<p>Arbetet har som ambition att försöka belysa VISK-projektets (Världen i skolan) betydelse för undervisningen i globala frågor. Jag har också undersökt hur olika ämneslärare, som deltagit i projektet, har använt sina erfarenheter i sin undervisning. </p><p>Resultatet av min undersökning visar att lärarna har blivit mer medvetna om att det internationella-, det historiska-, det etiska- och miljöperspektiven ska prägla undervisningen. Arbetet med globala frågor genom de fyra perspektiven pågår ständigt i dagens skola och är alltså inget nytt. Men genom arbetet i projektet VISK, har detta blivit tydligare för de lärare som ingått i projektgruppen. </p><p>Intervjuerna med lärarna visar att insikten och förståelsen för andra ämnens plats, utöver sina egna, i skolan har ökat. Detta faktum öppnar också vägen för ett ökat samarbete lärare emellan. De tre intervjuade lärarna uttryckte också att de märkt ett stigande intresse bland eleverna, angående globala frågor.</p>

<p>The world gets smaller and smaller and goods, services, people and information are nowadays more and more able to freely cross borders. Half of the Swedish GNP consists of export and almost 70 % of that amount is goods. Because of today’s increasing globalization the Swedish companies are now faced with both new opportunities and threats. Companies with goods which are manufactured in Sweden gets challenged by increased competition from cheap goods produced in other countries and companies can no longer afford to entirely focus on the domestic market. For the company, who are willing to act on the international market, the numbers of different ways to go are many but also different depending on the company’s conditions. Earlier studies have shown upon differences in internationalization depending on product and market.</p><p>The purpose of this study has been to describe the internationalization process of a company with manufacturing in Sweden. Through a one-case study made with a qualitative approach and open individual interviews, the authors has strived to achieve this. The authors divided the main question in to three part-questions which they intended to answer in order to fulfil the purpose:</p><p>- For what reason do companies choose to entry the international market and what possible obstacles may be in their way?</p><p>- Is the behaviour in line with any of the existing internationalization theories?</p><p>- Which entry mode/modes are used?</p><p> </p><p>The result showed on totally proactive motives where the market specific characteristics were the single biggest obstacle for the company’s internationalization. The political and cultural aspects had a minor impact on the company’s decisions while the economical where of high importance. The company’s behaviour could be related to all of the highlighted internationalization theories but did also, in some ways, differ to all of them. The company’s first step was to establish direct export and thereafter, in markets where the conditions where right, make a direct investment in form of acquisitions of existing customers.</p> / <p>Världen blir mindre och varor, tjänster, personer och information flödar allt mer fritt mellan länder. För Sveriges del består hälften av landets BNP i export och cirka 70 % av den delen är varor. Tack vare den ökade globaliseringen möts svenska företag av både nya möjligheter och hot. Företag med svenskproducerade varor får ökad konkurrens av billiga varor tillverkade i utlandet och företag har inte längre råd att enbart koncentrera sig till den inhemska marknaden. För ett företag, som vill verka på den internationella marknaden, finns det flera vägar att gå och dessa skiljer sig beroende på företagets förutsättningar. Tidigare studier har visat på skillnader i internationalisering beroende på produkt och marknad.</p><p>Denna studie har haft som syfte att undersöka ett svensktillverkande företags internationaliseringsprocess. Genom en kvalitativ fallstudie med öppna individuella intervjuer med insatta medarbetare vid fallföretaget har författarna sökt beskriva hur detta ser ut. I syfte att besvara problemställningen upprättades tre delfrågor:</p><p>- Av vilken anledning väljer företag att internationalisera sig och vilka eventuella hinder kan tänkas vara av beaktning?</p><p>- Är beteendet i linje med någon/några av internationaliseringsteorierna?</p><p>- Vilket/vilka etableringsalternativ används?</p><p> </p><p>Resultatet visade på rent proaktiva motiv där marknadens egenskaper var det enskilt största hindret för företagets internationalisering. De politiska och kulturella aspekterna visade sig ha liten påverkan medan de ekonomiska var av hög betydelse. Företagets beteende kunde kopplas till alla de belysta internationaliseringsteorierna men avvek också från samtliga. Företaget etablerade sig initialt genom direkt export för att därefter, på vissa marknader där förutsättningarna var rätt, direktinvestera i form av förvärv av befintliga kunder.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka.</p><p> </p><p>Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.  </p><p> </p><p>Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas. För att nå detta syfte så har forskarna arbetat efter denna problemformulering:</p><p> </p><p><em>”Vilka problem, anser små och medelstora företag, finns på grund av kulturella skillnader vid internationell marknadsföring och hur kan dessa problem motverkas?”</em></p><p> </p><p>Detta är en kvalitativ fallstudie där forskarna har valt ett specifikt fall och intervjuat VD:n för Playsam som är ett företag som designar och tillverkar exklusiva leksaker. Även två medarbetare till Playsam i Shanghai och Australien har intervjuats för att få en bredare bild av kulturen.</p>

