<p>Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt. En annan viktig slutsats är att olika värderingar inte låter sig översättas mellan olika språk och att kulturskillnader upplevs som mer betydande i en situation när de inte förväntas. Vidare är det möjligt att i detta sammanhang urskilja en mer prestationsinriktad kultur i de baltiska staterna. Swedbanks position har skapat ett tolkningsföreträde vad gäller att definiera kulturskillnader.</p> / <p>The purpose of this thesis has been to study cultural differences experienced by employees in key positions in Swedbank. Both Swedish and employees from the Baltic States are included and interviewed to give their view on internationalization of Swedbank. This thesis originates from Geert Hofstede’s thoughts about the cultural differences and more recent research within the subject, and also research on the internationalization of Swedish banks. To make the purpose operational, four questions have been shaped from this theory, this purpose is later used to categorize the sources. The study shows that cultural differences come to mind more obviously when there are changes within the organization or when an economic recession occurs. The Swedish view on consensus is not definite in the Baltic States. Another important aspect is that translation between different languages could cause problems due to the difficulties when translating values and opinions. Furthermore, we find it possible in this case study to detect a higher form of achievement culture in the Baltic States. Since the company has more knowledge it also posses the power to define how a company is operated and, this in one way creates a right of precedence.</p>

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden. Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap. Detta har vi undersökt genom att samla in information om de valda företagen Wasabröd AB, Procordia Food AB och Cloetta Fazer AB och genom intervjuer med nyckelpersonerna i dessa företag som har kunskap om sina företags etableringsprocesser. Uppsatsens normativa syfte handlar om att presentera konkreta förslag på hur Wasabröd AB skulle kunna gå tillväga vid en eventuell etablering i Chile. En del av det empiriska materialet skedde genom en marknadsundersökning av det chilenska folkets brödvanor samt egna observationer av den chilenska marknaden i centrala delar av landet under sommarmånaderna januari och februari. Under studiens gång fann vi att den valda teoretiska ramen inte riktigt täckte relationerna mellan företag och moderbolag under olika stadier av internationaliseringsutvecklingen och hur de olika koncernerna bedriver sitt arbete kring nyetableringar. Författarna är av den tro att denna uppsats kan komma att användas som underlag för vidare forskning inom ämnet, då det är av intresse att studera relationerna inom koncernen. Resultatet av denna studie visar att företag som blir inkorporerade i koncerner får en varierad självständighetsgrad samt oftast minskat handlingsutrymme. Intressekonflikter mellan företag inom samma koncern kan komma att uppstå då själva koncernen sätter policyn på själva proceduren av framtida nyetableringar som företagen kan komma att göra.

De kinesiska företagen börjar nu komma ifatt företagen från väst och konkurrerar med de globala företagen även på högteknologisk produktion. Vi har till denna uppsats gjort en fallstudie på de två kinesiska telekomföretagen Huawei och ZTEs internationaliseringsprocesser, och undersökt deras konkurrenskraft. Till vår hjälp har vi använt Uppsalamodellens teorier om de psykiska avståndens betydelse och en artikel av Child och Rodrigues som behandlar de kinesiska företagens behov av att kompensera sina nackdelar samt fyra perspektiv som tillför internationaliseringen de omständigheter som är speciella för kinesiska företag. Genom att söka fakta på Internet och göra intervjuer med de båda fallföretagen skapades den empiri som analyserades. I slutsatsen kommer vi fram till att i exportförsäljningen följer de båda företagen mönstret som Uppsalamodellen förutspår bra. Dock har de båda företagen ännu inte kommit så långt i sina respektive internationaliseringsprocesser. De är mer konkurrenskraftiga i utvecklingsländer än i utvecklade länder. De konkurrerar främst med låg prissättning och hämtar nya kunskaper från utvecklade länder. Men de har även en viss fördel av den hjälp de får av sin regering.

