No description available.

Syfte: är att undersöka handledning som specialpedagogisk insats i en förskolekontext på två förskolor i en mellanstor kommun, utifrån handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal". Studien avser undersöka vad handledningsmodellen kan innebära utifrån pedagoger, förskolechefer och specialpedagogers beskrivningar, hur verksamhetsbesök med reflekterande samtal kan upplevas av de samma, samt vilken utveckling pedagoger, förskolechefer och specialpedagoger upplever har skett i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgång: redogör för specialpedagogiska perspektiv, handledning och reflektion, tre olika perspektiv på handledning samt relationers betydelse. Tidigare forskning: redogör för forskning som gjorts om handledning i förskola och skola. Teori: Systemteori beskrivs som modell i studien för att se på sociala samband och påverkansprocesser mellan människor för att skapa förståelse för hur allting hänger samman. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både enskilt och i grupp, där undersökningsgruppen består av fem pedagoger, fyra specialpedagoger och två förskolechefer. Analys och tolkningsförfarandet har inspirerats av hermeneutiken, vilket innebär att tolkning och förståelse skapar kunskap av innehållet i sin helhet och delar och pendlar däremellan. Studiens resultat redogörs under rubrikerna. Verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Från reaktiv till proaktiv. Utveckling utifrån verksamhetsbesök med reflekterande samtal. Under denna rubrik redovisas den utveckling som framkommit under rubriker med samma namn. Helhetsperspektiv och perspektivbyte, Professionsutveckling, Tillit och trygghet, Minskad stress och Trivsel och arbetsglädje. Resultat: indikerar att handledningsmodellen "verksamhetsbesök med reflekterande samtal" som handledningsmodell upplevs som värdefull och att den prioriteras högt. Relationen mellan specialpedagog och pedagoger ses som mycket viktig, utifrån förtroendet och tryggheten som utvecklas genom relationen skapas möjlighet till utveckling av verksamheten. Den utveckling som skett har lett till att pedagoger har ett helhetsperspektiv på verksamheten, man ser på helheten, på lärmiljön och sig själva som en del av den. Tidigare såg pedagoger mer utifrån ett verksamhetsperspektiv, perspektivskiftet har lett till ett ökat barnperspektiv med det relationella perspektivet i fokus. Möjligheten att arbeta förebyggande har ökat, problem hinner inte bli så stora. Handledningsmodellen har ökat trivsel och arbetsglädje och mindre upplevd stress.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.

Syftet med följande arbete är att ta reda på vilken uppfattning skolledare och specialpedagoger har kring specialpedagogens handledaruppdrag.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring handledning. Intervjuer har använts för att ta reda på vilka uppfattningar skolledare och specialpedagoger, inom samma verksamhet, har av begreppet handledning och förutsättningar av specialpedagogens handledaruppdrag. Respondenternas utsagor har blivit indelade i teman utifrån uttryckta tankar kring specialpedagogens handledaruppdrag, uppfattningar vilka uttrycker olika kvalitativa aspekter utifrån hur de gestaltar sig i intervjuerna. Intervjuerna har sedan analyserats för att ge en bild av respondenternas uttryckta tankar kring specialpedagogens handledarroll och dess förutsättningar.Sammanfattningsvis visar resultaten av våra intervjuer att respondenterna menar på att begreppet handledning är svårdefinierbart. Handledning betyder olika utifrån person, situation och sammanhang men värdet av handledning är samstämmig och kan ses som ett verktyg i arbetet i riktning mot en skola för alla. Vi konstaterar att det är av betydelse att definiera handledning och tydliggöra rollen, inom verksamheten, för att möjliggöra och utveckla specialpedagogens handledarroll. En förutsättning är skolledarnas förtroende och stöd som de intervjuade specialpedagogerna uttrycker sig ha och som de intervjuade skolledarna menar sig ge. Vi kan också konstatera, att förväntningar, specialpedagogens relationer och personliga egenskaper är av betydelse i det reflekterande samtalet med pedagogerna. Nyckelord: handledning, reflektera, reflekterande samtal, specialpedagogens handledaruppdrag

Studiens syfte är att undersöka förskolepedagogers åsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tänkande. Enligtläroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) är pedagogiskt drama en metod som böranvändas för att underlätta utveckling och lärande. Den metod som valts förundersökningen är en kvalitativ metod baserad på öppna frågor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, där sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgångspunkter förstudien baseras på Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lärande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte är fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebär, men att reflekterande processer är viktigt för barnslärande och utveckling.

