The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie

<p>Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.</p>

<p>SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.</p><p>Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.</p><p>De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export. De svagheter som lyftes fram handlade om tydligheten över vad SymbioCity egentligen är och vad satsningen ska leda till. En del representanter tvivlade på att satsningen skulle kunna bidra till något på kort sikt men påpekade att svenska företag kan komma att ligga i spetsen när miljötänkandet ökar i Brasilien på längre sikt. Majoriteten av representanterna uppfattar inte SymbioCity som ett nätverk. Vidare är det svårt i dagsläget att uttala sig om SymbioCity kommer att placera Sverige på världskartan när det gäller miljöteknik och hållbart byggande samt om ett långsiktigt samarbete har uppnåtts mellan Sverige och Brasilien. Tidsaspekten sätter stopp för det.</p>

<p>I och med den ökade konkurrensen och de minskade avstånden i omvärlden blir fler och fler företag internationella. Den traditionella forskningen fokuserar främst på stora och tillverkande företag. Internationaliseringen kan emellertid anses skilja sig åt från den traditionella uppfattningen på grunde av olika resursbegränsningar. Vidare kan det även antas att hög- teknologiska företag avviker från den traditionella bilden av företags internationella verksamhet, främst beroende på produkternas servicekaraktär och på graden av kompetens som finns i dessa företag. Därför uppstår intresset att i den här uppsatsen undersöka hur högteknologiska småföretag inter- nationaliserar sin verksamhet. The purpose of this essay is to describe the internationalization process in small high-tech companies. There is reason to assume that there are differenses in the way small and high-tech companies internationalize their business.</p>

<p>Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. </p><p>Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. </p><p>Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.</p>

<p>Att företag i Sverige påverkas av den enorma tillväxt som sker i Kina och att utvecklingen i Kina dessutom påverkas av hur svenska företag agerar borde, efter all uppmärksamhet i media, vara uppenbart. Då bilden som presenteras i media ofta är onyanserad har Teknikföretagen gett oss i uppdrag att göra en kartläggning av teknikföretags relationer med Kina. Syftet är att undersöka i vilken omfattning och varför företagen har dessa relationer samt hur företagen påverkas av dem. Undersökningens omfattning har begränsats genom att en geografisk avgränsning till Östergötland gjorts. Det visar sig i studien att de undersökta företagen har betydande kontakter med Kina, det är vanligare och viktigare med import än export och det är relativt många som har någon grad av högre engagemang där.</p><p>– Varför har då dessa företag kontakter med Kina? I studien framkommer att det finns två övergripande anledningar till att företagen etablerar kontakt med Kina. Det första är prispress och det andra är kundnärhet. Företag som är i Kina på grund av prispressen i deras branscher har ofta outsourcat delar av sin produktion till Kina eller väljer att köpa av kinesiska leverantörer istället för av svenska. I studien visar det sig att detta är något som även små företag utan någon större internationell erfarenhet klarar. De företag som svarar på behovet av kundnärhet gör det istället i stor utsträckning genom att etablera egna produktionsanläggningar i Kina eftersom många av deras kunder redan finns där. För detta krävs betydligt större resurser än för att outsourca och många av företagen upplever en begränsning i form av bristande ledningskapacitet. Vi ser även att företagens motiv förändras över tiden.</p><p>– Hur påverkas då den svenska verksamheten av företagens relationer med Kina? Många av företagen som outsourcat produktion går mot att sysselsätta sig mer med konstruktion, inköp, service och underhåll än produktion, vilket förvisso gör att företagen utför mer kvalificerade uppgifter och försäkrar sig om att på kort sikt inte slås ut av prispressen. Däremot riskerar de att på sikt bli av med nödvändig kompetens och servicekapacitet på grund av att investeringarna blir lägre och nyckelpersonal går i pension.</p><p>De företag som istället satsar i Kina för att sälja där påverkas positivt även i Sverige. Det krävs ofta att verksamheten i Sverige expanderar för att kunna hantera verksamheten i Kina. Att ha närvaro på flera marknader innebär också att vara mindre känslig för konjunktursvängningar.</p><p>För att komma fram till undersökningens resultat har en inledande litteraturstudie kompletterats med intervjuer av personer med relevant kunskap om ämnet. Därefter genomfördes en enkätundersökning vars svar analyserades statistiskt. Dessa resultat kompletterades med fallstudier av flera av de undersökta företagen. Undersökningen avslutades med besök hos några av de undersökta företagens anläggningar i Kina för att verifiera undersökningens resultat.</p> / <p>Because of the media coverage it is probably clear to all that companies in Sweden are affected by the astonishing growth currently at hand in China as well as the development in China is affected by actions taken by Swedish companies. To get a more complete understanding of this development the Swedish engineering association has asked us to investigate the relations between Swedish engineering companies and China. The purpose is to examine to what extent and why these relations exist and how they affect the companies. The study has been limited to study only companies in Östergötland. In the study it is shown that the investigated companies do have business relations with China, importing is more important than exporting and quite a few companies have more advanced business engagements in China.</p><p>– Why do these companies have contacts with China? This study shows two basic reasons behind these contacts. The first is a pressure on prices and the second is proximity to customers. The companies that are in China to lower their prices have to a large extent outsourced production to Chinese companies or have switched from western to Chinese suppliers. This is an action that is feasible even for small companies without previous international experience. On the other hand, companies that are in China to achieve proximity to their clients tend to set up production plants in China as many of their customers have already done so. To do this requires far more resources than outsourcing and many companies experience limitations in their management capacity. We also see that the companies’ motives often change over time.</p><p>– How do these contacts affect the Swedish companies? Many of the companies who have outsourced parts of their production tend to be more focused on services, which does enable them to perform more advanced processes and saves them from becoming extinct due to increased price competition. In the long run however, they risk losing necessary competence and capacity as they lower their investments and their key personnel retire.</p><p>Companies that are in China in order to sell in China are affected positively in Sweden as well. It is often necessary to expand business in Sweden in order to manage what is done in China and the presence in many markets make the companies’ orders less volatile.</p><p>To achieve the results of this investigation we started by studying existing literature and conducting a series of interviews with people with relevant knowledge regarding the subject. Based on this information we conducted a survey that was statistically analyzed. These results where afterwards completed with case studies of several of the investigated companies. The investigation was finalized with a visit at some of the Swedish companies’ production plants in China in order for us to verify our conclusions.</p>

