<p>Syftet är att analysera integrationen i förvärvsprocessen mellan Pernod Ricard och Vin&Sprit genom att göra en fallstudie för att se vilka förutsättningar de har för att lyckas.</p><p>Undersökningen är en fallstudie och har en kvalitativ ansats. Metoden i denna uppsats kommer att bestå av intervjuer och skriftliga källor. Till största delen används primärdata men även sekundärdata kommer att förekomma.</p><p>Erfarenhet och tidigare kunskap om internationella förvärv spelar en stor roll vid internationella förvärvsprocesser. Kulturella skillnader verkar inte spela en så stor roll som det ofta sägs. En decentraliserad affärsmodell kan dock förhindra att de eventuella kulturella skillnader som finns inte påverkar förvärvsprocessen negativt. Andra viktiga faktorer vid ett internationellt förvärv är ledarskap, kommunikation och utformandet av en ny vision.</p> / <p>The purpose is to analyze the integration of the acquisition process between Pernod Ricard and Vin&Sprit by making a case study to see what conditions they have to succeed.<strong> </strong></p><p>This study is a case study with a qualitative approach. The method in this paper consists of interviews and written sources. For the most part primary data is used, but secondary data will also occur.</p><p>Experience and previous knowledge of international acquisitions play a major role in international acquisition processes. Cultural differences do not seem to play as large a role as it is often said. A decentralized business model can, however, prevent potential cultural differences from affecting the acquisition process in a negative way. Other important factors in an international acquisition process are leadership, communication and the creation of a new vision.</p>

<p>Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess.</p><p>Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder.</p><p>Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data.</p><p>De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen. Undersökningen visade att företagen hade hanterat dessa förutsättningar genom tidigare erfarenhet och engagemang i den ryska marknaden. Väsentligt var de goda relationer som företagen hade skapat under många år, samt aktiv involvering och närvaro på marknaden. Det krävdes mycket tålamod och fast beslutsamhet samt anpassning till förändringar i det legala systemet.</p>

<p>The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option.</p><p>This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market.</p><p>The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews.</p><p>The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market.</p><p>The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature.</p><p>Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. </p> / <p><em>"Sverige har goda möjligheter att se till att vård- och omsorgstjänster blir vår nästa stora exportsuccé".  </em></p><p>Efterfrågan internationellt på svensk vård och omsorg är mycket hög och beror på ett gott rykte och en lång historia med beprövade metoder. För de svenska företagen inom denna bransch är internationalisering således ofta ett väldigt attraktivt alternativ.</p><p>Denna studie syftar i att beskriva, analysera och tolka hur mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen etablerar sig på den internationella marknaden. Problemformuleringen i studien lyder följande;</p><p><em>Hur etablerar sig mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen på den internationella marknaden? </em><em> </em></p><p>För att lösa problemformuleringen och besvara frågeställningen så uttömmande som möjligt har författarna utgått från hur företagens internationaliseringsprocess sett ut innan, under och efter etablering på den internationella marknaden.</p><p>Fyra fall undersöks och studien är således en flerfallsstudie där författarna plockar fram det unika i varje fall samt lyfter fram likheter och skillnader mellan de olika fallen. Studien har inget huvudfall som jämförs gentemot de andra, däremot jämförs de fyra företagen mot en specifik intervju med Svenska socialdepartementet som varit delaktigt i en nationell strategi för svensk vård i export.</p><p>Resultatet som presenteras i studien visar på att internationalisering av företag inom denna bransch är en tidskrävande och kapitalkrävande process där etableringar oftast sker via nätverk och där learning-by-doing är den bakomliggande strategin för internationalisering.</p><p>Skillnader i språk och kultur visas genom studien vara ett stort etableringshinder och länders olika kulturella nivåer är väldigt avgörande för etableringsprocessens framgång.</p><p>Studien redovisar genomgående företags förväntade och oförutsedda etableringshinder som framgås vara av i vissa fall politisk karaktär, men oftast kulturell karaktär.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Globalisering ger förutsättningar för tillväxt av internationella fusioner och förvärv. Vad gäller att de svenska företagens framkant inom IT-branschen drar till sig amerikanernas intresse för förvärvning av det svenska för att komma åt egenskapen som det svenska företaget innehar.</p><p><strong>Problemformulering: </strong>Vilka kommunikations- och styrningsfaktorer är viktiga vid internationella fusioner och förvärv?</p><p><strong>Syftet: </strong>Att skapa förståelse för internationella fusioner och förvärv genom att analysera och utvärdera kommunikation och styrningsprocessen, samt kulturens gestalt före och efter ett amerikanskt förvärv av ett svenskt företag.</p><p><strong>Metod: </strong>Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ ansats och består av intervjuer med ledningen som har varit inblandade före och efter det internationella fusion och förvärvet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det är viktigt att ta hänsyn till följande styrningsfaktorer: företagets storlek och hemmamarknad, organisationsstruktur och kärngrupp/ledaren samt kommunikationsfaktorerna: extern kommunikation, intern kommunikation och kommunikationens riktning, då dessa har en avgörande roll i integrationsprocessen av en internationell fusion och förvärv.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>The amount of mergers and acquisitions between international and Swedish actors increased due to the Swedish entry in the European Union. In many cases, conflicts between manage-ment and employees made visible the cultural differences between nations and organisations. As a result of these conflicts many companies experience difficulties in operating on the Swedish market and in some cases they have even been forced to leave it.</p><p>The starting point of this study is analysing how the management at a foreign company in Sweden, that has undergone a merger, has been affected in the meeting with the Swedish business culture. The analyse has got three different perspectives as a base; management, market knowledge and culture.</p><p>This study is accomplished on the basis of a deductive approach. It is a case study where the empirical foundation derives from five interviews. These interviews were all made with em-ployees at a merged company, which has got a part of their operation in Sweden. The col-lected material has thereafter been analysed qualitatively.</p><p>The result of this study shows that the Swedish business environment demands an adopted management. Dialogue with and involvement of the employees are important factors when operating on the Swedish market. Centralization of power complicates the dialogue, the con-clusion has been that international business wanting to operate on the Swedish market should strive for a decentralized structure.</p>

