1 |
Från skärm till pärm : Uppfattningar om digitalisering i förskolan / From screen to folder : Perceptions of digitalisation in preschoolEriksson, Johanna, Törnberg Rydberg, Anna January 2024 (has links)
Syftet med studien är att få mer kunskap om olika uppfattningar om digitalisering i förskolan. Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer, utifrån ett strategiskt val av intervjupersoner med olika åsikter och uppfattningar om ämnet. Vi delade in informanterna i en fyrfältare utifrån om de är positivt eller negativt inställda till digitalisering i förskolan, respektive forskare och verksamma i förskolan. Vi har använt oss av en fenomenografisk analysmetod för att analysera den insamlade empirin samt Bronfenbrenners systemteori för att sätta de olika uppfattningarna i en kontext. Resultatet av studien visar att det finns skilda uppfattningar om huruvida digitala verktyg ska vara en del av förskolans verksamhet eller inte. Det diskuteras om skärmens påverkan på barnens hjärnor kontra mervärdet som digitala verktyg ger barnen. De som har en negativ uppfattning, anser att digitala verktyg inte ska finnas i förskolans verksamhet. De lyfter att skärmen blir ett hot för det traditionella hantverket och att skärmen försämrar barnens språkutveckling. De som har en positiv uppfattning trycker på att det krävs en omfattande digitaliseringsstrategi för att stärka barnen i deras utveckling av digital kompetens. De vill även lyfta fram att skärmen är mer än bara en skärm. De positiva lyfter även att det krävs ett samarbete mellan hemmen och förskolan. Några betydelsefulla slutsatser som båda sidorna uttrycker är att hemmet spelar en stor betydelse för barnens användning av skärmar och att skärmar har en tendens att påverka barnens språkutveckling negativt. De positiva lyfter fram att pedagogernas förhållningssätt till digitalisering har också en betydelse för barnen och att de digitala verktygen ska användas på ett förståndigt sätt för att det ska ge ett mervärde till barnen. När man ska använda digitala verktyg ska de vara i samspel tillsammans med en vuxen för att stödja barnen i deras sociala samspel och kommunikativa utveckling. / The purpose of the study is to gain more knowledge about the different perceptions around digitisation in preschool. To succeed in getting a hold of different perceptions, strategic choices have been made of interviewees who all have shared opinions and perceptions on the subject. We divided the informants into a four-fielder where medical researchers and those who had a negative attitude to digitalisation in preschool created a field. The second field consisted of preschool educational researchers and working preschool teachers who were positive about digitisation in preschool. We have used a phenomenographic analysis method to analyse the collected empirical data aswell as Bronfenbrenner's systems theory to put the different perceptions in a context. The results of the study show that there are different opinions about whether digital tools should be part of the preschool's activities or not. There is discussion about the impact of the screen on the children's brains versus the added value that digital tools give the children. Those who have a negative opinion believe that digital tools should not be in the preschool's operations. They point out that the screen is becoming a threat to the traditional craft and that the screen impairs children's language development. Those who have a positive view stress that a comprehensive digitisation strategy is required to strengthen the children in their development of digital competence. They also want to highlight that the screen is more than just a screen. The positive ones also highlight that cooperation between the homes and the preschool is required. Some important conclusions that have from both sides are that the home plays a major role in children's use of screens and that screens tend to negatively affect children's language development. The educators' approach to digitisation also has a meaning for the children and that the digital tools must be used in a sensible way so that it gives added value to the children. The importance of using digital tools together with an adult to support the children in their social interaction and communicative development.
|
2 |
Perspektiv på barn och barns inflytande : - Några pedagogers berättelser om sitt arbete med barn i en förskola i Indien / Perspectives on children and childrens’ influence : - Pedagogues telling about their work with children in an Indian preschoolCaroline, Persson January 2014 (has links)
The aim with this study is to study how young children’s influence expresses itself in some educators’ stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues’ approaches to children and aims at identifying the educator’s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens’ influence and participation for the educators involves children selecting activities. A consequence of this is that the teacher is the one who decides when and what kind of influence the child can practice. Furthermore the teachers express different views on the child which sometimes are contradictory but still coexist. A conclusion of the study is that the images of children that the pedagogues are expressing have to be looked upon in relation to the context of the activity. The context of the activity becomes therefore also central for how the children’s influence expresses itself. / Syftet med den här studien är att undersöka hur barns inflytande kommer till uttryck i några pedagogers berättelser om sitt arbete med barn. Studien syftar även till att undersöka pedagogernas förhållningssätt i relation till olika bilder av barn. För att närma mig studiens intentioner har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år och inom olika professioner på ett skolområde i Indien. Resultatet visar att barns inflytande enligt pedagogerna involverar barns möjligheter att välja aktiviteter. Resultatet visar även att lärarna är de som avgör när och vilket slags inflytande barnen har möjlighet att utöva. Vidare visar resultatet att lärarna ger uttryck för varierade bilder av barn som ibland kan verka motstridiga men samtidigt samexisterar. Studiens slutsatser visar att de bilder av barn som pedagogerna bär med sig måste ses i relation till den kontext verksamheten utformas i. Verksamhetens kontext blir på så sätt även avgörande för hur barnens inflytande kommer till uttryck.
|
Page generated in 0.2373 seconds