<p>Bakgrund: I en värld där företagens verksamhet sprider sig i allt större utsträckning över nationella gränser, blir besluten och processerna kring internationalisering allt viktigare. Går det att fatta ett bättre beslut genom att vara rationell, och i så fall hur? Både internationalisering och rationalitet har tidigare diskuterats och det har vuxit fram flera olika skolor inom båda ämnena </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå ett företags internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. </p><p>Genomförande: Författarna har gjort en empirisk studie för att undersöka de förhållanden som kan ligga mellan internationalisering och rationalitet. Empirin är hämtad från två svenskbaserade industriföretag; BT-Industries och Scania. </p><p>Resultat. Under uppsatsarbetet har en modell vuxit fram. Med hjälp av denna går det att betrakta fenomenet internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. Vidare framlägges de slutsatser som framkommit i analysen av de två fallföretagen.</p>

<p>Syfte: Noggrann undersökning vad som ligger bakom detta samarbete, motiven, vilket inte framgås av de öppna källorna. Hur man har tänkt långsiktigt, kommer denna trend att hålla i sig och i så fall hur kommer det utvecklas med bl.a. utlands expansion. Jag har en egen hypotes att det eventuellt är en konspiration bakom det hela. Och även undersöka varför en del banker avstår från sådana verksamheter/allianser.</p><p>Metod: Data har samlats in genom de öppna källor, bankerna och försäkringsbolagens hemsidor, pressmedelanden från en rad olika tidningar för att få försöka få en bild hur den aktuella bilden ser ut. Den empiriska delen är gjord av intervjuer av korrespondenter på ledande personer från Handelsbanken, Swedbank, Folksam och Danske Bank. Därefter har jag kopplat vad som har sagts i empirin med relevanta teorier.</p><p>Resultat & slutsats: Motiven för samarbete och verksamhet är ganska enkla. Det är rena strategiska beslut om konkurrens och marknadsandelar. Det är två olika modeller som man går efter för att följa trenden, ena är egen verksamhet som Handelsbanken och den andra är samarbete som Swedbank och Folksam. Banker som inte har gått in i trenden som Danske Bank inte tycker att försäkringsverksamhet är någon naturlig del av den ordinarie bankverksamheten.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Banker med inte någon verksamhet, varför exakt man inte har det, några särkskilda motiv. Och jämföra med hur det ser ut i andra länder och framför allt varför det ser ut så. Vad kommer att hända om en utomlands expansion sker? Hur kommer det att utvecklas?</p><p>Uppsatsens bidrag: En utomlands expansion är viktig i samband med försäkringsverksamheten. Framförallt hur man kan lyckas med bägge verksamheter. Generellt så tror jag att både banker och försäkringsbolag kommer att ha nytta av studien.</p> / <p>Aim: An accurate investigation about what is behind this cooperation, the motives which is not clear from the open sources. How have one thought in the long term, will this trend hold on and in that case how will it develop with, for example an expansion to oversees. I have a hypothesis that there is a possible conspiracy behind this. And also investigate why some banks choose to not be apart of these activity/alliances.</p><p>Method: The data has be collected from the open sources, the banks and insurance com-panies homepages, press, and a number of various news papers to get an current picture. The empirical part has been made by interviews from the correspondents from leading people in Handelsbanken, Swedbank, Folksam and Danske Bank. And thereafter have I connected this data to relevant theories.</p><p>Result & Conclusions: The motives behind this activity and cooperation are pretty sim-ple. It is pure strategic decisions whom have been made about competition and market shares. There are two different models that the banks follow to because of the trend. One is an own activity like Handelsbanken, and the other is a cooperation like Swedbank and Folksam. Danske Bank who has not been apart of the activity as yet, don’t think that the insurance activity is an obvious part of the ordinary bank activity.</p><p>Suggestions for future research: Banks who does not have any insurance activity, why exactly don’t they have it, is there any specific reason and then compare to how it is in other countries, why it is in a certain way, and if has shown a positive or negative effect. What will happen if an expansion takes place abroad and how will it develop?</p><p>Contribution of the thesis: An expansion abroad is important in relation to the insurance activity, and how to succeed with the both activity. I think both a bank and insurance company will have a benefit of this study. Here the author will discuss how the thesis has contributed to new knowledge for different interested parties. By contribution it is meant the expected usability of the conducted thesis.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi valt att studera Born Globals vilket är företag som snabbt och i ett tidigt skede expanderar till internationella marknader. Syftet med uppsatsen är att analysera och kritiskt granska i vilken utsträckning Born Globals kan ses som en företeelse med nya och alternativa drivkrafter och förklarande faktorer i relation till mer traditionella internationaliseringsmodeller. För att uppnå syftet har vi valt huvudproblemet, i vilken utsträckning Born Globals internationella expansion skiljer sig från den process de traditionella internationaliseringsmodellerna beskriver, och för att besvara det har vi tillämpat en kvalitativ forskningsmetod.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en deskription av traditionella modeller för internationalisering samt en redogörelse för Born Globals internationella expansion. Avsnittet om Born Globals innefattar också interna förklarade faktorer och externa drivkrafter som möjliggör företagens tidiga och snabba internationalisering. Den empiriska studien presenteras företagsvis och behandlar respektive företags internationalisering och globala inriktning samt respektive entreprenörs roll och externa drivkrafters betydelse för internationalisering. </p><p>Följande genomförs en analys som grundar sig i den teoretiska referensramen och den empiriska studien. I analysen diskuteras Born Globals internationaliseringsbeteende som visat sig bygga på grundarens och individers kunskap från erfarenhet och relationer, beteendet karaktäriseras av att företagen internationaliserar direkt till avlägsna marknader. Vidare analyseras interna förklarade faktorer och externa drivkrafter till Born Globals beteende.</p><p>I slutsatsen konstateras att Born Globals internationaliseringsbeteende främst kan förklaras genom en kombination av Uppsala- och Nätverksmodellen då det är tydligt att Born Globals internationaliserar inkrementellt likt de traditionella modellerna beskriver att företag gör men kunskap för Born Globals erhålls genom individerna inom företagen. Det har visat sig att ett antal externa drivkrafter har betydelse för Born Globals internationalisering vilka inte tas hänsyn till i de traditionella internationaliseringsmodellerna vilka således inte fullt ut kan förklara Born Globals beteende. Därav konstateras att ett behov att revidera de traditionella modellerna föreligger så att de externa drivkrafter som format dagens samhällsbild inkluderas.</p><p>Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning angående Born Globals internationalisering och rekommendationer för företag som verkar eller ämnar verka på en global marknad.</p>

