Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallsstudie analysera och utvärdera faktorer som kan påverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgång vid en etablering och därmed kan benämnas framgångsfaktorer. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för en framgångsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland? Metod: Författarna har i uppsatsen använt sig av en deduktiv metod, där de utgått ifrån teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att påvisa möjliga framgångsfaktorer. Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek, nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgångsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgång, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens främsta attribut vid etableringen.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis på förändringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvärv och försäljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgående semistrukturerade intervjuer och ställs mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vår analys. Vår studie visar på vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur när man expanderar internationellt.A

Syfte: Sedan tidigare finns det ett antal studier om svenska bankersinternationalisering fram till år 1995. Efter denna period har svenskabankernas internationalisering accelererat samtidigt som studierna efterperioden 1995 varit få som behandlat bankernas internationalisering.Denna studies syfte är att genom fyra fallstudier beskriva och analyserade fyra svenska storbankernas internationaliseringsprocess undertidsperioden 1995-2009. Dessa fyra fallstudier kommer att analyserasutifrån Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977)och de begrepp som presenteras i analysramen, mer specifikt kunskap ochengagemang.Metod: Kvalitativ metod med fyra fallstudier som beskriver och analyserar fyrasvenska storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank)internationalisering utifrån sekundärdata, främst årsredovisningar ochtidningsartiklar.Slutsatser: Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977) kandelvis förklara de fyra svenska storbankernasinternationaliseringsprocess. Vissa skillnader och likheter utmärkerbankerna åt där på ena sidan Handelsbanken passat in på det beteendesom internationaliseringsprocessmodellen beskriver medan Swedbankinte passat lika väl. En annan intressant slutsats är att bankerna drivits avett högt mimetic behaviour.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur kundkontakter kan knytas av svenska företag på den brittiska marknaden. För att besvara syftet formulerades följande huvudfråga: Hur kan svenska företag vid en marknadsexpansion till Storbritannien använda sig av relationsmarknadsföring i kundetableringsprocessen? För att besvara denna fråga så valde vi att utföra en kvalitativ studie där vi tillämpat en flerfallsstudie av totalt sju företag. Den teoretiska basen innefattar redogörelser för expansionsstrategier samt forskningsfältet relationsmarknadsföring och dess huvudsakliga influenser. Vidare behandlas kulturella, språkliga och rättsliga barriärer som kan påverka kundetableringsprocessen. I detta avsnitt får begreppet kultur ökat utrymme på grund av begreppets komplexitet. Uppsatsens efterföljande kapitel behandlar den brittiska marknaden och den transnationella affärskontexten som innefattar likheter och olikheter mellan de svenska och brittiska affärskulturerna. Det empiriska kapitlet innefattar de svar som tillhandahållits genom studiens intervjupersoner och är strukturerat efter ämnesområde. I analyskapitlet jämförs och analyseras vår teoretiska referensram i relation till den empiriska data som samlats in genom studiens intervjuer. Kapitlet belyser i huvudsak områdena expansionsstrategier, relationsmarknadsföring samt barriärer och skillnader mellan Sverige och Storbritannien. Med utgångspunkt i analysen följer sedan uppsatsens slutsats. Denna visar att svenska företag som expanderar till den brittiska marknaden stöter på såväl skillnader som barriärer med påverkan på kundetableringsprocessen. Vidare konstateras att relationsmarknadsföring kan användas för att i vissa fall överbrygga dessa skillnader och barriärer. Kapitlet avslutas med rekommendationer till svenska företag som avser expandera till den brittiska marknaden.

