<p>Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.</p><p>Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker. Nationella patent kommer inte att ta del av en sådan konstellation. En europeisk patentdomstol kommer sakna behörighet vad gäller nationella patent.</p><p>Alla aspekter i en inre marknad för patent på EU-nivå kan tänkas ha en negativ inverkan på nationella patent. Författaren syfte är att utreda hur nationella patent påverkas.</p>

<p>De rättsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehåller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppställer ett antal rekvisit som samtliga måste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och därmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet är i lagens mening ett angrepp på företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa både straff- och skadeståndsansvar. I de allra flesta fall leder dock angrepp på företagshemligheter endast till skadeståndsansvar. Ansvarssubjekt kan enligt lagen vara affärspartners, arbetstagare, i vissa fall även f.d. arbetstagare samt andra som kommer i kontakt med en näringsidkares företagshemligheter. Den tystnadsplikt som åligger dessa kan vara avtalad eller underförstådd. Arbetstagares tystnadsplikt bygger ofta på den arbetsrättsliga lojalitetsplikten. I ett fåtal fall är tystnadsplikten reglerad i FHL. De gärningar som är kriminaliserade i lagen är företagsspioneri och olovlig befattning med företagshemlighet. I ett fåtal fall kan andra straffrättsliga regler bli aktuella. Straffansvar inträder oavsett om skada har uppkommit. Övrigt missbruk av företagshemligheter är skadeståndsgrundande i den mån skada har uppkommit.</p><p>Lagens skadeståndsregler utgör specialbestämmelser som ska tillämpas före bestämmelser i SkL och allmänna kontraktsrättsliga regler som endast har getts en kompletterande funktion. Ett undantag från denna principiella utgångspunkt är MBLs företräde framför FHL. Skadeståndsbestämmelserna i FHL har utformats efter förebild från dels immaterialrätten, dels arbetsrätten, särskilt MBL. Skadestånd enligt FHL kan således utgå både i form av ekonomiskt och allmänt skadestånd. Införandet av allmänt skadestånd har i förarbetena motiverats med de bevissvårigheter som kan uppstå när en näringsidkare ska styrka den ekonomiska skada som denne lidit. Tanken är att skadeståndet ska vara en verkligt effektiv sanktion. Genom att domstolarna utnyttjar möjligheten att utdöma allmänt skadestånd ska enligt förarbetena skadeståndet kunna sättas på en högre nivå än vad som skulle ha blivit fallet om endast ett ekonomiskt skadestånd kunnat dömas ut.</p><p>En studie av rättspraxis på området visar att domstolarna inte lever upp till de intentioner som lagstiftaren gett uttryck för i förarbetena. Genom att analysera ett flertal av de rättsfall som finns på området har jag kommit fram till att detta beror på avsaknaden av en uttrycklig minimiregel för bestämmandet av det ekonomiska skadeståndet. Förarbetena kan, enligt min mening, tolkas som att en sådan minimiregel varit lagstiftarens avsikt men att detta inte kommit att uttryckas tydligt. Min uppfattning är att denna brist på tydlig vägledning påverkar domstolarnas praxis på så sätt att utdömda skadestånd i vissa fall blir omotiverat låga. Problematiken är enligt min mening generell men den är särskilt påtaglig i de fall där en angripen näringsidkare misslyckas med att styrka att angrepp lett till ekonomisk skada. I de fallen har domstolarna endast dömt ut allmänt skadestånd. Bristen på klara hållpunkter för vad ett allmänt skadestånd är ersättning för och framför allt vilka belopp som kan utdömas skapar en rättsosäkerhet som borde vara lätt att åtgärda. Att införa en minimiregel efter mönster från immaterialrätten är mitt förslag på lämplig åtgärd inte minst med tanke på att detta rättsområde ligger närmast skyddet för företagshemligheter.</p>

No description available.

Correspondence is written forms of communications, for example, SMS, E-mail, or letters, and when something is written, it may constitute a literary work protected by copyright. As there is no formal procedure for acquiring copyright, it is not always easy to determine when it exists and therefore know how to impose common rules. In Sweden, the moment of publication of a literary work is when an author makes his work available to the public. This occurs when a work is presented publicly, displayed publicly, or when copies are distributed to the public. This moment is imperative due to the legal effects that enter into force when a work is published. Until the point in time when a work is published, an author has absolute rights to his work, meaning that it is not possible to use a work legally without the author’s consent. As correspondence is a mean of communication, it is inherent in its nature to be transferred to someone else in order to fulfil its purpose. This means that an author has technically published his work the moment he sends it to someone else. However, arguments are raised in case law that a work cannot be published unless the author has intended it to be. This thesis concludes that both assessments of when a work is published are in fact correct. The important aspect that has to be considered when assessing if a work is published or not, is the intended usage of the protected work. Consequently, one may use the results of this thesis either as an argument to apply unbiased provisions of law, in accordance to their wording, or to apply subjective assessments on a case-to-case basis, in order to find an optimal solution.

