Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader. / The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.

International expansion has long been associated with a positive trend that many companies, regardless of industry, choosing to realize mainly to expand its market share and hence its profitability. Various theories describe differentiated strategies to promote corporate expansion. Either they shall be financed by internal funds, or balancing equity with debt, or only increase leverage in order to achieve the desired results. This study focuses on the Swedish fashion market and its degree of internationalization. The purpose is to attempt to discern whether there exists a correlation between the degree of internationalization and its financial performance. The study was based on a quantitative approach where secondary data was collected so that we then would be able to perform regression calculations. The hundred largest fashion companies (that is those with the highest turnover) with Swedish seat was selected as examination items. Key figures and differentiated characteristics of the various firms were collected to thus be able to perform further calculations with a focus on capital structure. The survey has through the analysis been able to identify different approaches within the main problem. There is no correlation between the degree of internationalization and its profitability, but it is possible with the help of an analysis of corporate capital structure to discern a higher profitability of the fastest growing companies. However, there was no significant association between the degree of internationalization of fashion companies and their investigated capital structure containing key figures. / Internationell expansion har länge förknippats med en positiv utveckling som många företag, oavsett bransch, väljer att realisera, detta främst för att utöka företagets marknadsandelar och därmed också dess lönsamhet. Olika teorier beskriver differentierade strategier som skall gynna företagens expansion. Antingen skall de finansieras av interna medel, eller balansera eget kapital med skulder, eller endast öka skuldsättningsgraden för att på så vis uppnå önskade resultat. Denna studie lägger fokus på den svenska modemarknaden och dess grad av internationalisering. Syftet är att försöka urskilja ett samband mellan företagens grad av internationalisering och dess finansiella resultat. Studien har utgått från en kvantitativ ansats där sekundärdata samlats in för att sedan kunna utföra regressionsberäkningar. De hundra största modeföretagen (det vill säga de med högst omsättning) med svenskt säte var de utvalda undersökningsobjekten. Nyckeltal samt differentierade karaktärsdrag hos de olika företagen samlades in för att på så vis kunna utföra vidare beräkningar med fokus på kapitalstruktur. Undersökningen har med hjälp av analysen kunnat urskilja olika infallsvinklar inom det huvudsakliga problemet. Det finns inget samband mellan företagens internationaliseringsgrad och dess lönsamhet, dock går det med hjälp av en analys av företagens kapitalstruktur att urskilja en högre lönsamhet hos de mest expansiva företagen. I stort fanns dock inget signifikant samband mellan graden av internationalisering hos modeföretagen och deras undersökta kapitalstruktur med innehållande nyckeltal.

Under de senaste 20 åren har born global-företag, som fenomen, stått i rampljuset för forskning. Detta fenomen anses av vissa forskare strida mot tidigare kända internationaliseringsteorier. Uppsalamodellens förklaringsgrad för born global-företag har därmed blivit ifrågasatt. Frågeställningen som denna uppsats har som mål att förklara är om ett born global-företags internationalisering förklaras av Uppsalamodellen? Om inte, hur kan man utveckla Uppsalamodellen till att även inkludera born global-företag? För att undersöka forskningsfrågan har det genomförts en granskande litteraturgenomgång, en sammanställning av born global-företag samt en fallstudie. Litteraturgenomgången berör främst Uppsalamodellen och born global-forskning och visar på att det finns både likheter och skillnader mellan de två sidorna. Sammanställningen av born global-företag visar att fenomenet fortfarande är relativt ovanligt. Genom fallstudien har vi undersökt de påverkansfaktorer som belystes i litteraturgenomgången. Resultatet av granskningen visar att Uppsalamodellen fortfarande är aktuell men att förklaringsgraden skulle kunna stärkas genom att förtydliga interna och externa påverkansfaktorer.

Världen blir allt mer globaliserad och många företag väljer att försöka etablera sig påutländska marknader. Då varje lands marknad är unik kommer målmarknaden alltid att ivissa aspekter skilja sig från den inhemska marknaden. Att identifiera dessa skillnader äravgörande för att företagens internationalisering skall lyckas. Även mellan närliggandemarknader, som ur många perspektiv kan vara likartade, existerar skillnader inom kultur,organisationsstruktur och andra områden. Dessa kan vara väl maskerade och med dettaföljer en risk att företag antar att marknaderna är mer lika än vad de i realiteten är. Med denna uppsats ämnar författarna att analysera betydelsen av psykisk och institutionelldistans mellan närliggande marknader vid internationalisering av ett företag. Vidare är syftetmed uppsatsen även att bestämma vikten av kunskapsinsamling och nätverk iinternationaliseringsprocessen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie medrespondenter från fallföretaget XXL Sport & Vildmark i Norge och Sverige. Utifrån denna uppsats drar författarna slutsatsen att mellan de närliggande marknadernaNorge och Sverige existerar psykiska- och institutionella distanser, trots att marknaderna avmånga anses snarlika. Vidare vill författarna föreslå att en extensiv kunskapsinsamling germöjlighet att identifiera sådana distanser vilket minskar antalet potentiella hinder somföretaget kan stöta på vid etableringen på den nya marknaden. Till sist anses att ett företagkan dra nytta av att använda sig av redan anknutna leverantörer, så kallade stabilarelationer, initialt vid etableringen på den utländska marknaden men att det är av stor viktatt penetrera det lokala nätverket och knyta kontakter på målmarknaden för att långsiktigtlyckas på denna.