<p>Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003).</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003). Syftet med examensarbetet var att undersöka begreppet internationalisering i utvalda dokument som riktades mot grundskolan, samt att jämföra om förändringar av begreppets innebörd har skett och hur det framhölls att internationaliseringsarbete skulle bedrivas inom undervisningen.</p><p> </p><p>Metoden är en dokumentanalys som inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt. De dokument som valdes var två Statens offentliga utredningar [SOU], från 1948 och 1992, och läroplanerna från 1962 till 1994 samt kursplaner i språk från 2000. Dokumenten har undersökts utifrån två teman: skolan och samhället och internationalisering i undervisningen.</p><p> </p><p>Resultatet visade att det internationella perspektivet fanns i någon utsträckning i samtliga analyserade dokument. Det internationella perspektivet framkom i samtliga dokument genom bland annat skolans demokratiska förhållningssätt. Elevers förståelse för olika kulturer och vikten av att inse hur betydelsefullt internationellt samarbete är exempel på demokratiska principer präglade av ett internationellt perspektiv, som ansågs viktiga att framhålla i undervisningen. Dokumenten betonade att internationaliseringsarbetet skulle finnas integrerat i skolans verksamhet. Dokumenten framhöll även vikten av att skolan arbetade för att eleverna skulle inse innebörden av internationellt samarbete. En slutsats av undersökningen är att internationalisering på senare tid, gått från att vara något som det undervisades <em>om</em>, till att i högre omfattning bli en del av undervisningens utformning då hela samhället och skolan blivit mer internationaliserad över den tidsperiod som de analyserade dokumenten sträcker sig.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Titel:</strong> Ligabyten för svenska ishockeylag – Hinder och möjligheter ur ett marknadsperspektiv.</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> D-uppsats i ämnet företagsekonomi, 15 hp.</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Johan Delleskog och Kristoffer Birkkjaer Andersson.</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Stig Sörling.</p><p> </p><p><strong>Datum:</strong> 2010 – juni.</p><p> </p><p><strong>Syfte: </strong>Bakgrunden till denna uppsats är att vi vill undersöka hinder och möjligheter för svenska ishockeylag som vill byta liga till en utländsk. Idag drivs elitishockeylag som vinstdrivande företag. Vi vill undersöka om teorier för företag inom marknadsföringsområdet kan överföras på idrottsföretag. Syftet är att se hinder och möjligheter, ur ett marknadsperspektiv, för svenska ishockeylag att byta liga till en internationell liga.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vår metod består av att på ett kvalitativt sätt analysera vår teori och empiri. Vi har använt oss utav det hermeneutiska synsättet och aktörsynsättet. När vi sammanställt resultaten har vi använt oss av en induktiv forskningsansats där vi tolkat empirisk data och jämfört det med teorin. Vi har samlat in data till empirin genom intervjuer, vi har samtidigt studerat litteratur, uppsatser och vetenskapliga artiklar för att få data till den teoretiska delen.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Resultatet av uppsatsen är att det mesta av teorin stämmer överens på situationen med ishockeylag. Vi kommer fram till att det inte är något som hindrar svenska ishockeylag, rent teoretiskt, att byta liga. Men vi visar även olika teorier som är viktiga för ishockeylagen att ta hänsyn till för att internationaliseringen ska bli lyckad.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Vi har i vår uppsats endast tagit hänsyn till marknadsföringsteorier och bortsett helt från frågor rörande finansierings- och redovisningsteorier, det vore därför intressant att se frågeställningen ur dessa vinklar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Vår uppsats bidrar med ny kunskap om hur idrottsföretag kan tänka när de vill internationalisera sig. Vi bidrar också med att marknadsföringsteorier och teorier om internationalisering kan överföras på idrottsklubbar som drivs som vinstdrivande företag.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:</strong> Marknadsföring, positionering, marknader, internationalisering, ishockey och ligabyten.</p>

<p>Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag.</p><p>Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda.  </p><p>Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.</p>

<p>Den ryska marknaden intresserar många svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet där. Vad påverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som är viktiga för de svenska företag som jobbar på den ryska marknaden. Genom att studera några svenska företag kommer författarna fram till några viktiga synpunkter som kan hjälpa att förstå hur den ryska markanden ser ut från de svenska företag perspektiv.</p>

<p>Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.</p><p>Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.</p><p>Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.</p><p>De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte.</p>

<p>Sverige är i ekonomiska sammanhang ett litet land, en begränsad hemmamarknad tvingar företag utomlands för att möjliggöra en expansion. Sverige är internationellt känt som en designnation och uttrycken ”Swedish Grace” samt ”Swedish Modern” har blivit synonymt med kvalitet, säkerhet och nytänkande. Problemet som denna uppsats ämnar att undersöka är i vilken utsträckning svenska design-</p><p>företag anpassar eller standardiserar svenskheten vid en utlandsetablering.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med en jämförande studie utvärdera och analysera hur tre stycken små och ett stort svenskt designföretag väljer marknadsföringsstrategi</p><p>vid en utlandsetablering. Vi har ingående studerat dessa fyra företag och datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer med representanter från företagen.</p><p>Vår undersökning har visat att valet att anpassa eller standardisera svenskheten är kunskap- och erfarenhetsstyrt, men även beroende av företagets storlek. Skillnaderna vi sett mellan det stora och de mindre företagen kan följaktligen kopplas samman med ekonomiska förutsättningar samt deras erfarenhet från den nya marknaden.</p>

<p>The purpose of this study is to identify a successful way of expanding a business on a global market, focusing on innovation products. An analysis was also made to see how internationalization theories are useful in businesses with innovation products. Four companies have been interviewed where two of them have innovation products (Proline AB and Q-Med AB) and the others are widely successful in exporting to a global market (Safegate Group and Weda Poolcleaners AB). Furthermore four interviews have been made with support organizations that have great experience in helping companies in this area (Svenska Uppfinnareföreningen, Almi Företagspartner AB, Exportrådet and The Swedish-American Chambers of Commerce).</p><p>One of the results that can be identified is the diverse view and will to expand the business. The inventor often has a born global strategy in mind whereas the helping organizations rather expand step by step and only to one country at a time. Hence a cleft arises and the inventor does not get the right support to launch the innovation. Moreover, successful strategies for inventors to establish a market position abroad have been identified. Depending on the monetary strength and the will to cooperate with others and then loose control over the company, the inventor can choose exporting, licensing or joint venture agreements. Common for all of the forms is the importance of building a network, which is a useful source for information and experience on a new market.</p>