<p>De kinesiska företagen börjar nu komma ifatt företagen från väst och konkurrerar med de globala företagen även på högteknologisk produktion. Vi har till denna uppsats gjort en fallstudie på de två kinesiska telekomföretagen Huawei och ZTEs internationaliseringsprocesser, och undersökt deras konkurrenskraft. Till vår hjälp har vi använt Uppsalamodellens teorier om de psykiska avståndens betydelse och en artikel av Child och Rodrigues som behandlar de kinesiska företagens behov av att kompensera sina nackdelar samt fyra perspektiv som tillför internationaliseringen de omständigheter som är speciella för kinesiska företag. Genom att söka fakta på Internet och göra intervjuer med de båda fallföretagen skapades den empiri som analyserades. I slutsatsen kommer vi fram till att i exportförsäljningen följer de båda företagen mönstret som Uppsalamodellen förutspår bra. Dock har de båda företagen ännu inte kommit så långt i sina respektive internationaliseringsprocesser. De är mer konkurrenskraftiga i utvecklingsländer än i utvecklade länder. De konkurrerar främst med låg prissättning och hämtar nya kunskaper från utvecklade länder. Men de har även en viss fördel av den hjälp de får av sin regering.</p>

I en allt mer globaliserad värld med en ökad internationell närvaro på den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det här arbetet undersöker vi hur bankers strategier förändras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter på vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte på den tyska privat- och företagsmarknaden påverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi årsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden där banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna främmande mentalitet gällande banktjänster och ett annorlunda banksystem. Från detta kan vi dra slutsatsen att strategier lätt kan förändras efter de utmaningar verksamheten utsätts för. / In an increasingly globalized world and with an accelerating integration process in the European internal market, internationalization is becoming a key interest of European corporations. In this work, we consider the development and adjustment of strategies for banking internationalization using the example of the Swedish bank SEB upon its acquisition of the German bank BfG in 1999. We investigate the challenges SEB had to face on the German retail and merchant banking market and how these challenges affected its strategy. In this qualitative study we conducted interviews with key actors and studied multiple annual reports. By these means we discovered that amongst the key challenges were a fragmented market with nonprofit competitors, culturally different customers, and a foreign banking tradition in the retail market. All of these factors led to adaptations of the strategy, which turned out to be easily modified.

En väl fungerande organisationskultur som medarbetarna trivs i och arbetet effektiviseras blir allt viktigare för dagens företag. Fler och fler företag verkar globalt och vill därför skapa en gemensam företagskultur världen över. Denna studie undersöker om en global organisationskultur är möjlig genom att studera hur organisationell kultur påverkas av nationell kultur genom en analys av tre multinationella företags verksamhet i både Singapore och Sverige. Representanter från dessa tre företag har intervjuats i båda länderna och datan från intervjuerna har sedan jämförts med respektive lands nationella kulturindex. Studien säger sammanfattningsvis att det är svårt att styra organisationskulturen globalt, och att organisationskultur främst utgörs av de anställda och deras bakgrund. Studien föreslår att global organisationskultur uppnås när organisationen skapar en balans mellan lokal anpassning och global tillhörighet – snarare än en gemensam kultur över gränserna.

<p><strong>Varför behövs denna undersökning?</strong></p><p>Då det vid produktlansering är känt att ett stort antal misslyckas med att uppfylla marknadens behov av produkter är det vid lansering ochpatentering av nya innovationsprodukter vitalt att undersökamarknadens behov av produkten. På så sätt går det att möjliggöra ettpositivt utfall och nå en stabil marknadsposition. Undersökningenvänder sig till stor del till Widforss inför patentering och eventuelltlansering av hans produkt Cykelhanken™ i Sverige och i Europa.Undersökningen kan dock även vara en vägledning för andra medinnovationsprodukter inför patentering och lansering.</p><p><strong>Vad är syftet med undersökningen?</strong></p><p>Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida det finns en potentiell marknad hos potentiella framtida konsumenter i delar av Sverige, Tyskland och Holland för Widforss innovationsproduktCykelhanken™. Syftet är även att beskriva eventuella hinder som kankomma att stötas på vid internationalisering. Undersökningen skalldelvis även vara en del av ett underlag inför patentsökande förprodukten på den europeiska marknaden.</p><p><strong>Tillvägagångssätt </strong></p><p>Uppsatsen grundar sig på dels litteratursökning i form avsekundärdata vilket utgör den teoretiska referensramen och ävenligger till grund för de utformade enkäterna. Utöver sekundärdata harprimärdata samlats in i form av enkäter. Enkäterna är påstana ochutförda via ett icke-sannolikhetsurval. Dessa har senare kvalitativtanalyserats och presenteras i form av nyckelord och nyckeltal.</p><p><strong>Resultat och slutsats</strong></p><p>Undersökningen visar att respondenternas svar tyder på att det finns en potentiell marknad för Cykelhanken™ på delar av såväl densvenska som den tyska och holländska marknaden. Respondenternavisar i sina svar att de upplever att det finns både svagheter ochstyrkor i produkten. Svagheter i form av främst det begränsadeanvändningsområdet och styrkor främst i form av underlättandet vidspontan transportering av cykel.</p>