Sammanfattning/AbstractMillbäck, Susanna (2019). Låt oss tala om de ”svåra” eleverna – en studie om möjligheter att göra skolan tillgänglig för alla elever ur ett lärarperspektiv. (Let’s talk about the ”challenging” pupils – a study about abilities to make school available to all pupils from a teacher perspective). Specialpedagogprogrammet, 90 hp. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragFörväntat kunskapsbidrag är att öka förståelsen om varför det är så svårt att gå från tanke till handling, om vad som krävs för att lärare ska kunna tänka ”utanför boxen” och hitta fungerande lösningar för att göra skolan tillgänglig för alla elever, även de ”svåra”.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för vad det är som gör inkludering så svårt och vad lärare behöver för stöd för att kunna skapa ett inkluderande klassrum och tillgänglig undervisning. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:•Hur ser några lärare själva på möjligheter och svårigheter med att inkludera alla elever i undervisningen? •Vilken kompetens för att anpassa undervisningen och skapa tillgängliga lärmiljöer har de och vad saknar de?•På vilka olika sätt behöver lärare stöd i detta arbete?TeoriDe teorier som ligger till grund för analysen är centrala delar inom sociokulturell teori, specialpedagogiska perspektiv, KASAM känsla av sammanhang och UDL universell design för lärande.MetodDatainsamlingen i denna småskaliga studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Tre verksamma grundskollärare på en innerstadsskola i en av Sveriges större städer har intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys och mynnat ut i teman som sedan har underordnats teman utifrån studiens frågeställningar.ResultatLärarna i den här studien ser i enlighet med flera andra forskningsresultat att relationen med eleven har en nyckelroll om man ska lyckas med inkludering. Med tanke på att den vetskapen är så utbredd och att det ligger i pedagogyrket att skapa relationer är det närmast en paradox att vi inte lyckas bättre med att inkludera utmanande elever. Lärarna i studien tycker att bristande resurser i form av personal, lokaler och material har en avgörande betydelse. Men det blir även tydligt att det är svårt att omsätta teori i praktik, att relationsbyggande och interventioner till stor del sker på känsla och bygger på personligt engagemang, men inte lika mycket på medvetna strategier. En slutsats är att fortbildning behöver följas upp av kollegiala reflekterande samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en viktig roll i handledning och konsultation. Inte minst för att stödja pedagoger i skiftet mellan kategoriskt och relationellt perspektiv, där specialpedagogen kan vara den som utmanar i vardagen. Specialpedagogen kan även med sin kompetens hjälpa pedagoger att koppla ihop interventioner med hur dessa faktiskt stöttar eleven i dennes svårigheter, för att pedagoger på ett mer medvetet sätt ska kunna planera dessa redan från början.

Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka föreställningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motstånd mot skönlitterär läsning i skolan. Med utgångspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsläsning är uppsatsens ambition också att reflektera över lärarens roll, hur lärare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad lärare kan lära sig av dem. För undersökningen har fyra elever intervjuats som alla tillhör en särskild undervisningsgrupp där jag är undervisande lärare och ansvarig för svenskundervisningen. Undersökningen visar hur viktigt det är att lyssna på eleverna. När läraren lyssnar på sina elever är de också beredda på att lyssna på läraren och mer öppna för att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda. Lärarens försök att föra in texter i undervisningen som tangerar elevernas fritidstexter möter ett starkt motstånd. Eleverna skyddar den egna kulturen mot en kritisk vuxenvärld och protesterar så kraftigt i högläsningssituationerna att dessa måste avbrytas. När en dialog skapas mellan eleverna och läraren och eleverna upplever att det finns ett intresse för deras fritidstexter visar de också ett begynnande intresse för skolans texter. Genom högläsningen uppstår möjligheten till reflekterande samtal i gruppen. Resultatet av analysen visar att eleverna har en kunskap och erfarenhet av texter som ofta negligeras i skolan. Den lärare som bestämmer sig för att lyssna på sina elever har, visar min undersökning, möjlighet att lära sig mycket om de textvärldar eleverna rör sig i på sin fritid och även mycket om hur de ska kunna forma sin undervisning och erbjuda sina elever meningsfulla lärsituationer i skolan. Undersökningens värde ligger i att ge lärare underlag att utforma undervisning i svenska som möter elevernas förutsättningar.