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar. Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker. Nationella patent kommer inte att ta del av en sådan konstellation. En europeisk patentdomstol kommer sakna behörighet vad gäller nationella patent. Alla aspekter i en inre marknad för patent på EU-nivå kan tänkas ha en negativ inverkan på nationella patent. Författaren syfte är att utreda hur nationella patent påverkas.

No description available.

Intellectual property law theory is premised on a utilitarian justification granting limited time monopolies for encouraging creation, innovation and its dissemination to society. However, in the last several decades, scholars have been mounting empirical evidence to show that in some industries, creativity and innovation exist outside the contours of intellectual property law and thrive despite their lack of reliance on the laws. Instead, what they uncovered is that creators in these industries follow norms that mitigate issues surrounding some kinds of copying. Intellectual property protection for fashion design in Canada is fragmented across a complex legal landscape that entails several different laws, unique in scope, eligibility requirements and rights. This complex framework is not unique to the fashion design industry but is similar for design industries generally. Navigating through these laws can be daunting and thus inaccessible for the some segments of the design industry that are small to medium sized enterprises (SMEs) that have limited resources to expend on legal advice and registration. Using grounded theory methodology and qualitative and quantitative methods, this research explored the use of intellectual property law and social norms by the independent fashion design segment in Montreal and in Toronto and the contours of copying and the public domain. What the empirical research reveals is that independent fashion designers do not use the law to protect their designs and instead, use mechanisms that centre on the negative copying norm. Negative copying is copying that is negatively perceived. It is not necessarily legally infringing or economically harmful, although it can be both. Further, it can apply to subject matter that is not the subject matter of intellectual property law. This norm against negative copying is supported by extra-legal prevention and enforcement mechanisms that have been developed by individuals within the segment in order to mitigate the issue of copying. The empirical research also reveals that in addition to the economic incentives to create, there are also a number of non-economic incentives such as identity and reputational interests that drive creativity and help reinforce the norm against negative copying. Using grounded theory enabled me to draw on literature from a number of disciplines in order to help contextualize these findings and approach the analysis from the perspective of intellectual property theory, policy and law, social norms (sociology and psychology) as well as economic geography, and design.

No abstract available / Dissertation (LLM)--University of Pretoria, 2013. / Private Law / unrestricted

Démontrer la possible émergence d'une nouvelle régulation économique mondiale est l'objectif de ce travail. Notre étude a envisagé les législations internationales et nationales relatives aux droits économiques, sociaux et culturels à la lumière de l'important problème des droits de propriété industrielle.Cette régulation, fondée sur le droit à la conditionnalité universelle, offre une application effective du droit à l'alimentation par le biais d'une transformation de la répartition de la production agricole et par le biais d'une législation en matière de propriété industrielle permettant l'accès aux denrées alimentaires à tous. / Demonstrate the possible emergence of a new global economic regulation is the objective of this work. Our study considered the international and national laws relating to economic, social and cultural rights in light of the significant problem of industrial property law. This regulation, based on the universal right to cross-compliance, provides an effective implementation of the right to food through a change in the distribution of agricultural production and through legislation on industrial property to access to food at all.

Many scholars have suggested that current copyright law is ill-equipped to the challenges of determining the authorship of collaborative work. This thesis analyses four case studies of large scale collaboration (Wikipedia, Indigenous art, scientific collaborations and film) in order to consider how best to determine the authorship of the creative works that they produce for the purposes of copyright law. Current scholarship and much of the case law has tended to favour a restrictive approach to the grant of joint authorship status, in order to minimise the number of potential authors of a work. This is motivated by instrumental/pragmatic concerns related to the ease of exploiting a copyright work. As joint authors are often joint first owners of copyright, proponents of this approach fear that a minor contributor might cause hold-up problems by refusing to consent to licence or assign their copyright interest. This thesis argues that an instrumental/pragmatic approach to the application of the joint authorship test is undesirable, because it distances the test both from the creativity reality of collective authorship and from copyright’s notion of the author. In addition, the instrumental/pragmatic approach relies upon assumptions about creators, the creative process and the exploitation of creative works which are not borne out in the case studies. Building on the insights from the four case studies, the thesis argues that the best approach to applying the joint authorship test to works of collective authorship is one that is inclusive (of all those who have made a more than de minimis contribution of creative choices to the protected expression) and contextual (in that it takes the context of creativity into account). In coming to this conclusion the thesis also offers broader lessons about the nature of authorship and the ongoing relevance of copyright law standards for the regulation of collaborative creativity.