<p>Denna uppsats behandlar de möjligheter och problem som kan uppstå vid etablering av</p><p>företag i Bosnien och Hercegovina. Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie med</p><p>intervjuer på fyra personer som etablerat sig på den bosniska marknaden presentera deras</p><p>upplevelser kring etableringsprocessen och kring den bosniska mikro- och makromiljön, att</p><p>genom en empirisk studie med intervjuer, seminarier samt vetenskapliga artiklar och rapporter</p><p>beskriva vilka hinder och möjligheter som finns vid etablering på den bosniska marknaden</p><p>och att genom en analys av det empiriska materialet utifrån den teoretiska referensramen</p><p>skapa en ökad förståelse för den bosniska marknaden om vilka problem och möjligheter som</p><p>finns.</p><p>Studien bygger främst på empiriskt material som författarna har samlat in under en</p><p>tvåveckorsvistelse i Bosnien och Hercegovina. Målet med vistelsen var dels att samla in det</p><p>empiriska materialet genom djupintervjuer men även att som författare få en djupare</p><p>förståelse för fenomenet som studeras i denna uppsats. Det empiriska materialet har sedan</p><p>analyserats med hjälp av relevanta teorier och utmynnat i en slutsats i vilken frågeställningen</p><p>och syftet besvaras.</p><p>Resultatet av studien visar på gemensamma problem och möjligheter utifrån respondenternas</p><p>upplevelser. Möjligheterna som framkommer är bland annat billig och pålitlig arbetskraft, stor</p><p>potentiell tillväxtmarknad och närmandet till EU. Hinder som företag kan stöta på i Bosnien</p><p>och Hercegovina är oftast av byråkratisk eller infrastrukturell karaktär samt språkliga hinder.</p><p>De flesta av respondenterna rekommenderar Bosnien och Hercegovina som en potentiell</p><p>etableringsmarknad men belyser samtidigt vikten av kunskapsinhämtning eller lokala</p><p>samarbetspartners med kännedom om den bosniska marknaden.</p><p>Sökord: Bosnien och Hercegovina, Bosnien, BiH, investeringar, direktinvesteringar, FDI,</p><p>internationalisering, etableringsmöjligheter, etableringshinder, potentiell marknad</p>