<p>Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.</p>

<p>Många mindre företag från mogna marknader väljer idag att utvidga sin verksamhet till tillväxtmarknader. De gör detta för att försöka utnyttja den tillväxt som marknaden upplever och därmed öka sin lönsamhet. Ofta händer det att företag stöter på problem när de försöker sälja sina produkter på tillväxtmarknaden då skillnaderna från mogna marknader är stora. De produkter som företag säljer på mogna marknader är ofta mer tekniskt avancerade än de som dominerar på tillväxtmarknader och därför ser både utbud och efterfrågan annorlunda ut. Särskilt företag som på sin hemmamarknad har fokuserat på att sälja högkvalitativa produkter till ett högt pris kan få problem när de går in på en tillväxtmarknad där prisnivåerna är lägre.</p><p>Vi ansåg att detta problem var intressant att undersöka djupare då det går att applicera på många mindre svenska företag som väljer att expandera sin verksamhet till den baltiska marknaden. Därför valde vi att undersöka hur ett mindre svenskt företag med fokus på kvalitet kan bli lönsamt på den baltiska marknaden. Vi har formulerat ett syfte med uppsatsen som lyder: <em>Syftet med denna uppsats är att beskriva problematiken som uppstår när ett mindre företag</em> <em>utvidgar sin verksamhet till en tillväxtmarknad och därmed måste anpassa sina strategier.</em> <em>Genom att studera företag som redan etablerat sig på en tillväxtmarknad ämnar vi kunna</em> <em>identifiera framgångsfaktorer för lönsamhet på den aktuella marknaden. Utifrån detta</em> <em>kommer vi rekommendera ett lämpligt tillvägagångssätt för företag med planer på att</em> <em>expandera till en tillväxtmarknad.</em></p><p>Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Vidare har vi valt att genomföra en multipel fallstudie på dels ett företag vars expansion till Baltikum just nu är i planeringsstadiet och även tre företag som redan har genomfört sin internationalisering till den baltiska marknaden.</p><p>De slutsatser vi har dragit efter genomförandet av denna uppsats är att det är väldigt viktigt för företag att först och främst utgå från sina egna resurser när de fastställer sin strategi. Vidare krävs en god kunskap om den aktuella marknaden och de externa faktorer som kan påverka etableringen. Dessutom krävs det att företaget är villigt att anpassa sin strategi utifrån hur deras interna resurser kan kombineras med de externa faktorer som påverkar.</p>

<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap. Detta har vi undersökt genom att samla in information om de valda företagen Wasabröd AB, Procordia Food AB och Cloetta Fazer AB och genom intervjuer med nyckelpersonerna i dessa företag som har kunskap om sina företags etableringsprocesser. Uppsatsens normativa syfte handlar om att presentera konkreta förslag på hur Wasabröd AB skulle kunna gå tillväga vid en eventuell etablering i Chile. En del av det empiriska materialet skedde genom en marknadsundersökning av det chilenska folkets brödvanor samt egna observationer av den chilenska marknaden i centrala delar av landet under sommarmånaderna januari och februari.</p><p>Under studiens gång fann vi att den valda teoretiska ramen inte riktigt täckte relationerna mellan företag och moderbolag under olika stadier av internationaliseringsutvecklingen och hur de olika koncernerna bedriver sitt arbete kring nyetableringar.</p><p>Författarna är av den tro att denna uppsats kan komma att användas som underlag för vidare forskning inom ämnet, då det är av intresse att studera relationerna inom koncernen. Resultatet av denna studie visar att företag som blir inkorporerade i koncerner får en varierad självständighetsgrad samt oftast minskat handlingsutrymme. Intressekonflikter mellan företag inom samma koncern kan komma att uppstå då själva koncernen sätter policyn på själva proceduren av framtida nyetableringar som företagen kan komma att göra.</p>