<p>Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ”broker” som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ”Handelsfrämjaren”. Uppsatsen granskar kritiskt Handelsfrämjarens nätverksposition som förmedlande broker mellan finska och svenska affärsnätverk genom organisationens befintliga resurser i form av kunskap och kontakter som utgångspunkt. Studien baseras framförallt på intervjuer med Handelsfrämjaren, andra handelsfrämjande organisationer, företag, ambassader och departement. De empiriska resultaten analyseras mot bakgrund av en egenkonstruerad modell för hur Handelsfrämjarens nätverksposition som broker antas fungera. Modellen utgår från tidigare forskning som presenteras i det teoretiska ramverket.</p><p>Mina resultat visar att Handelsfrämjaren förmedlar en bild av sig själva som en organisation med mycket kontakter och bred kunskap. I verkligheten är dock organisationens kunskaper och kontakter är alltför begränsade för att i praktiken kunna fungera som en broker. Organisationen saknar framförallt kunskap av underförstådd karaktär, vilket medför att Handelsfrämjaren har svårt att koppla ihop företagskontakter på ett strategiskt medvetet sätt. Dessutom är Handelsfrämjarens kontakter begränsade till ett fåtal aktörer med vilka de har starka band. Detta leder till att överföring och skapande av kunskap och andra resurser är mycket begränsade. En orsak till Handelsfrämjarens oförmåga att fungera som en broker kan vara avsaknaden av en tydlig roll av vad organisationen skall ägna sig åt. Detta resulterar i att Handelsfrämjaren har svårt att bedriva nätverksförmedlande verksamhet på ett medvetet sätt.</p>

<p>Life science sysselsätter i Uppsala 4500 personer varav 60% arbetar på de fyra största företagen. Branschen är forskningsintensiv och producerar bland annat läkemedel och produkter till läkemedelsbolag och akademiska institutioner. Produkterna är nischade och företagen måste ofta vara globala redan från start. Denna studie undersöker med hjälp av teorier om internationalisering tre fallföretag inom life science från Uppsala. Genom intervjuer och årsrapporter dras slutsatsen att fallföretagen främst har internationaliserat sin försäljning med olika strategier för att penetrera internationella marknader. Gemensamt för samtliga företag är att den personliga erfarenheten inom internationaliseringar  anses  mycket  viktig,  vare  sig man använder  sig av egna försäljningsorganisationer, agenter eller konsulter. Ingen strategi för internationell försäljning föredras framför den andra utan vilken strategi som används är olika från marknad till marknad och från produkt till produkt. Att vara nära kunderna med egna försäljningsorganisationer är särskilt viktigt då kunderna är läkemedelsbolag och akademiska institutioner, eftersom det ger möjlighet till återkoppling från dessa. Därigenom får man information om vilka produkter dessa efterfrågar. För läkemedelsbolag tycks det inte lika viktigt eftersom deras produkt genomgått ingående tester innan de lanseras. Egna försäljningsorganisationer är dock dyrt varför andra strategier också väljs. Enbart det största företaget Biotage har egna säljorganisationer på flera marknader.</p>

