Utifrån nyckelbegreppen interkulturalitet och internationalitet har vi skrivit en uppsats om huruvida en lyckad integration kan vara möjlig att uppnå via dessa begrepp. Syftet är att undersöka hur lärare hanterar den segregation vi har i vårt samhälle, i sin undervisning. Vi har tittat närmare på om och hur de verkar för integration samt hur de hanterar eventuella konflikter i skolvardagen, konflikter som kan vara relaterade till rädsla och fördomar för det okända. För att kunna besvara vårt syfte, har vi utgått från en teoretisk grund. Denna vilar på en litteraturstudie kring språksociologiska teorier, teorier kring läroplanen samt teorier kring dagens mångkulturella samhälle. Genom den teoretiska grunden har vi analyserat de intervjuer vi genomfört. Intervjuerna är kvalitativa och gjorda i tre skolor i södra Sverige. Fem lärare medverkar, två av dem undervisar på gymnasiet, två arbetar i grundskolans senare åldrar medan en arbetar i grundskolans tidigare åldrar. Skolorna är sinsemellan mycket olika både gällande antal elever med annan kulturell bakgrund, lärarnas inställning till olika företeelser i skolan samt det faktum att åldrarna bland eleverna de intervjuade undervisar, skiljer sig kraftigt åt. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på att genom en medveten användning av internationalisering och interkulturalisering i undervisningen och i hela skolans organisation, kan en bättre integration vara möjlig att uppnå.

Allt fler företag väljer att expandera och öppna upp kontor i nya länder, vilket inte alltid sker helt oproblematiskt. Vid en expansion till ett nytt land sker en internationalisering som innebär en ny intern miljö med en organisationskultur och struktur som växer fram på den specifika enheten, men också en extern miljö bestående av marknaden där enheten är verksam. I denna studie har en kvalitativ fallstudie genomförts av det svenska företaget Hansoft. Internationaliseringen har undersökts i termer av interna och externa miljöer. Interna miljöer innefattar den lokala organisationskulturen på enhetsnivå, och externa miljöer dess marknader – Japan, USA och Sverige. Syftet var att ta reda på om Hansofts expansion har påverkat organisationskulturen och organisationsstrukturen på företagsnivå. Genom intervjuer med tre stycken tidigare anställda på Hansoft visade det sig att internationaliseringen inte har haft någon större inverkan på organisationskulturen och strukturen i helhet. Organisationskulturen på Hansoft präglas av teamwork och flexibilitet, såväl före som efter internationaliseringen, samt både enhets- och företagsnivå. Den enda direkta konsekvensen av internationaliseringen var ökad formalisering som ledningen framhävde vid expansion till USA. Strukturen i företaget innehar tydliga egenskaper med en organisk struktur och uppmuntrar en öppen kommunikation – även detta var oförändrat i och med internationaliseringen. Hansoft har dock inte genomgått en vanlig internationalisering i den bemärkelsen att de mött nya marknader och öppnat upp större kontor. Anledningen till deras expansion var att komma närmre de kunder som företaget redan hade, vilket kan vara en orsak till att internationaliseringen inte påverkat Hansoft mer än vad den gjort. Resultatet av den här studien indikerar att mindre företag som flyttar över sin verksamhet till nya länder, inte genomgår någon större förändring gällande organisationskultur och organisationsstruktur.

<p>I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av</p><p>resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar</p><p>på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de</p><p>berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget</p><p>stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget</p><p>S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att</p><p>undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv.</p><p>För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ</p><p>undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem</p><p>resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska.</p><p>Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling,</p><p>tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd</p><p>inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt</p><p>funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De</p><p>fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst</p><p>funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den</p><p>lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser,</p><p>kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till</p><p>varandra.</p>

I dagens globala samhälle finns det stora möjligheter för företag att nå internationella marknader. Om företag väljer att expandera till dessa internationella marknader möts de av olika utmaningar. En av utmaningarna är hur de ska lyckas skapa förtroende till nya internationella företag och dess anställda, och det är vad uppsatsen undersöker. Teorin baseras på den uppdaterade Uppsalamodellen och specifikt dess variabel förtroende. En analysmodell skapades där variabler som ökar (kommunikation, långvarig relation och vågar visa sig sårbar/satsa på relationen), påverkar (uppfylla avtal och lika värderingar) och minskar (opportunistiskt beteende) förtroende användes. Studien baserades på fem intervjuer och via dem har vi analyserat hur ett svenskt företag har utvecklat förtroende i deras internationella relationer. Tre av respondenterna arbetar vid det svenska företaget och de två andra respondenterna var två av deras internationella kunder. Utifrån intervjuerna visade det sig att respondenternas svar stämde bra överens med analysmodellen. Företagets största fokus låg vid att skapa en personlig relation med sina samarbetspartners då de ansåg att det stärker förtroendet mest och underlättar samarbetet.

Uppsatsens syfte är att undersöka och klargöra faktorer som kan kopplas till framgång och vara relevanta för företag inom modebranschen vid en internationell etablering.   Forskningsfrågor  • Vilka väsentliga aspekter bör företag ta hänsyn till vid en internationalisering? • Hur kan gynnsamma internationella etableringsstrategier för svenska modeföretag karaktäriseras?   Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod som präglas av ett växelspel mellan en deduktiv ansats och en induktiv ansats, vilket resulterar i en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter kunniga om den svenska modebranschen.    Slutsatser  Studien visar att vid en internationaliseringsprocess finns det ett antal faktorer som kan öka förutsättningarna för en lyckad etablering för svenska modeföretag. Vi har i studien identifierat att kunskap om marknaden, nätverksskapande, konkurrenskraft, en lyckad marknadsentré och att använda sig av betydelsefulla aktörer är faktorer som kan kopplas till framgång. Vi anser därför att dessa faktorer kan vara av relevans när ett företag vill genomgå en internationalisering.