<p><strong></strong></p><p>Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.</p><p> </p>

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka. -Hur upplevdes samforskningssamtalet? -Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet? -Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna. Materialet har spelats in, analyserats och bearbetats samt sedan redovisats utifrån frågeställningarna. Undersökningsdeltagare har varit en terapeut, två patienter samt en gästande kollega. Jag själv har deltagit som observatör under samforskningssamtalen. Resultaten visar på att samforskningssamtalen gav möjligheter och betydelser i dessa pågående terapier, delande av tankar och känslor, benämning av relationer, klargöranden samt att synliggöra terapeutens sätt att vara. Både terapeut och patient upplevde samforskningssamtalet som positivt och givande. Det mest betydelsefulla som framkom var att terapeut och patient fick möjlighet att dela med sig av sina tankar och känslor. Detta ökade samhörigheten. Klargöranden gjordes om bland annat terapins innehåll och ramar. Särskilt betydelsefullt visade sig samforskningssamtalet vara för terapeuten, som en möjlighet till att få feedback. Terapeuten fick syn på sitt sätt att vara tillsammans med sin patient. Samforskningssamtal har också visat sig i tidigare studier ha en viktig betydelse att fylla för både terapeut och patient, bl a som en hjälpsam intervention i terapiarbetet samt att ge terapeuten feedback. Samtalsledarens, den gästande kollegans, känslighet i att ställa frågor har en viktig betydelse. En av frågorna som väcktes är hur terapeuten skulle kunna använda sig av samforskningssamtalets idé i det dagliga behandlingsarbetet, kanske i en modifierad form och som ett komplement till andra utvärderingsformer. Få kritiska åsikter har framkommit i denna uppsats liksom i tidigare studier, om samforskningssamtalet som form och metod. Dess positiva betydelse är klart överrepresenterat dokumenterat. / Tom Andersen (1995) developed the conversations in which therapist and client together evaluate collaboration in therapy, conversation with reflective position that later became known as co-research conversation, in Swedish called “samforskningsamtal”. Conversation with the roles reversed, where the therapist may teach the client. Studies have shown that co-research conversation provide therapeutic effects with an increased feeling of connectedness, in-depth co-creative process, helps the therapy forward and give therapists a better understanding of themselves as a therapist . The purpose of this study is to shed light on if co-research conversation can provide opportunities and importance of ongoing therapy, and if so, which. - How experienced co-research conversation? - What of importance did the therapist and patient get from the    samforskningssamtalet? - What significance can co-research conversation have into the therapy? Two co-research conversations have been held and then have an interview held with each of the participants. The material has been recorded, analyzed and processed, and then recognized based issues. The participants have been a therapist, two patients and a visiting colleague. I have participated as an observer during co-research conversations. The results show that co-research conversation gave possibilities and meanings in these ongoing therapies, namely the sharing of thoughts and feelings, designation of relationships, clarifications and visibility in the therapist's way of being. Both therapist and patient experiences co-research conversation as positive. The most significant to emerge was that the therapist and the patient had the opportunity to share their thoughts and feelings. This increased affinity. Clarifications were made about including therapy's content and context. Particularly significant was found to co-research conversation be for the therapist, as an opportunity to get feedback. The therapist saw her way to be with his patient. Co-research conversation has also been shown in previous studies to have an important role to play for both therapist and patient, as a helpful intervention in therapy work, and to give the therapist feedback. The interviewer's, the visiting colleague, sensitivity in asking questions has an important significance. One of the questions raised is how the therapist could use co-research conversations idea of daily treatment work, perhaps in a modified form and as a complement to other forms of evaluation. Nearly none critical views have emerged in this essay, as in previous studies, about co-research conversation as form and method. Its positive significance is clearly overrepresented documented.