<p>Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader. En utmaning inför framtiden blir att tillhandahålla tillräckliga resurser för att svenska såväl som utländska företag ska finna Sverige attraktivt som land för lokalisering av FoU.</p>

Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen. Intervjuerna med lärarna visar att insikten och förståelsen för andra ämnens plats, utöver sina egna, i skolan har ökat. Detta faktum öppnar också vägen för ett ökat samarbete lärare emellan. De tre intervjuade lärarna uttryckte också att de märkt ett stigande intresse bland eleverna, angående globala frågor.

Subcontractors today find themselves in an increasingly fierce competitive environment, much due to the famous or should we say infamous globalisation. When the big important clients of subcontractors expand over boarders the subcontractor might be obliged to follow them, especially if holding competences of particular value to the outsourcing principal. A subcontractor that thus follow a client abroad might take a great leap, both in regards to what cultural differences or geographical distance might exist as well as the risk associated with such an investment. In this thesis we have highlighted the situation of these so-called client-following subcontractors. The purpose is to investigate how well client-following subcontractors take advantage of opportunities in a new market and how the relationship with the client has affected this. We found that a qualitative study would best serve our purpose and to be more specific we chose the method of case studies. Two Swedish subcontractors was selected through certain criteria and contact via an outsourcing principal. These two cases was researched through in-depth interviews but also by gathering secondary data such as financial reports. To further increase our understanding of the research area we put significant focus on building a sound frame of reference. Three main theoretical areas was emphasized; first the internationalisation process, second customer relationship and trust, and third strategic choices for subcontractors. In conclusion we found distinct differences in the underlying strategies of the two cases that could be connected to just what laid behind the decision to internationalise. We could develop this picture by looking at the relationship between the subcontractor and its major client in both instances. A relationship in which more long-term objectives are taken into account had a positive effect on the expansionary strategy of the subcontractor. / Underleverantörer idag möter allt hårdare konkurrens vilket till mångt och mycket beror på den välkända, eller ska vi säga den ökända, globaliseringen. När stora och viktiga kunder till underleverantörer expanderar över gränserna kan underleverantörerna vara tvungna att följa efter, speciellt i de fall där dessa har kompetenser av särskilt värde för uppdragsgivaren. En underleverantör som följer efter sin kund kan därför ta ett stort steg, både gällande kulturskillnader och geografiskt avstånd men också den risk som är förknippad med en sådan investering. I denna uppsats har vi belyst situationen för dessa så kallade klientefterföljande underleverantörer. Syftet är att undersöka hur väl klientefterföljande underleverantörer utnyttjar möjligheterna i en ny marknad och hur relationen med klienten har påverkat detta. Vi fann att en kvalitativ studie bäst tjänade vårt syfte, för att vara mer exakt valde vi att göra fallstudier. Två svenska underleverantörer valdes utifrån vissa kriterier och via kontakt med en uppdragsgivare. Dessa var sedan undersökta genom djupgående intervjuer men också genom sekundärdata som exempelvis finansiella rapporter. För att ytterligare öka vår förståelse av ämnet lade vi extra vikt på att bygga en gedigen referensram. Tre teoretiska huvudområden identifierades; först själva internationaliseringsprocessen, sedan kundrelationen och tillit, och sist strategiska val för underleverantörer. Sammanfattningsvis fann vi distinkta skillnader i de underliggande strategierna av de två fallstudierna vilka kunde kopplas till vad som låg bakom beslutet att internationalisera. Vi kunde utveckla bilden genom att titta på relationen mellan underleverantören och dess huvudkund i båda fallen. En relation som tog mer hänsyn till långtgående mål hade en positiv effekt på den expansiva strategin hos underleverantörerna.