business world and even in the preschool where I am active. To balance these two different roles in a convincing manner is far from easy to handle. But at the same time the dual roles also have their positive sides. The purpose with writing this essay, which is based on self-experienced situations, is to try to sort out the advantages and disadvantages of being a manager “sitting on two chairs” and to try to find the answer for the question: Is it possible for a person to step in and out of different roles and which kind of personality is suited for this?   To find answers of my questions I have used the method of reflective writing and referred to and discussed different theoretical perspectives and positions. I also have the opportunity to use the knowledge I have gained through experience. I have considered the importance of the attitude in a small work group, and how it differs from a larger organization. I have tried to find out the importance of leadership in today`s society and I have also look at leadership from a historical point of view. At the end I used an article from a web magazine called Chef. The article shows good examples of the reality for a “manager who sits on two chairs”. By writing this essay, I have got the opportunity to reflect of my own thoughts and actions in the role of manager. I now realize that a person with dual roles must be stress-resistant, decisive and have a genuine interest in the business as well as in the employees.   One of the most important skills is the ability to learn from ones practical experiences, and make it useful in the future leadership.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka. -Hur upplevdes samforskningssamtalet? -Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet? -Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna. Materialet har spelats in, analyserats och bearbetats samt sedan redovisats utifrån frågeställningarna. Undersökningsdeltagare har varit en terapeut, två patienter samt en gästande kollega. Jag själv har deltagit som observatör under samforskningssamtalen. Resultaten visar på att samforskningssamtalen gav möjligheter och betydelser i dessa pågående terapier, delande av tankar och känslor, benämning av relationer, klargöranden samt att synliggöra terapeutens sätt att vara. Både terapeut och patient upplevde samforskningssamtalet som positivt och givande. Det mest betydelsefulla som framkom var att terapeut och patient fick möjlighet att dela med sig av sina tankar och känslor. Detta ökade samhörigheten. Klargöranden gjordes om bland annat terapins innehåll och ramar. Särskilt betydelsefullt visade sig samforskningssamtalet vara för terapeuten, som en möjlighet till att få feedback. Terapeuten fick syn på sitt sätt att vara tillsammans med sin patient. Samforskningssamtal har också visat sig i tidigare studier ha en viktig betydelse att fylla för både terapeut och patient, bl a som en hjälpsam intervention i terapiarbetet samt att ge terapeuten feedback. Samtalsledarens, den gästande kollegans, känslighet i att ställa frågor har en viktig betydelse. En av frågorna som väcktes är hur terapeuten skulle kunna använda sig av samforskningssamtalets idé i det dagliga behandlingsarbetet, kanske i en modifierad form och som ett komplement till andra utvärderingsformer. Få kritiska åsikter har framkommit i denna uppsats liksom i tidigare studier, om samforskningssamtalet som form och metod. Dess positiva betydelse är klart överrepresenterat dokumenterat. / Tom Andersen (1995) developed the conversations in which therapist and client together evaluate collaboration in therapy, conversation with reflective position that later became known as co-research conversation, in Swedish called “samforskningsamtal”. Conversation with the roles reversed, where the therapist may teach the client. Studies have shown that co-research conversation provide therapeutic effects with an increased feeling of connectedness, in-depth co-creative process, helps the therapy forward and give therapists a better understanding of themselves as a therapist . The purpose of this study is to shed light on if co-research conversation can provide opportunities and importance of ongoing therapy, and if so, which. - How experienced co-research conversation? - What of importance did the therapist and patient get from the    samforskningssamtalet? - What significance can co-research conversation have into the therapy? Two co-research conversations have been held and then have an interview held with each of the participants. The material has been recorded, analyzed and processed, and then recognized based issues. The participants have been a therapist, two patients and a visiting colleague. I have participated as an observer during co-research conversations. The results show that co-research conversation gave possibilities and meanings in these ongoing therapies, namely the sharing of thoughts and feelings, designation of relationships, clarifications and visibility in the therapist's way of being. Both therapist and patient experiences co-research conversation as positive. The most significant to emerge was that the therapist and the patient had the opportunity to share their thoughts and feelings. This increased affinity. Clarifications were made about including therapy's content and context. Particularly significant was found to co-research conversation be for the therapist, as an opportunity to get feedback. The therapist saw her way to be with his patient. Co-research conversation has also been shown in previous studies to have an important role to play for both therapist and patient, as a helpful intervention in therapy work, and to give the therapist feedback. The interviewer's, the visiting colleague, sensitivity in asking questions has an important significance. One of the questions raised is how the therapist could use co-research conversations idea of daily treatment work, perhaps in a modified form and as a complement to other forms of evaluation. Nearly none critical views have emerged in this essay, as in previous studies, about co-research conversation as form and method. Its positive significance is clearly overrepresented documented.

Med hjälp av en vetenskaplig grund i teorin om social konstruktion har nio kvalitativa intervjuer genomförts med läkare verksamma inom klinisk patologi, i Sverige. Intervjuerna har fokuserat på att undersöka hur patologerna ser på artificiell intelligens, AI, och hur de tror deras yrke kommer förändras på grund av AI. Vidare undersökte även intervjuerna hur patologerna tror att det kommer vara att arbeta med AI som en del i deras vardag. Sammanfattningsvis visar resultatet att olika patologer har olika inställning till AI och således även olika mycket förhoppning eller förtvivlan inför vad som komma skall. De ser fördelar och nackdelar, risker till försämring och chanser till förbättring. Studiens grund i social konstruktion kompletterar resultatet med att vilka sociala grupper som anses relevanta med fördel kan expanderas samt även att dessa grupper behöver ta sin roll i den sociala konstruktionen av den nya teknologi som AI innebär.