Abstract According to several researchers finance is scarce, scarcer for small businesses than for big enterprises. Small and medium-sized enterprises, SMEs, that want to start exporting and sales or manufacturing abroad need capital to get ready. Which capital structure and financial costs do they have, and which forms of finance do they actually use for that purpose. New american research by Mansi, Reeb (2002) has suggested, that there is a positive connection between leverage and a negative one between financial costs and internationalization, and that a non-linear model better describes this connection. This study has gathered data in two ways: Through a questionnaire from 37 SMEs and balance sheet figures from totally 166 manufacturing SMEs. In order to examine, whether the company was active on the international market, 200 SMEs in south Sweden were asked, if they exported to, produced or sold on any other market than their home market. From the balance sheet I collected data about leverage, financial costs and other important figures. Some of the results were interesting. Firstly there is a financial gap for external financing especially for venture capital but also for bank loans. Though average leverage tends to a negative development from export to foreign establishment, multiple regression models show a slightly negative connection with internationalization, which is against the modern theory of internationalization. The non-linear model performs some percent better than the linear one. Financial costs rise through the different steps of internationalization, but the multiple regression models cannot confirm any statistical connection. The pecking order for financing is as follows: Internally generated funds, IGF, bank loans and owners capital. This order was constant for financing all company activities, export or activities abroad. The percentage of choices for all activities tends to similarity with other studies of financing behavior like Cressy, Gandemo, Olofsson (1996): IGF 75,7 %, bank loans 64,9 % and owners capital 54,1 %. Important factors to determine the choice of finance in this study are: Control aversion, preferences towards internal and external finance and capital structure. My conclusions are several but most importantly, that this study deals with small businesses, which have financial problems regarding bank loans and above all venture capital. The problems tend to aggravate along the internationalization process, maybe in most cases temporarily. I suggest, that new financial possibilities must be created to strengthen business development in the targeted direction. Since research on the subject is not very advanced, I would recommend more and larger studies in this field.

Sedan 1980-talet har villkoren för företag att överleva på marknaden förändrats. Vad som förutspås är att inte ens de största företagen med de största hemmamarknaderna kommer att överleva på enbart försäljning i hemlandet. Många företag lockas av tanken på att expandera internationellt då de ser det som ett sätt att tjäna mer pengar, bland annat genom att de då når nya kunder på nya marknader. Det kan vara svårare för små företag att internationalisera sig med anledning av att en internationalisering kan vara kostsam och att mindre företag ofta har begränsade resurser. Detta leder helt enkelt till att det blir svårare för dem att agera på andra marknader än hemmamarknaden. Många små företag ser möjligheter att tjäna pengar på de utländska marknaderna men på grund av sina begränsningar har de inte möjlighet att göra en internationell satsning. För små företag är det oftast så att de inte i förväg planerar att bli internationella utan detta sker ofta av en ren slump. De kan till exempel genom någon kontakt i utlandet få möjlighet att inleda någon form av internationalisering och genom detta tar de tillfället i akt. Vårt syfte med arbetet är att få ökad förståelse för små företags internationaliseringsprocess. Slutsatserna för vårt arbete blev att i vissa fall är det möjligt att dra generella slutsatser om hur små företag i allmänhet agerar och bör agera vid internationalisering, men vi har också kommit fram till att det i andra fall inte går att dra generella slutsatser om hur ett litet företag bör agera då deras behov och struktur ser olika ut. Detta kan vara av olika anledningar så som produkt, resurser, kunskap eller erfarenhet med mera.

Intresset för den mänskliga utvecklingen och gränsövergripande samarbeten har mer eller mindre, funnits genom alla epoker i vår historia. Det har nu tagit en ny vändning i och med Bolognaprocessen. Dess övergripande syfte är att stärka Europa – som utbildningskontinent – men även att öka mobiliteten och underlätta för lärare och studenter. Vårt arbete inriktar sig på lärare vid Högskolan i Halmstad och deras uppfattningar av processen samt hur den har anammats av lärarna. Vi ger en bakgrund till Bolognaprocessen och de mål Regeringen satt upp i Ny värld – ny högskola (2004/05:162). Vi har använt oss av fem lärare, som alla är verksamma på högskolan och där samtliga varit en del av implementeringsarbetet. Vidare använder vi oss i huvudsak av den hermeneutiska teorin, då den ämnar sig bäst för vårt arbete. Vi använder oss av en kvalitativ metod. Lärosätena har kommit olika långt i processarbetet. Ett övergripande svar har varit att processen uppfattats som en långsam byråkratisk process samt att förändringar tar tid. En viktig aspekt som processen tycks ha bidragit med är en ökad självreflektion; att ifrågasätta sig själv och sin undervisning. Det gränsövergripande utbytet upplevs som positivt, då vi lär oss av varandra. Processen och dess riktlinjer ger en något ambivalent hållning till styrning, då det å ena sidan är styrt och å andra öppen för tolkning. Eftersom processen ändrat målen till studentfokus och inte kursfokus, har det inneburit ett merarbete för informanterna, men resultatet upplevs som bra. Kursplanerna har ändrats och blivit mer specifika och det är lättare för lärare och studenter att själva läsa vad som förväntas av dem, på de olika nivåerna: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den nya formen ses som något positivt. Ett av målen i regeringens proposition (se ovan) är att stärka konkurrenskraften vilket har bidragit till att lärosäten har slagits ihop, men om det har med Bologna att göra är och ses som mindre troligt. Den allmänna synen, vilket vi också menar, är att Bolognaprocessen uppfattas som något bra eftersom lärarna arbetar för studenterna och för ett ökat samarbete.