Globaliseringen har lett till att länders ekonomi, politik och kultur ständigt integreras och förändras i ett komplext nätverk. Den teknologiska utvecklingen som värderingar medfört har underlättat för snabb och effektiv kommunikation. Detta fenomen sätter krav på företag att vara innovativa och flexibla inför förändringar. Strävan efter att överleva på den globala marknaden och att möta kunders efterfrågningar har lett till en internationalisering av företag. Detta kräver ett samarbete mellan organisationer som är lokaliserade i olika länder. I ett samarbete krävs effektiv kommunikation med ett flöde av förstålig och meningsfull information mellan involverade parter. I en interaktion mellan individer med olika kulturella bakgrunder uppstår gärna störningar. Anledningen till detta på grund av att parterna inte delar samma uppfattning av symboler och tolkar därmed meddelandet annorlunda.   Syftet med uppsatsen är att närmre undersöka den interkulturella kommunikationsprocessen, med fokus på hur olika kulturmönster bildar störningar i kommunikationen. Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt angreppssätt. Den empiriska delen innefattar intervjuer med anställda på ledningsnivå i två olika internationella företag som ingår i varsin global koncern med organisationer placerade i olika länder. Företagen vi har valt att använda som underlag för vår empiriska del är Haldex Traction och Assa Abloy Entrance System. I analysen kopplar vi samman den teoretiska referensramen med insamlad empiri och avslutar kapitlet med en egenskapad modell som resultat, samt egna reflektioner. Det avslutade kapitlet besvarar uppsatsen syfte och frågeställning i problemdiskussionen.

Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.

Problem: Då konfektyrmarknaden är välutbredd krävs det att företag inom den branschen noga överväger hur de vill etablera sin produkt på en ny marknad och hur de ska gå tillväga vid en internationalisering. Det finns flera olika tillvägagångssätt vid etablering och internationalisering. Uppsatsen beskriver dock företags etablerings- och internationaliseringsprocess utifrån utvalda internationaliserings- och etableringsmodeller samt ett antal begrepp. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företaget Manner har gått tillväga med sin etablering i Sverige med hjälp av erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden och distributörens erfarenhet på den svenska marknaden. Metod: Studien är uppbyggd med två huvudrubriker som är etablering och internationalisering. Data som har använts är primärdata i form av intervjuer som var semistrukturerade och utfördes både i form av personliga intervjuer, mejlintervjuer och telefonintervjuer. Intervjuerna har sedan sammanställts och analyserats utifrån de teorier som valts som den teoretisk referensram. Resultat: Resultatet av undersökningen visade att företaget Manner har dragit nytta av sina tidigare erfarenheter från etableringen på hemmamarknaden i Österrike. Det beskrivs även hur de har använt sig av tidigare erfarenheter och hur de påverkats av omgivande faktorer med hjälp av internationaliserings- och etableringsmodeller.