De senaste decennierna har handeln mellan länder ökat kraftigt ochdessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna,resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört attglobaliseringens påverkan har börjat kännas i länder över världen, därnationsgränser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt merinternationaliserade och agerar globalt i allt större utsträckning. Debattervisar att det finns olika syn på globalisering och dess effekter, en del ärpositivt inställda medan andra är negativt inställda. Även Sverige harpåverkats av globaliseringen och internationaliseringen där allt fler utländskaföretag träder in och agerar. Några av de svenska branscher som påverkatsav globaliseringen i samband med utländska företags intrång ärhemelektronik- och livsmedelsbranschen. I och med att den svenskahemelektronik- och livsmedelsbranschen har blivit allt merinternationaliserade har följande tre forskningsfrågor mynnat ut:• Vilka konsekvenser medför utländska företags intrång i den svenskahemelektronik- och livsmedelsbranschen, idag och i framtiden?• Hur bemöts utländska företags intrång av de svenska företagen ihemelektronik- och livsmedelsbranschen?• Vad krävs för att svenska företag i hemelektronik- ochlivsmedelsbranschen ska vara konkurrenskraftiga gentemotutländska företags intrång?Studiens teoretiska referensram består av internationell marknadsföringsteoridär olika konkurrensstrategier har använts för att utforma uppsatsensintervjufrågor. Dessutom har en egen modell utvecklats ur den teoretiskareferensramen som en vägledning för de svenska företagen i hemelektronikochlivsmedelsbranschen. Fallstudien utgörs av en kvalitativ studie därintervjuer med personer från Svenskt Näringsliv, hemelektronikbranschenoch livsmedelsbranschen har genomförts.Ur analys och resultat har det identifierats att de utländska företagens intrångi den svenska hemelektronik- och livsmedelsbranschen inte kan hindras.Därmed gäller det för de svenska företagen att acceptera intrång och hållasig uppdaterade för att kunna vara konkurrenskraftiga. / Uppsatsnivå: D

Forskning inom området internationalisering har kritiserats för att inte ta hänsyn till effekten av digitaliseringen. Syftet med studien var att se om befintlig forskning inom området internationalisering kunde förklara en nutida internationaliseringsstrategi för ett svenskt detaljhandelsföretag. Vi ville uppnå en ökad förståelse för hur ett svenskt företag inom detaljhandeln anskaffat kunskap och internationaliserat sig i en tid där digitaliseringen har en omfattande betydelse.  Primärdata insamlades kvalitativt via semi-strukturerade intervjuer på det undersökta företaget. Resultatet tyder på att företagets internationaliseringsstrategi på flera sätt stämde överens med processen presenterad i Uppsalamodellen. Vidare framgick av resultatet att företaget under senare år hade arbetat mycket med att vara tillgängliga online, de hade dock inte upprättat en e-varuhandel. Detta främst då upprättandet av en e-varuhandel sågs som kostsamt och riskfyllt men även för att företaget ansåg att det fanns en stor målgrupp som sökte sig till fysiska butiker än idag, vilket således skapade incitament för att fortsatt vara en fysisk detaljhandelsbutik.

<p>The thesis has two purposes. The first is to understand the organizational forms of the public administration when it participates in international rule making processes. The second purpose investigates democratic implications of internationalization of the Swedish state administration. A theoretical framework, combining theories of governance with ideas on resource dependence and a neo-institutional approach, is applied to three empirical cases. The cases follow decision making processes within the European Employment Strategy, The Kyoto Protocol for reduction of green house gasses and negotiations on trade facilitation within the WTO. The studied processes can be described as complex and fragmented, containing multiple types of actors and parallel arenas, complex technical material and bureaucratic processes. They were also characterised by the fact that policy was created throughout the course of the processes. They also seemed to lack an ending and were to a high degree bound by their history. The administrations’ response resulted in an organisational form that is theoretically developed in the study – enclaves. Enclaves contain members from different organizations, both private and state organizations and the work within them is carried out in an informal and interactive way. They are de-coupled units with stable membership that is related to positions in the hierarchy. As opposed to networks, enclaves are not self-organizing but the membership is mainly controlled by state-actors. The second aim of the study is carried out through a number of indicators derived from the deliberative and the representative models of democracy. The blurring of responsibilities, the lack of transparency and the barriers for entrance into the enclaves made the organisational forms of the administration seem problematic in relation to the representative model. However other features of the enclaves seemed to support a more communicative logic of action, leaving the deliberative model more promising as a way of understanding the administrations’ work as democratically legitimate. Still, the analysis showed that the deliberative model also faced some challenges in terms of lack of openness and inclusion of all relevant stake holders.</p>

<p>En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kärnkraftindustri efter ca. 1990, främst med avseende på ändringar i företagens ägande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar såväl kärnkraftverken och deras ägare, kraftbolagen, och kärnkraftverkens huvudleverantörer av kärntekniska produkter. Stora förändringar påvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering)</p>

<p><strong>Problem: </strong>Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram.</p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.</p>