Vår samtid kan i många avseenden karaktäriseras som en global tidsålder vilket vi kan se spår av på flera håll, inte minst inom det högre utbildningssystemet. Flyttar vi fokus från det globala till det nationella kan vi se att svensk högre utbildning under de senaste 20 åren haft klara internationella tendenser, något som bland annat tagit sig uttryck i en expansion av det engelskspråkiga utbildningsutbudet liksom utbildningar med engelskspråkiga benämningar. Denna expansion har skett både i absoluta tal och relativt det övriga utbildningsutbudet, vilket indikerar att det internationella under denna period har fått ökad betydelse. Samtidigt uppstår skillnader i systemet mellan dem som investerar stort i det internationella och dem som inte gör det. Dessa skillnader märks på lärosätesnivå och även på ämnesnivå. Det är framförallt äldre, etablerade lärosäten och de etablerade fackhögskolorna som har många engelskspråkiga utbildningar. Samtidigt är andelen engelskspråkiga utbildningar större inom vissa yngre högskolor än inom de äldre etablerade lärosätena. Detta kan tolkas som två olika typer av strategier inom gruppen av lärosäten som har ett stort utbud av engelskspråkiga utbildningar och utbildningsbenämningar där strategierna bland de etablerade lärosätena – det engelskspråkiga utbudet ökar i stort sett med samma takt som det totala utbildningsutbudet ökar – kontrasteras mot strategierna bland de nyare lärosätena – det engelskspråkiga utbudet ökar snabbare än det totala utbudet. Slutligen visar analyser av fördelningen av inresande studenter på svensk- respektive engelskspråkiga utbildningar och benämningar att majoriteten av inresande studenters registreringar görs på svenskspråkiga utbildningar och utbildningar med svenska benämningar. Detta förhållande är synnerligen stabilt under perioden fr.o.m. 1993 t.o.m. 2009 när det engelskspråkiga utbudet markant ökade. / Internationaliseringens nationella arenor

Huvudfråga; Vad påverkar konsumenters val av premiumvarumärken inom produktkategorin outdoorkläder? När det gäller internationalisering av företag är det viktigt att besluten är väl underbyggda. Därför tror författarna att en förståelse av företaget kommer att bidra till rätt val av etableringsmetod. Detta är ett väl studerat område inom internationell handel och flertalet forskare försöker att besvara på frågorna; hur, varför och när?   Metoden bestod av semistrukturerade intervjuer, vilka var kvalitativa, och observationer, vilka var kvantitativa. Anledningen var att försöka lära känna företagets möjligheter. Studien är gjord på uppdrag av ett företag som verkar inom outdoorbranschen. Företaget är nystartat och lanserade sin första kollektion under hösten 2011.

I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter måste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag står då i val att antingen stärka sin position på hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som är alltid förenade med olika risker. Denna studie handlar om vilka drivkrafterna är och vilka strategier som används när företag etablerar sig på en riskmarknad. Undersökningen baseras på fem fallföretag som kompletteras med Exportrådets affärsklimatstudie. I undersökningen framgick att företagen anser att affärsmiljön i Ryssland är komplex och har många grundläggande brister. Men trots att marknaden är svår att arbeta i, innebär Ryssland en enorm potential. Företag drivs både av proaktiva och reaktiva motiv, där globaliseringen är grundläggande drivkraft till varför företag etablerar sig på en riskmarknad. Företag är tvungna att söka sig till riskmarknader för att många etablerade marknader är redan penetrerade och mättade. Innan företag gör en satsning på en riskmarknad gör de flesta företag en grundlig utvärdering av marknaden och dess risker. När det är gjort väljer företag olika etableringsstrategier utifrån olika faktorer. Dessa strategier beror på bransch, storlek och produkt, men inte minst av hur mycket kontroll företaget vill behålla samt hur mycket resurser som finns inom företaget. Utifrån det bestämmer företag den mest optimala etableringsform i förhållande till ovannämnda faktorer.

Inledning: Att företag har en stark internationell närvaro blir allt viktigare för företagens långsiktiga framgång. Dagens affärsaktiviteter och handel blir allt mer global. I dessa förhållanden blir styrelsen och ledningen som ska leda bolagets verksamhet viktig. För att kunna undersöka styrelsens och ledningens påverkan på internationalisering ligger fokus på styrelsens och ledningens sammansättning, som är avgörande för deras effektivitet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur företagets internationalisering påverkas av styrelsens och företagsledningens sammansättning.   Metod: Undersökningen antar en deduktiv ansats och utgår från befintlig teori för att formulera hypoteser om styrelsens samt företagsledningens sammansättning och dess påverkan på företagets internationalisering. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och omfattar alla stora svenska noterade bolag.   Resultat och slutsats: Undersökningens resultat visar att både styrelsens och företagsledningens sammansättning påverkar företagets internationalisering. Den teori som undersökningen visade främst stöd för är agentteorin. Resultaten visar att företag med högre andel oberoende styrelseledamöter har högre internationalisering. Studien påvisar även att företagsledningens egenskaper såsom åldern har påverkan på företagets internationalisering.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.