The thesis has two purposes. The first is to understand the organizational forms of the public administration when it participates in international rule making processes. The second purpose investigates democratic implications of internationalization of the Swedish state administration. A theoretical framework, combining theories of governance with ideas on resource dependence and a neo-institutional approach, is applied to three empirical cases. The cases follow decision making processes within the European Employment Strategy, The Kyoto Protocol for reduction of green house gasses and negotiations on trade facilitation within the WTO. The studied processes can be described as complex and fragmented, containing multiple types of actors and parallel arenas, complex technical material and bureaucratic processes. They were also characterised by the fact that policy was created throughout the course of the processes. They also seemed to lack an ending and were to a high degree bound by their history. The administrations’ response resulted in an organisational form that is theoretically developed in the study – enclaves. Enclaves contain members from different organizations, both private and state organizations and the work within them is carried out in an informal and interactive way. They are de-coupled units with stable membership that is related to positions in the hierarchy. As opposed to networks, enclaves are not self-organizing but the membership is mainly controlled by state-actors. The second aim of the study is carried out through a number of indicators derived from the deliberative and the representative models of democracy. The blurring of responsibilities, the lack of transparency and the barriers for entrance into the enclaves made the organisational forms of the administration seem problematic in relation to the representative model. However other features of the enclaves seemed to support a more communicative logic of action, leaving the deliberative model more promising as a way of understanding the administrations’ work as democratically legitimate. Still, the analysis showed that the deliberative model also faced some challenges in terms of lack of openness and inclusion of all relevant stake holders.

ABSTRACT   Titel: Ligabyten för svenska ishockeylag – Hinder och möjligheter ur ett marknadsperspektiv.   Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp.   Författare: Johan Delleskog och Kristoffer Birkkjaer Andersson.   Handledare: Stig Sörling.   Datum: 2010 – juni.   Syfte: Bakgrunden till denna uppsats är att vi vill undersöka hinder och möjligheter för svenska ishockeylag som vill byta liga till en utländsk. Idag drivs elitishockeylag som vinstdrivande företag. Vi vill undersöka om teorier för företag inom marknadsföringsområdet kan överföras på idrottsföretag. Syftet är att se hinder och möjligheter, ur ett marknadsperspektiv, för svenska ishockeylag att byta liga till en internationell liga.   Metod: Vår metod består av att på ett kvalitativt sätt analysera vår teori och empiri. Vi har använt oss utav det hermeneutiska synsättet och aktörsynsättet. När vi sammanställt resultaten har vi använt oss av en induktiv forskningsansats där vi tolkat empirisk data och jämfört det med teorin. Vi har samlat in data till empirin genom intervjuer, vi har samtidigt studerat litteratur, uppsatser och vetenskapliga artiklar för att få data till den teoretiska delen.   Resultat & slutsats: Resultatet av uppsatsen är att det mesta av teorin stämmer överens på situationen med ishockeylag. Vi kommer fram till att det inte är något som hindrar svenska ishockeylag, rent teoretiskt, att byta liga. Men vi visar även olika teorier som är viktiga för ishockeylagen att ta hänsyn till för att internationaliseringen ska bli lyckad.   Förslag till fortsattforskning: Vi har i vår uppsats endast tagit hänsyn till marknadsföringsteorier och bortsett helt från frågor rörande finansierings- och redovisningsteorier, det vore därför intressant att se frågeställningen ur dessa vinklar.   Uppsatsens bidrag: Vår uppsats bidrar med ny kunskap om hur idrottsföretag kan tänka när de vill internationalisera sig. Vi bidrar också med att marknadsföringsteorier och teorier om internationalisering kan överföras på idrottsklubbar som drivs som vinstdrivande företag.   Nyckelord: Marknadsföring, positionering, marknader, internationalisering, ishockey och ligabyten.

Bakgrund: Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar. Problemformulering: Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv? Syftet: Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag. Metod: Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet. Slutsats: Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.

Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ”Swedish Grace” samt ”Swedish Modern” har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design- företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering. Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategi vid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen. Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek. Skillnaderna vi sett mellan det stora och de mindre företagen kan följaktligen kopplas samman med ekonomiska förutsättningar samt deras erfarenhet från den nya marknaden.