<p> </p><h2>Sammanfattning</h2><p>I takt med att världen krymper och gränserna mellan världens länder suddas ut ökar möjligheterna för små- och medelstora företag att snabbt slå sig in på den globala marknaden. De företag som inom de närmaste åren efter sin etablering får en snabb tillväxt på internationella marknader brukar benämnas Born Global företag. Det är just denna kategori av företag vi har valt att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för ett Born Global företag att överleva en tidig internationalisering. De traditionella teorierna om internationalisering domineras av Uppsalamodellen som förespråkar att denna process sker gradvis hos företagen. Företagen ger sig in på nya marknader allt eftersom de får ny kunskap och information om de berörda marknaderna. Denna teori har på senare år blivit utmanad av Born Global fenomenet då Uppsalamodellen kan anses vara en föråldrad modell.</p><p> </p><p>En generell definition av vilka kriterier som ett företag ska uppfylla för att klassas som ett Born Global företag finns inte, utan varje författare har en egen definition. Vi har därför kombinerat olika författares definitioner för att få fram lämpliga kriterier. Ett Born Global företag ska enligt oss ha en export som motsvarar minst 25 % av deras omsättning och detta ska ha skett inom tre år efter starten. Dessa kriterier använde vi sedan för att välja ut lämpliga företag att undersöka. Efter att ha genomfört undersökningen kom vi fram till att de viktigaste faktorerna för att överleva en tidig internationalisering är att ha en unik produkt eller tjänst samt en internationellt driven entreprenör.</p><p> </p>

<p>Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli.</p><p>I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i <em>psykologiska faktorer</em> vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition. Tre ytterligare parametrar är de <em>icke-psykologiska</em> vilka utgörs av kunskap, ålder och erfarenheter. Den sista parametern är <em>aktiviteter</em> vilken avser företagets engagemang.</p><p>Samtliga parametrar, undantag ålder, har visat sig stå i relation till beslut om internationalisering. <em>Aktiviteter</em> har visat sig särskilt viktig då dessa framförallt skapat organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för expansion. Detta tillsammans med en, hos beslutsfattaren, positiv inställning till handel med utlandet och en ambition att växa är starkt korrelerade med initiering av exportverksamhet. Att dessa parametrar varit viktiga i internationaliseringen för vårt fallstudieföretag är tydligt men deras enskilda inverkan är dock svårare att uttala sig om.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats fokuserar på MediaPilots internationaliseringsprocess som precis har påbörjatsoch som prognostiseras att fortlöpa snabbt. Syftet med denna uppsats är att belysa devalmöjligheter som expanderande företag står inför men framförallt att undersöka huruvidaMediaPilots utlandsetablering följer Uppsalamodellens prediktioner, detta samtidigt som vivill utreda de konsekvenser som ett snabbväxande företag möter under dessinternationaliseringsprocess.Genom att intervjua MediaPilots styrelseordförande som även är ansvarig förutlandsetableringarna lyckas vi tillgodose oss med relevant och intressant information för vårtsyfte. Uppsalamodellen, som ligger till grund för uppsatsen, säger att företagsutlandsetableringar sker långsamt och ofta reaktivt. Det vi finner är att MediaPilotsutlandsexpansion följer Uppsalamodellens prediktioner tillsynes fullt ut, med undantag för ensak – hastigheten som MediaPilot expanderar med. Resultatet är något förvånande dåmodellen har sitt ursprung från slutet av 70-talet och även fast den reviderades 1990 sägermånga forskare att den inte klarar av att appliceras på modernare företag då modellen inte äranpassad till den IT-utveckling som skett den senaste tiden. Hasigheten med vilkenMediaPilot expanderar förklaras, som tidigare nämnts, inte av Uppsalamodellen. Denna brist imodellen misstänkte vi redan från början varpå vi kompletterade med en något modernareteori som behandlar unga och snabbväxande företag. Denna teori konstaterar att unga företagsnabbare söker sig utomlands och möter därför en ökad sannolikhet för bra tillväxt respektiveen minskad sannolikhet för överlevnad. I MediaPilots fall anser vi att detta också stämmer tillen början. Efter ett tag, om tillväxten följer prognoserna i de första länderna, kommer ävensannolikheten för överlevnad att öka då beslutsfattarna har fått nödvändiga erfarenhetergenom etableringarna.</p>