Sammanfattning I dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka.   Hofstedes modell om nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.     Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas. För att nå detta syfte så har forskarna arbetat efter denna problemformulering:   ”Vilka problem, anser små och medelstora företag, finns på grund av kulturella skillnader vid internationell marknadsföring och hur kan dessa problem motverkas?”   Detta är en kvalitativ fallstudie där forskarna har valt ett specifikt fall och intervjuat VD:n för Playsam som är ett företag som designar och tillverkar exklusiva leksaker. Även två medarbetare till Playsam i Shanghai och Australien har intervjuats för att få en bredare bild av kulturen.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade år 2010 en vision om att fördubbla Sveriges export fram till år 2015. Visionen omfattade bland annat att öka exporten från små svenska företag. Exporten från svenska företag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfrämjande projekt inte ökat. För att utreda varför regeringen inte lyckats i sin satsning har vi studerat ett av regeringens exportfrämjande projekt Innovative Sweden som drivits av Svenska Institutet under perioden 2011 till 2013. Studien är analyserad dels ur ett företagsekonomiskt perspektiv, genom att utvärdera resultatet av tre företags medverkan i främjandeprojektet, och dels utifrån ett nätverksperspektiv; hur projektet påverkat företagen i deras etablering av utländska affärsrelationer för potentiell export.Syftet med uppsatsen är att ur ett nätverksperspektiv utreda huruvida främjandeprojektet bidragit till exportstöd eller inte för de svenska företagen. Som verktyg har vi analyserat företagens resultat utifrån faktorer som kan påverka företags internationella etablering av affärsrelationer hämtade från teorier inom nätverk vid internationalisering. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket.Undersökningen visar att ett politiskt främjandeprojekt kan fungera som stöd i företags sökande efter etablering av utländska affärsrelationer och export. Två av tre företag fick kontakt med relevanta affärsaktörer, varav ett fick igenom affärer för export. Utifrån den teorietiska modellen gynnades företagen av främjandeprojektet genom att de erhöll ett ökat förtroende från närvarande intressenter och det skapades möjligheter till export och internationella affärskontakter.

Många företag i Sverige ägs och kontrolleras av familjer. Familjer som ägare skiljer sig från andra ägare och har ett mer långsiktigt synsätt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet är att undersöka om och i så fall hur familjeägda företag skiljer sig mot icke familjeägda företag vad gäller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering. Studiens metod har en kvantitativ ansats där internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering mäts som andelen utlandsförsäljning respektive anställda inom antal regioner för svenska börsnoterade företag mellan åren 2001 och 2013. För att finna eventuella samband utförs multipla regressionsanalyser. I enlighet med hypoteserna visar resultatet att familjeägda företag har en lägre internationaliseringsgrad samt tendenser på en lägre grad av geografisk diversifiering. Resultatet visar även på ett samband mellan de båda måtten.

<p>Kina är en av de snabbast växande marknaderna idag. Västerländska företag ser stor potential i att etablera sig på den stora marknaden. Uppbyggandet av affärsrelationer är en av de viktigaste nyckelfaktorerna till framgång på den kinesiska marknaden. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse i hur västerländska företag skapar och underhåller affärsrelationer i Kina. Genom en abduktiv forskningsansats har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda på Purac och Applied Biosystems. Vi har utgått från relevant litteratur som behandlar internationalisering, etablering samt affärsrelationer. Genom analysen har vi kommit fram till utfallet av vår studie, som visar att det mest kritiska är att närvara lokalt med inhemsk personal, ha en unik och attraktiv produkt samt stort engagemang och tålamod.</p>

No description available.

I Sverige finns det i dagsläget ett större antal inresande än utresande studenter. Både på europeisk och svensk nivå har det formulerats mål om att öka antalet utlandsstuderande och Universitets- och högskolerådet - UHR har de senaste åren erbjudit en distanskurs i Ivägledning för de som arbetar med utbytesfrågor på universitet och högskola. Ivägledning betecknar den vägledningen som ges före, under och efter utlandsstudier. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur studie- och yrkesvägledare samt internationella koordinatorer på universitet och högskolor i Sverige vägleder och motiverar studenter inför utlandsstudier, med ett fokus på före fasen, som består av motivering, förtydligande och förberedelse. Frågeställningar har formulerats för att få svar på hur studiens informanter arbetar med vägledning inför utlandsstudier, samt vilka framgångsfaktorer och svårigheter som upplevs i deras Ivägledningsarbete. I uppsatsen används tidigare forskning om Ivägledning som vetenskapliga artiklar och uppsatser, både svenska och internationella, som belyser ämnet från olika perspektiv. Studien har en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med tolv informanter från totalt åtta svenska lärosäten. I resultatet framgår det att Ivägledning ser olika ut på olika lärosäten vilket ofta beror på organisation, olika förutsättningar som exempelvis ekonomiska resurser, personalkategorier och individuella ansvarsområden. Resultatet visar även fördelen med ett proaktivt arbete och ett bra samarbete kollegorna emellan. Svårigheter som upplevs rör framförallt svårigheter att nå ut till alla studenter som i sig också kan göra det svårt att arbeta proaktivt, personliga skäl hos studenterna samt större strukturella problem.