Denna uppsats fokuserar på MediaPilots internationaliseringsprocess som precis har påbörjatsoch som prognostiseras att fortlöpa snabbt. Syftet med denna uppsats är att belysa devalmöjligheter som expanderande företag står inför men framförallt att undersöka huruvidaMediaPilots utlandsetablering följer Uppsalamodellens prediktioner, detta samtidigt som vivill utreda de konsekvenser som ett snabbväxande företag möter under dessinternationaliseringsprocess.Genom att intervjua MediaPilots styrelseordförande som även är ansvarig förutlandsetableringarna lyckas vi tillgodose oss med relevant och intressant information för vårtsyfte. Uppsalamodellen, som ligger till grund för uppsatsen, säger att företagsutlandsetableringar sker långsamt och ofta reaktivt. Det vi finner är att MediaPilotsutlandsexpansion följer Uppsalamodellens prediktioner tillsynes fullt ut, med undantag för ensak – hastigheten som MediaPilot expanderar med. Resultatet är något förvånande dåmodellen har sitt ursprung från slutet av 70-talet och även fast den reviderades 1990 sägermånga forskare att den inte klarar av att appliceras på modernare företag då modellen inte äranpassad till den IT-utveckling som skett den senaste tiden. Hasigheten med vilkenMediaPilot expanderar förklaras, som tidigare nämnts, inte av Uppsalamodellen. Denna brist imodellen misstänkte vi redan från början varpå vi kompletterade med en något modernareteori som behandlar unga och snabbväxande företag. Denna teori konstaterar att unga företagsnabbare söker sig utomlands och möter därför en ökad sannolikhet för bra tillväxt respektiveen minskad sannolikhet för överlevnad. I MediaPilots fall anser vi att detta också stämmer tillen början. Efter ett tag, om tillväxten följer prognoserna i de första länderna, kommer ävensannolikheten för överlevnad att öka då beslutsfattarna har fått nödvändiga erfarenhetergenom etableringarna.

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna.

Varför behövs denna undersökning? Då det vid produktlansering är känt att ett stort antal misslyckas med att uppfylla marknadens behov av produkter är det vid lansering ochpatentering av nya innovationsprodukter vitalt att undersökamarknadens behov av produkten. På så sätt går det att möjliggöra ettpositivt utfall och nå en stabil marknadsposition. Undersökningenvänder sig till stor del till Widforss inför patentering och eventuelltlansering av hans produkt Cykelhanken™ i Sverige och i Europa.Undersökningen kan dock även vara en vägledning för andra medinnovationsprodukter inför patentering och lansering. Vad är syftet med undersökningen? Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka huruvida det finns en potentiell marknad hos potentiella framtida konsumenter i delar av Sverige, Tyskland och Holland för Widforss innovationsproduktCykelhanken™. Syftet är även att beskriva eventuella hinder som kankomma att stötas på vid internationalisering. Undersökningen skalldelvis även vara en del av ett underlag inför patentsökande förprodukten på den europeiska marknaden. Tillvägagångssätt Uppsatsen grundar sig på dels litteratursökning i form avsekundärdata vilket utgör den teoretiska referensramen och ävenligger till grund för de utformade enkäterna. Utöver sekundärdata harprimärdata samlats in i form av enkäter. Enkäterna är påstana ochutförda via ett icke-sannolikhetsurval. Dessa har senare kvalitativtanalyserats och presenteras i form av nyckelord och nyckeltal. Resultat och slutsats Undersökningen visar att respondenternas svar tyder på att det finns en potentiell marknad för Cykelhanken™ på delar av såväl densvenska som den tyska och holländska marknaden. Respondenternavisar i sina svar att de upplever att det finns både svagheter ochstyrkor i produkten. Svagheter i form av främst det begränsadeanvändningsområdet och styrkor främst i form av underlättandet vidspontan transportering av cykel.

Sammanfattning ___________________________________________________________________________ Titel: Fastighetsbolagens internationalisering Författare: Anna Bobjer och Jennie Thorslund Fakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Handledare: Tommy Bood ___________________________________________________________________________ Uppsatsen fokuserar på sju stycken frågeställningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begränsas till det indirekta ägandet av utländska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgångspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa är Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege. Frågan vi ställt oss i vår problemformulering är huruvida ett ökat utländskt ägande kan, eller kanske redan har, påverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan på verksamheten. Vi vill vidare ta reda på hur dagens fastighetsbolag ser på dessa investerare. Fastigheter är ett unikt tillgångsslag men har inte samma effektiva prissättning och likviditet som aktier och obligationer. För att undgå denna tröghet men ändå nå de positiva aspekterna av fastighetsmarknaden kan placerare välja att investera i fastighetsaktier eller fastighetsfonder. Kapital söker alltid bra investeringar och fastighetsbolagen i dagens svenska ekonomi är en god kandidat. Med höga direktavkastningar, attraktivt affärsklimat med ett öppensinnigt och pålitligt folk har Sverige idag ett antal argument som talar för dess starka attraktionskraft. Det lättorienterade rättssystemet och goda språkkunskaper underlättar ytterligare. Vi kan se att ju större fastighetsbolaget är på börsen desto större är det utländska intresset. Intresset från utlandet har successivt ökat under den svenska fastighetsmarknadens uppsving under 2000-talet. Det finns ett mönster i investerarnas val av de större, kanske lite säkrare, bolagen. Vidare ser respondenterna inga direkta nackdelar med att vara börsnoterade men finns inte behovet av det kapital som finns att tillgå på börsen så ser de heller ingen anledning till varför fastighetsbolag bör vara börsnoterade. Vi kan slutligen konstatera att de svenska fastighetsbolagen inte påverkas av ett utökat, alternativt nytt, utländskt aktieägande. Det här är en sammanfattning, ett litet smakprov på vad vi behandlat i vår uppsats. Hoppas det intresserar dig och att du får en trevlig läsning!

Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli. I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition. Tre ytterligare parametrar är de icke-psykologiska vilka utgörs av kunskap, ålder och erfarenheter. Den sista parametern är aktiviteter vilken avser företagets engagemang. Samtliga parametrar, undantag ålder, har visat sig stå i relation till beslut om internationalisering. Aktiviteter har visat sig särskilt viktig då dessa framförallt skapat organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för expansion. Detta tillsammans med en, hos beslutsfattaren, positiv inställning till handel med utlandet och en ambition att växa är starkt korrelerade med initiering av exportverksamhet. Att dessa parametrar varit viktiga i internationaliseringen för vårt fallstudieföretag är tydligt men deras enskilda inverkan är dock svårare att uttala sig om.

Sammanfattning I takt med att världen krymper och gränserna mellan världens länder suddas ut ökar möjligheterna för små- och medelstora företag att snabbt slå sig in på den globala marknaden. De företag som inom de närmaste åren efter sin etablering får en snabb tillväxt på internationella marknader brukar benämnas Born Global företag. Det är just denna kategori av företag vi har valt att undersöka. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som gör det möjligt för ett Born Global företag att överleva en tidig internationalisering. De traditionella teorierna om internationalisering domineras av Uppsalamodellen som förespråkar att denna process sker gradvis hos företagen. Företagen ger sig in på nya marknader allt eftersom de får ny kunskap och information om de berörda marknaderna. Denna teori har på senare år blivit utmanad av Born Global fenomenet då Uppsalamodellen kan anses vara en föråldrad modell.   En generell definition av vilka kriterier som ett företag ska uppfylla för att klassas som ett Born Global företag finns inte, utan varje författare har en egen definition. Vi har därför kombinerat olika författares definitioner för att få fram lämpliga kriterier. Ett Born Global företag ska enligt oss ha en export som motsvarar minst 25 % av deras omsättning och detta ska ha skett inom tre år efter starten. Dessa kriterier använde vi sedan för att välja ut lämpliga företag att undersöka. Efter att ha genomfört undersökningen kom vi fram till att de viktigaste faktorerna för att överleva en tidig internationalisering är att ha en unik produkt eller tjänst samt en internationellt driven entreprenör.

Det finns idag över 40 000 registrerade små och medelstora bolag i Sverige, varav cirka 25 procent exporterar. Värdet av all Sveriges export uppgår till nästan hälften av Sveriges BNP, vilket innebär att Sverige är mycket beroende av sin exportverksamhet. När ett företag ska utvidga sin verksamhet och ta sig in på utländska marknader kan man inte lita på att man kan arbeta som på hemmamarknaden längre. En exportmarknad skiljer sig ofta åt från hemmamarknaden, och företagen behöver kunskap för att kunna utföra en lyckad export. Tidigare forskning har uppmärksammat tre kunskapstyper som alla är kritiska för att ett företag ska kunna internationaliseras på ett lyckat sätt. Dessa tre kunskaptyper är teknologisk kunskap, marknadskunskap samt internationaliseringskunskap. Denna uppsats ämnar undersöka hur dessa kunskapstyper utvecklas av företag som exporterar. En flerfallsstudie på sex svenska exporterande företag har utförts med semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner på varje företag. Uppsatsen visar att ett företags teknologiska kunskap är kritisk för att företaget ska kunna exportera på ett lyckat sätt. Behovet av marknadskunskap blir högre ju längre bort från hemmamarknaden företaget exporterar. Slutligen så ökar företagets erhållna internationaliseringskunskap ju fler marknader som företaget exporterar till.