Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering. Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland. Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin. De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte.

Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv.

Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas. Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma. Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt. Andra viktiga faktorer vid ett internationellt förvärv är ledarskap, kommunikation och utformandet av en ny vision. / The purpose is to analyze the integration of the acquisition process between Pernod Ricard and Vin&Sprit by making a case study to see what conditions they have to succeed. This study is a case study with a qualitative approach. The method in this paper consists of interviews and written sources. For the most part primary data is used, but secondary data will also occur. Experience and previous knowledge of international acquisitions play a major role in international acquisition processes. Cultural differences do not seem to play as large a role as it is often said. A decentralized business model can, however, prevent potential cultural differences from affecting the acquisition process in a negative way. Other important factors in an international acquisition process are leadership, communication and the creation of a new vision.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003).   Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003). Syftet med examensarbetet var att undersöka begreppet internationalisering i utvalda dokument som riktades mot grundskolan, samt att jämföra om förändringar av begreppets innebörd har skett och hur det framhölls att internationaliseringsarbete skulle bedrivas inom undervisningen.   Metoden är en dokumentanalys som inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt. De dokument som valdes var två Statens offentliga utredningar [SOU], från 1948 och 1992, och läroplanerna från 1962 till 1994 samt kursplaner i språk från 2000. Dokumenten har undersökts utifrån två teman: skolan och samhället och internationalisering i undervisningen.   Resultatet visade att det internationella perspektivet fanns i någon utsträckning i samtliga analyserade dokument. Det internationella perspektivet framkom i samtliga dokument genom bland annat skolans demokratiska förhållningssätt. Elevers förståelse för olika kulturer och vikten av att inse hur betydelsefullt internationellt samarbete är exempel på demokratiska principer präglade av ett internationellt perspektiv, som ansågs viktiga att framhålla i undervisningen. Dokumenten betonade att internationaliseringsarbetet skulle finnas integrerat i skolans verksamhet. Dokumenten framhöll även vikten av att skolan arbetade för att eleverna skulle inse innebörden av internationellt samarbete. En slutsats av undersökningen är att internationalisering på senare tid, gått från att vara något som det undervisades om, till att i högre omfattning bli en del av undervisningens utformning då hela samhället och skolan blivit mer internationaliserad över den tidsperiod som de analyserade dokumenten sträcker sig.

En undersökning genomförs av de större företagen inom svensk kärnkraftindustri efter ca. 1990, främst med avseende på ändringar i företagens ägande och marknadspositioner. Undersökningen omfattar såväl kärnkraftverken och deras ägare, kraftbolagen, och kärnkraftverkens huvudleverantörer av kärntekniska produkter. Stora förändringar påvisas till följd av ny lagstiftning och nya marknadsvillkor (internationalisering)

The first official Islamic bank was established in 1975. The characteristic of an Islamic bank is that the bank is based on an interest free system. The interest free system is a requirement for an Islamic bank. The Islamic bank system is based on Sharia laws which are laws that are followed by Muslims and it is based on the text from the Quran. The Islamic Banks had a rapid expansion between 1993 and 2003, the expansion was about 23 percent and since 2003 have the expansion been about 20 percent. Today are there more than 300 Islamic bank offices in approximately 75 countries with a total asset about 250 billion dollars. The recent expansion of those Islamic banks has made it interesting for us to study the internationalization process for these banks. The purpose of the survey is to reconnoiter the factors that escalate internationalization process of Islamic banks. The survey approach is qualitative method by interviews. The interviews were reciprocated by five bank officers from five different Islamic banks. Three of the bank officers responded the questions by mail, while two of the bank officers responded the interview by telephone. The study shows that Islamic banks have serious opportunities for internationalization. A number of elements accelerate the internationalization process of Islamic banks. The elements that accelerate the internationalization process of Islamic banks are networks, knowledge, diversity, history, population.