Till följd av viss kunskapsbrist avseende organisationskultur som ämne i en alltmer global värld studerar uppsatsen ett svenskt multinationellt företags anpassning av organisationskultur i två länder. Studien undersöker frågeställningarna: ​Hur anpassas organisationskultur i förhållande till värdland för ett svenskt multinationellt företag? ​och ​Hur påverkar nationskultur anpassningen av organisationskultur? ​Hofstedes teori om organisationskulturella dimensioner samt nationskulturella skillnader används för att identifiera olika kulturer. En fallstudie på det svenska företaget SAAB ABs enheter i Sverige, Storbritannien och USA har utförts i syfte att förstå och jämföra organisationskulturerna på dessa. Resultatet tyder på att företaget agerat olika när det kommer till hur mycket de har anpassat organisationskulturen beroende på vilket värdland de etablerat sig i. Uppsatsen diskuterar även likheter såväl som skillnader mellan värdländernas nationskulturer jämfört med enheternas organisationskulturer samt möjliga samband mellan dessa.

Försvarsmaktens omorganisation och nedläggningar av regementen i mitten av 1990-talet och fram till 2010 förändrade inriktningen på försvaret av Sverige från invasionsförsvar till insatsförsvar. Organisationen utvecklades från ett omfattande materiellt och personellt försvar till en mindre, mer tekniskt avancerat och personellt flexiblare organisation där fokus låg på individens kompetens och vilka uppgifter som var prioriterade att lösas. Dessa förändringar påverkade även officersprofessionen och utvecklade denna till vad den är idag. Samtidigt förändrades även samhället och de processer som påverkade Försvarsmakten. Syftet med studien har varit att förstå hur den militära professionen har utvecklats och påverkats av samtida samhällsförändringar över tid. För att uppnå syftet med studien har undersökningen utgått från en tematisk analys. Det empiriska underlaget utgjordes av årsredovisningar från Försvarsmakten och försvarsbeslut från regeringen. Analysen av empirin har resulterat i en modell som beskriver hur officersprofessionen har påverkats av ett antal samhällsprocesser över tid. I ljuset av internationaliseringsprocessen identifierades ytterligare tre externa processer: a) minskad och ökad hotbild, b) akademisering och c) folkförankring. Dessa i sin tur tycks ha påverkat Försvarsmaktens interna områden avseende Försvarsmaktens uppdrag, utbildning, kompetens och rekrytering. Officersprofessionens utveckling över tid diskuteras i relation till andra närliggande yrkesgrupper. Forskningsbidrag och praktiska implikationer av denna studie diskuteras avslutningsvis i det sista kapitlet.

Den omfattande globaliseringen har bland annat medfört att flera marknader har öppnats upp och internationell handel har ökat kraftigt. Företags internationalisering ses som en tidskrävande och komplicerad process. När företag ger sig in på en ny marknad där förutsättningar är annorlunda än på hemmamarknaden, kan företag stöta på olika problem och hinder. Vi har i denna studie funnit det intressant att undersöka närmare hur några svenska tjänsteföretag har etablerat sig i Ryssland och beskriva deras etableringsprocess. Syftet med denna studie är att genom att studera etableringsprocessen av ett antal svenska tjänsteföretag i Ryssland samt kartlägga de förutsättningar som råder på den nya marknaden. I studien intervjuades fem konslutföretag: IBIC, Human Search, Konsultbolag X, Eastnet och Kentor East angående deras etableringsprocess samt hur de har hanterat olika hinder. Utifrån valda teorier angående internationalisering och etablering, såsom Cavusgils och Uppsalaskolans internationaliseringsmodell, marknadsmiljö, Hollensens etableringsstrategier och etableringshinder, samt nätverksteorin, sammanställdes analys i förhållande till empiriskt data. De förutsättningar som har haft störst påverkan på de undersökta företagens etablering i Ryssland var den ständigt föränderliga lagstiftningen, byråkratiska och juridiska enheter, personliga relationer samt den annorlunda organisationskulturen. Undersökningen visade att företagen hade hanterat dessa förutsättningar genom tidigare erfarenhet och engagemang i den ryska marknaden. Väsentligt var de goda relationer som företagen hade skapat under många år, samt aktiv involvering och närvaro på marknaden. Det krävdes mycket tålamod och fast beslutsamhet samt anpassning till förändringar i det legala systemet.

E-handeln är en teknologisk utveckling som har underlättat internationaliseringsprocessen för företag. Likväl existerar alltjämt barriärer som kan försvåra born globals internationaliseringsprocess. Liability of foreignness är ett fenomen som beskriver de extra kostnader som företag kan stöta på vid en internationalisering. Syftet med studien är att undersöka hur risker relaterade till liability of foreignness utspelar sig hos born globals vars internationalisering sker via e-handeln. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre e-handelsföretag. Det empiriska underlaget indikerar att risker kopplade till liability of foreignness har förändrats. Brist på erfarenhet och kunskap om värdlandet framgår inte längre som hinder. Genom nätverk, det mest uppenbara hindret, kan born globals inhämta kunskap om kunder och skapa sig legitimitet på den utländska marknaden. Vidare utgör regleringar fortsatt ett hinder. Företagen efterfrågar därtill fler fysiska interaktioner med intressenter, men inget tyder på att virtuality trap i dagsläget utgör ett hinder.