<p>Subcontractors today find themselves in an increasingly fierce competitive environment, much due to the famous or should we say infamous globalisation. When the big important clients of subcontractors expand over boarders the subcontractor might be obliged to follow them, especially if holding competences of particular value to the outsourcing principal. A subcontractor that thus follow a client abroad might take a great leap, both in regards to what cultural differences or geographical distance might exist as well as the risk associated with such an investment. In this thesis we have highlighted the situation of these so-called client-following subcontractors. The purpose is to investigate how well client-following subcontractors take advantage of opportunities in a new market and how the relationship with the client has affected this.</p><p>We found that a qualitative study would best serve our purpose and to be more specific we chose the method of case studies. Two Swedish subcontractors was selected through certain criteria and contact via an outsourcing principal. These two cases was researched through in-depth interviews but also by gathering secondary data such as financial reports. To further increase our understanding of the research area we put significant focus on building a sound frame of reference. Three main theoretical areas was emphasized; first the internationalisation process, second customer relationship and trust, and third strategic choices for subcontractors.</p><p>In conclusion we found distinct differences in the underlying strategies of the two cases that could be connected to just what laid behind the decision to internationalise. We could develop this picture by looking at the relationship between the subcontractor and its major client in both instances. A relationship in which more long-term objectives are taken into account had a positive effect on the expansionary strategy of the subcontractor.</p> / <p>Underleverantörer idag möter allt hårdare konkurrens vilket till mångt och mycket beror på den välkända, eller ska vi säga den ökända, globaliseringen. När stora och viktiga kunder till underleverantörer expanderar över gränserna kan underleverantörerna vara tvungna att följa efter, speciellt i de fall där dessa har kompetenser av särskilt värde för uppdragsgivaren. En underleverantör som följer efter sin kund kan därför ta ett stort steg, både gällande kulturskillnader och geografiskt avstånd men också den risk som är förknippad med en sådan investering. I denna uppsats har vi belyst situationen för dessa så kallade klientefterföljande underleverantörer. Syftet är att undersöka hur väl klientefterföljande underleverantörer utnyttjar möjligheterna i en ny marknad och hur relationen med klienten har påverkat detta.</p><p>Vi fann att en kvalitativ studie bäst tjänade vårt syfte, för att vara mer exakt valde vi att göra fallstudier. Två svenska underleverantörer valdes utifrån vissa kriterier och via kontakt med en uppdragsgivare. Dessa var sedan undersökta genom djupgående intervjuer men också genom sekundärdata som exempelvis finansiella rapporter. För att ytterligare öka vår förståelse av ämnet lade vi extra vikt på att bygga en gedigen referensram. Tre teoretiska huvudområden identifierades; först själva internationaliseringsprocessen, sedan kundrelationen och tillit, och sist strategiska val för underleverantörer.</p><p>Sammanfattningsvis fann vi distinkta skillnader i de underliggande strategierna av de två fallstudierna vilka kunde kopplas till vad som låg bakom beslutet att internationalisera. Vi kunde utveckla bilden genom att titta på relationen mellan underleverantören och dess huvudkund i båda fallen. En relation som tog mer hänsyn till långtgående mål hade en positiv effekt på den expansiva strategin hos underleverantörerna.</p>

The amount of mergers and acquisitions between international and Swedish actors increased due to the Swedish entry in the European Union. In many cases, conflicts between manage-ment and employees made visible the cultural differences between nations and organisations. As a result of these conflicts many companies experience difficulties in operating on the Swedish market and in some cases they have even been forced to leave it. The starting point of this study is analysing how the management at a foreign company in Sweden, that has undergone a merger, has been affected in the meeting with the Swedish business culture. The analyse has got three different perspectives as a base; management, market knowledge and culture. This study is accomplished on the basis of a deductive approach. It is a case study where the empirical foundation derives from five interviews. These interviews were all made with em-ployees at a merged company, which has got a part of their operation in Sweden. The col-lected material has thereafter been analysed qualitatively. The result of this study shows that the Swedish business environment demands an adopted management. Dialogue with and involvement of the employees are important factors when operating on the Swedish market. Centralization of power complicates the dialogue, the con-clusion has been that international business wanting to operate on the Swedish market should strive for a decentralized structure.

The purpose of this study is to identify a successful way of expanding a business on a global market, focusing on innovation products. An analysis was also made to see how internationalization theories are useful in businesses with innovation products. Four companies have been interviewed where two of them have innovation products (Proline AB and Q-Med AB) and the others are widely successful in exporting to a global market (Safegate Group and Weda Poolcleaners AB). Furthermore four interviews have been made with support organizations that have great experience in helping companies in this area (Svenska Uppfinnareföreningen, Almi Företagspartner AB, Exportrådet and The Swedish-American Chambers of Commerce). One of the results that can be identified is the diverse view and will to expand the business. The inventor often has a born global strategy in mind whereas the helping organizations rather expand step by step and only to one country at a time. Hence a cleft arises and the inventor does not get the right support to launch the innovation. Moreover, successful strategies for inventors to establish a market position abroad have been identified. Depending on the monetary strength and the will to cooperate with others and then loose control over the company, the inventor can choose exporting, licensing or joint venture agreements. Common for all of the forms is the importance of building a network, which is a useful source for information and experience on a new market.