Internationalisering är något som många företag ser som ett strategiskt framgångsrikt beslut, som efter att den påbörjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler länder. Trots detta finns idag företag som väljer att inte gå vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett företags beslut att avbryta, begränsa eller dra tillbaka en pågående internationaliseringsprocess. Genom att intervjua respondenter vid två svenska konsumentvarumärkesföretag vars internationella verksamhet är begränsad, kan slutsatser kring de faktorer som influerar beslutsfattandet dras. Dessa varierar beroende på utformningen av internationaliseringsprocessen samt vilken typ av företag som undersöks. Dock finns ett tydligt samband mellan kunskapsbrist om nya marknader och beslut till avbruten internationalisering och/eller deinternationalisering.

In Sweden, little research has been done on the topic of international exchange programs that various schools offer to their pupils. This study investigates how pupils view these exchange programs, and how in their opinion it affects their learning and their level of motivation. The study also investigates the motives for taking part in or declining an international exchange. To answer these questions a quantitative survey and qualitative interviews with pupils with and without experience respectively was carried out.The study indicates that pupils that have not taken part in an exchange believe that it is a time consuming quest that may affect the student’s results in other courses, which is not a belief shared by the other group. Through exchanges the pupils that have taken part in an exchange believe that they have developed their language skills and their knowledge in social science. The main reasons for taking part are the cultural discoveries the students make and the chance to travel abroad. The main reason for not taking part in an exchange is the extra effort that the subjects believe are required.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008.

Den fortgående internationaliseringen medför att allt fler företag undersöker de olikatillvägagångssätt som finns för en så lyckad internationaliseringsprocess som möjligt.Eftersom den digitala informationstekniken utvecklats har det blivit enklare attkommunicera med omvärlden, vilket har hjälpt företag med mindre ekonomiskaförutsättningar att enklare kunna ta sig in på nya marknader som tidigare legat utomräckhåll. Detta har bland annat skett genom att flera mindre företag gått ihop och skapaten strategisk allians. Syftet med denna studie har därmed varit att undersöka ett mindresvenskt företag och hur medlemskapet i en allians påverkat deras internationalisering.Studien har utförts via semistrukturerade intervjuer med utgång i de olika teoretiskamodellerna som behandlar internationalisering och strategiska allianser. Resultatet harvisat att alliansen har haft en stor påverkan för företaget som undersökts då de, tackvare sitt samarbete med flera mindre företag, har kunnat agera som en större globalaktör. Slutsatsen är således att strategiska allianser kan påverka ett mindre företag att tasig ut på den internationella marknaden i den bemärkelse att de kan bidra medekonomiska förutsättningar, kontakter, information, vara riskreducerande och till hjälpvid kulturella skillnader.

I större flerspråkiga applikationer som vidareutvecklas kontinuerligt under lång tid är det en utmaning att säkerställa att terminologin hålls komplett och konsekvent på alla språk. Genom att i två avseenden frångå gängse metodik, och dels låta terminologin i användargränssnitt påverkas av bakomliggande programlogik och dels bygga kompletta fraser av delfraser som kan återanvändas kan man minska risken för inkonsekventa ordval och reducera antalet ord och fraser som behöver översättas betydligt. / Ensuring that terminology is kept complete and consistent can be challenging when working with large applications that run in multiple languages, especially if they are developed continuously during their life cycle. This can be simplified by deviating from common practice in two respects; by letting the user interface terminology be affected by back-end logic, and by building phrases from common partial phrases that are reused. The total amount of words and phrases that need to be translated is also significantly reduced with the outlined practice.

Title: The contribution of digitalization to the internationalization process for innovative small- and medium sized enterprises (SMEs).Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administrationAuthors: Ida Furuskär & Hannes Östlund  Supervisor: Akmal Hyder Date: 2022- June  Aim: The purpose of this study is to investigate how innovative small- and medium sized enterprises (SMEs) experience the contribution of digitalization linked to the internationalization process.  Method: To answer the study’s purpose, this study has applied qualitative research method with an inductive approach. The empirical material has been collected using semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with various innovative SMEs, the respondents were selected based on their area of responsibility. The interviews were conducted both on site at companies and via zoom. The interviews were recorded and transcribed.  Results and conclusions: The study's conclusions are that digitalization has a major impact on internationalization. The results show that the digitalization of marketing, internal communication and networks have led to opportunities to conduct business in international markets without a physical presence. Digitization creates cost and time related benefits in the internationalization process.  Contribution: Previous research has not dealt with how innovative SMEs perceive the impact of digitalization on internationalization. As a result, this research provides a practical and theoretical insight into how digital marketing, internal communication and networks help SMEs to internationalize.  Suggestions for future research: This study has only focused on innovative SMEs. It would be interesting if future research studies other types of companies’ experience connected to the impact of digitalization on the internationalization process.