Title: Theory and Practice: A study of Swedish Research on the Internationalization in Swedish Business and its Relevance to Practice´s, according to The Camber of Commers, Swedish Trade Council and researchers. Main issue: Within marketing science, there is an general ongoing discussion about the gap between researchers and practitioners, this leads to the thesis main issue on whether the Swedish marketing research conducted in the internationalization of Swedish companies, is relevant to practitioners and provides essential tools for practitioners to applicable in real business situations. Purpose: The purpose is to answer the problems of theory and practice, what it looks like and what the underlying factors and impact difference between internationalization theory and practice are.Method: The thesis has a qualitative methodology mainly based on theory, as well as empirical findings from researchers and organizations working with Swedish company's internationalization. Results: The result shows that there is a difference between theory and practice and that there are several factors underpinning this. Theories primary purpose is not to be practical but to explore an unanswered need to create an understanding to the researcher’s audience, which is other researchers, thereby are theories based on knowledge not demands from the practitioners. The result also shows that the internationalization theories can be applied in practice´s reality on the internationalization of companies. Research degree of generality has a sense of reality given by the empirical studies which therefore reflects the reality of the theory which gives theory a content of truth. Conclusion: The gap that exists between theory and practice has both positive and negative effects. The parties are active in different industries and uses different contexts of language, making them difficult to reconcile, and maybe they should not be reconciled. However, there are similarities between scientists' theories and the company's performance, as demonstrated; the company's internationalization process is very similar to the theories of the internationalization process. Whether the research on internationalization today is relevant is impossible to determine, researchers work within the future, the answer can therefore be obtained in the future. / Titel: Teori och Praktik: En studie beträffande svensk forskning om internationalisering i svenska företag och dess relevans för praktiker utifrån Handelskammaren, Exportrådet och forskare. Problemet: Inom marknadsföringsforskning argumenteras det för huruvida det finns ett gap mellan forskare och praktiker och om detta gap kan och bör överbyggas. Vilket leder till studiens fråga i huruvida den svenska marknadsföringsforskning som bedrivs inom internationaliseringen av svenska företag är relevant för praktiker och om forskningens teorier om internationalisering kan appliceras i praktikernas verklighet. Syfte: Syfte är att besvara hur problematiken mellan teori och praktik ser ut samt vilka de bakomliggande faktorerna är till detta och vilka effekter differensen mellan teori och praktik resulterar i. Metod: Studien har en kvalitativ metod som främst baseras på teoretisk kunskap, samt empirisk data från forskare och organisationer som arbetar med svenska företags internationalisering. Resultat: Resultatet visar att det finns en differens mellan teori och praktik samt att det är ett flertal faktorer som ligger till grund för detta. Teoriernas primära syfte är inte att vara praktiskt användbara utan att utforska ett obesvarat behov för att erhålla en förståelse samt att forskarnas målgrupp är andra forskare vilket gör att teorierna bygger på en kunskap som inte främst efterfrågas av praktikerna. Resultatet visar även att internationaliseringsteorier kan appliceras i praktikers verklighet beträffande internationalisering av företag. Slutsats: Den differens som faktiskt finns mellan teori och praktik har såväl negativa som positiva effekter. Parterna verkar inom olika branscher och använder sig av olika språkbildningar, vilket gör dem svåra att förena, de bör rent av inte förenas. Det finns dock likheter mellan forskarnas teorier och företags verkliga utförande vilket bevisas då företags internationaliseringsprocess har stora likheter med teorierna om internationaliseringsprocessen. Huruvida forskning idag är relevant går inte att avgöra, då forskningen arbetar gentemot framtiden, vilket resulterar i förskjutning av tidaspekten gentemot verkligheten, svaret kan därmed erhållas i framtiden.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

Detta är en studie av två svenska cleantech-företags internationaliseringsprocess i Kina. Studien undersöker vilka osäkerheter företagen ställts inför, hur dessa hanterats och vilken påverkan detta haft på etableringens tidsomfattning. Ett flertal osäkerheter identifieras, varav de viktigaste härrör till juridiska skillnader, problem med pålitliga samarbetspartners och osäker efterfrågan. Tidigare erfarenhet av liknande marknader och anställning av lokal personal konstateras vara kritiska för att snabbt inhämta marknadsspecifik kunskap. Studien konstaterar att tiden för etablering i hög grad beror på marknadens befintliga efterfrågan, behovet av nätverkande med kunder och möjligheten att formalisera kunskap och skala upp försäljningsvolymer. Avslutningsvis konstateras att det på den kinesiska marknaden kan vara fördelaktigt att inte vara först med en produkt. Detta då riskerna med varumärkesintrång och informationsspridning är höga samtidigt som kvalitet och innovation värderas lägre än på västerländska marknader.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag. Att vara väl förberedd och utveckla en välstrukturerad strategi på hur man skall gå tillväga,innan man etablerar sig internationellt, är ett viktigt momenten att ha hänsyn till viden etablering utomlands. Utifrån ett traditionellt synsätt har den internationella handeln dominerats av stora multinationella företag. Det har medfört att det främst har varit de multinationella företagen som också etablerat sin verksamhet internationellt. På senare år har dock företag börjat följa en något annorlunda internationalisering tillskillnad från det traditionella. Företagen är nu även mindre till storlek och etablerar sig ofta direkt och i tidigt skede utomlands. Uppsatsen syftar till syftar till att redogöra på vilka sätt de traditionella internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals överensstämmer med tre SMF:s nuvarande internationaliseringsstrategier. Författarna har använt sig av en kvalitativforskningsmetod där de har intervjuat tre olika företag, Galvin Green, Munktell och Nordic Stream. Uppsatsen har ett abduktivt angreppssätt för att få en kombination av kontinuerliga teoretiska och empiriska aspekter. I uppsatsen kommer också att belysa ett epistemologiskt synsätt, detta eftersom uppsatsen kommer att till stor del gå ut på empirisk insamling och bearbetning inom tre fallföretag. Uppsatsens teoretiska grund utgår från de två internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals. Uppsalamodellen bygger på en stegvis etableringdär företaget etablerar sig med på den internationella marknaden med kort psykiskt avstånd, det vill säga marknader som är lika hemma marknaden. Modellen bygger på att företaget införskaffar kunskap genom närvaro på den internationella marknaden Born Globals- teorin utgår från att företaget inte etablerar sig stegvis utan att istället etablera sig direkt och i tidigt skede på den internationella marknaden. Teorin utgår från att entreprenören inom företaget använder sina tidigare erfarenheter och nätverk för att nå en snabb expansion. Till uppsatsen slutsats för författarna en slutsatsdiskussion där det redogörs att svenska SMF:s internationaliseringsstrategier inte sammanfaller och kan appliceras till hundra procent på varken Uppsalamodellen eller Born Globals- teori. De tre fallföretagen går att härleda till vissa delar i teorierna, vilket medför att de två internationaliseringsstrategierna därmed inte överensstämmer fullt ut i förhållande tillrespektive fallföretag.