I teorier kring företagens internationaliseringsprocess går det att identifiera ett behov av resursstöd från moderbolaget till dotterbolaget under etableringen. Det är svårt att finna svar på vilka resurser som avses med detta stöd med hjälp av den forskning som finns inom de berörda områdena. Syftet med denna studie är att identifiera vilka resurser som moderbolaget stöder dotterbolaget med vid en utlandsetablering. Detta görs genom att studera företaget S.B.E. Svensk Brikettenergi AB:s etablering i Lettland. Studien begränsar sig till att undersöka resursstöd ur moderbolagets perspektiv. För att genomföra undersökningen har studien använt sig av en kvalitativ undersökningsmetod med resursbaserade teorier som grund. Resursstöd undersöks i de fem resurskategorierna finansiella, fysiska, humana, organisatoriska och teknologiska. Resursstödet har delats upp i företagets fem funktionsområden forskning och utveckling, tillverkning, marknadsföring, finans och ledning. I studien har det identifierats resursstöd inom alla resurskategorier. De finansiella resurserna var svåra att relatera till ett specifikt funktionsområde då överföringarna där var mer generella och gick till hela verksamheten. De fysiska resurserna var den kategori där vi kunde identifiera resursstöd till minst funktionsområden och det som skett var mestadels på grund av det dåliga utbudet på den lettiska marknaden. Inom övriga områden, humana, organisatoriska och teknologiska resurser, kunde vi identifiera ett brett stöd där de olika resurskategorierna ofta var kopplade till varandra.

The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option. This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market. The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews. The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market. The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature. Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. / "Sverige har goda möjligheter att se till att vård- och omsorgstjänster blir vår nästa stora exportsuccé".   Efterfrågan internationellt på svensk vård och omsorg är mycket hög och beror på ett gott rykte och en lång historia med beprövade metoder. För de svenska företagen inom denna bransch är internationalisering således ofta ett väldigt attraktivt alternativ. Denna studie syftar i att beskriva, analysera och tolka hur mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen etablerar sig på den internationella marknaden. Problemformuleringen i studien lyder följande; Hur etablerar sig mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen på den internationella marknaden?   För att lösa problemformuleringen och besvara frågeställningen så uttömmande som möjligt har författarna utgått från hur företagens internationaliseringsprocess sett ut innan, under och efter etablering på den internationella marknaden. Fyra fall undersöks och studien är således en flerfallsstudie där författarna plockar fram det unika i varje fall samt lyfter fram likheter och skillnader mellan de olika fallen. Studien har inget huvudfall som jämförs gentemot de andra, däremot jämförs de fyra företagen mot en specifik intervju med Svenska socialdepartementet som varit delaktigt i en nationell strategi för svensk vård i export. Resultatet som presenteras i studien visar på att internationalisering av företag inom denna bransch är en tidskrävande och kapitalkrävande process där etableringar oftast sker via nätverk och där learning-by-doing är den bakomliggande strategin för internationalisering. Skillnader i språk och kultur visas genom studien vara ett stort etableringshinder och länders olika kulturella nivåer är väldigt avgörande för etableringsprocessens framgång. Studien redovisar genomgående företags förväntade och oförutsedda etableringshinder som framgås vara av i vissa fall politisk karaktär, men oftast kulturell karaktär.

The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market. The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose: - For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way? - Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories? - Which entry mode/modes are used?   The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers. / Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad. Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor: - Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning? - Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna? - Vilket/vilka etableringsalternativ används?   Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket. Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.

Life science sysselsätter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar på de fyra största företagen. Branschen är forskningsintensiv och producerar bland annat läkemedel och produkter till läkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna är nischade och företagen måste ofta vara globala redan från start. Denna studie undersöker med hjälp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science från Uppsala. Genom intervjuer och årsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen främst har internationaliserat sin försäljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader. Gemensamt för samtliga företag är att den personliga erfarenheten inom internationaliseringar  anses  mycket  viktig,  vare  sig man använder  sig av egna försäljningsorganisationer, agenter eller konsulter. Ingen strategi för internationell försäljning föredras framför den andra utan vilken strategi som används är olika från marknad till marknad och från produkt till produkt. Att vara nära kunderna med egna försäljningsorganisationer är särskilt viktigt då kunderna är läkemedelsbolag och akademiska institutioner, eftersom det ger möjlighet till återkoppling från dessa. Därigenom får man information om vilka produkter dessa efterfrågar. För läkemedelsbolag tycks det inte lika viktigt eftersom deras produkt genomgått ingående tester innan de lanseras. Egna försäljningsorganisationer är dock dyrt varför andra strategier också väljs. Enbart det största företaget Biotage har egna säljorganisationer på flera marknader.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.