<p>The purpose of this thesis is to analyze green marketing and green brand building from a managerial perspective, with the intention to create an implementation guide for companies in the Swedish consumer market.  The essay is based on a qualitative approach with a mixture of inductive and deductive elements. We have interviewed five people with close links to green marketing. </p><p>We have during the study identified a number of touch points to be particularly important in the process of incorporating green marketing. These findings are presented in full in chapter five. We have found that the framework of green marketing is established during the company’s choice of green strategy. Green marketing also includes aspects such as brand development, positioning and segmentation and construction of green communications. Furthermore, we have identified actions to provide customer re-assurance of a company’s green marketing. The findings are summarized in a model which is intended to help managers in their decision to incorporate green marketing strategies.</p><p> </p>

The purpose of this thesis is to analyze green marketing and green brand building from a managerial perspective, with the intention to create an implementation guide for companies in the Swedish consumer market.  The essay is based on a qualitative approach with a mixture of inductive and deductive elements. We have interviewed five people with close links to green marketing.  We have during the study identified a number of touch points to be particularly important in the process of incorporating green marketing. These findings are presented in full in chapter five. We have found that the framework of green marketing is established during the company’s choice of green strategy. Green marketing also includes aspects such as brand development, positioning and segmentation and construction of green communications. Furthermore, we have identified actions to provide customer re-assurance of a company’s green marketing. The findings are summarized in a model which is intended to help managers in their decision to incorporate green marketing strategies.

<p>Bakgrund: I en värld där företagens verksamhet sprider sig i allt större utsträckning över nationella gränser, blir besluten och processerna kring internationalisering allt viktigare. Går det att fatta ett bättre beslut genom att vara rationell, och i så fall hur? Både internationalisering och rationalitet har tidigare diskuterats och det har vuxit fram flera olika skolor inom båda ämnena </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå ett företags internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. </p><p>Genomförande: Författarna har gjort en empirisk studie för att undersöka de förhållanden som kan ligga mellan internationalisering och rationalitet. Empirin är hämtad från två svenskbaserade industriföretag; BT-Industries och Scania. </p><p>Resultat. Under uppsatsarbetet har en modell vuxit fram. Med hjälp av denna går det att betrakta fenomenet internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. Vidare framlägges de slutsatser som framkommit i analysen av de två fallföretagen.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att utvärdera utvecklingen av objektannonser i mäklarbranschen genom tiden, vad gäller utformning av annonser och val av mediekanaler. Syftet är även att försöka utläsa om fastighetsmäklaren marknadsför objektet så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden som används är att samla primärdata genom att göra en jämförelse mellan objektannonser från år 1990 med objektannonser från år 2009. Därefter har primärdata samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare såväl som med experter som besitter stora kunskaper inom området. Sekundärdata som används är hämtad från litteratur och Internet. <em> </em></p><p><strong>Resultat & Slutsats: </strong>Uppsatsens resultat visar att dåtidens fastighetsmäklare inte hade tillräckliga marknadsföringskunskaper för att marknadsföra objektet. Utvecklingen har dock gått framåt och idag besitter de den kunskap som krävs för att marknadsföra ett objekt så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt. Denna slutsats baseras på jämförelsen av annonser. Slutsatserna styrks ytterligare med hjälp av expertutlåtanden och av fastighetsmäklarna själva.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>Vad denna uppsats inte tar upp, men som skulle vara intressant att undersöka, är hur fastighetsmäklare använder dagstidningar för att marknadsföra sig själva och deras kontor. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse av objektannonser mellan olika länder, såsom USA och Sverige.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till ett konstaterande att utvecklingen av fastighetsmäklarens marknadsföring av objekt har utvecklats på flera olika plan de senaste 19 åren.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The purpose of this study is to evaluate the differences how gets on advertisements in the real estate industry and see how they have developed during the last 19 years when it comes to design an advertisement (layout) and media channel selection.</p><p>The purpose is also to try to understand if the real estate agents own think that they market the house in the best way in order to get the prospective buyer to buy.</p><p><strong>Method: </strong>To collect the primary data I will do a comparison between advertisements in 1990 and 2009. I have done qualitative interviews with real estate agents but also collect expert opinions from marketers which are well informed in advertising matters. I have collect secondary data from books, Internet and also from old and new newspapers.</p><p><strong>Result & conclusion: </strong>This study shows that the real estate agent two decades ago did not have enough knowledge of how to market a house. However, there has been a considerable progress since than. Today real estate agents have the necessary knowledge for marketing a house. The conclusions are based on the comparison of advertisements. Marketing experts and real estate agents confirm this conclusion.<strong> </strong></p><p><strong></strong><strong>Suggestion for future research: </strong>It would be interesting to investigate how real estate agents use newspaper advertising to market themselves and their offices. Furthermore, it would be interesting to make an comparison between advertising in two different countries, e.g. the US and Sweden.</p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This study shows that the development of advertisement have advanced during the last 19 years. This can establish.</p>

<p>Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera.</p><p>Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är:</p><p>- Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke?</p><p>- Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering?</p><p>- Hur kan en ompositioneringsprocess gå till?</p><p>Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin. För att samla in data har vi gjort två kvalitativa intervjuer med dels Maria Davidson som är centrumledare på Flanör och dels Jan-Åke Eriksson som är shoppingansvarig på Norrvidden Fastigheter AB. Innan intervjuerna sammanställde vi relevanta teorier och modeller som ligger till grund för uppsatsen och de frågor vi ställde till intervjupersonerna.</p><p>Utifrån de data vi samlat in har vi gjort intressanta iakttagelser och försökt se samband med de modeller och teser som teoriavsnittet behandlar. I analys- och diskussionskapitlet presenterar vi våra tankar kring detta.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Organisation, ledarskap och beslutsfattande inom företag är inte vad denna uppsats primärt avser att behandla och fortsatta studier med fokus på någon av dessa delar skulle vara intressant. Det vore även intressant att följa upp arbetet med flanör efter färdigställandet, för att se hur Norrvidden lyckats med positioneringsarbetet.</p><p>Resultat: För att konkurrera på marknaden såg Norrvidden ompositioneringarna som ett måste. Flanör var väldigt nedgånget, kändes omodernt och var i behov av förnyelse. I Sundsvall byggde Norrvidden ihop två gallerior och blev då tvungna att arbeta fram ett helt nytt varumärke som skulle passa det nya konceptet.</p><p>För Flanör var positioneringsstrategin att förstärka sin position på marknaden genom att skapa en modernare och trendigare galleria. För In: var strategin att hitta en ny position på marknaden då man inte ville behålla det gamla som den tidigare gallerian Världshuset stod för.</p> / <p>Aim: On today´s market it´s important to find a position that is sustainable over time. To position a product or a brand in the mind of the consumers in a clear way is crucial. If a company is unsatisfied with their position, they can choose, or might be forced to, reposition the brand.</p><p>In this paper we have been studying how the real estate company Norrvidden is repositioning two of their brands, Flanör in Gävle and In: in Sundsvall. The purpose of this study is to explore when and why a company needs to reposition their brand or product, also what this process can look like. The main questions in this paper are:</p><p>- Why does a company reposition their brand?</p><p>- What strategies can be used to reposition the brand?</p><p>- What can a reposition process look like?</p><p>Method: We have used a case study which is based on the empirical information. To collect data we have interviewed two people at Norrvidden Fastigheter AB, Maria Davidson and Jan-Åke Eriksson. Before the interviews we gathered relevant theories and models which the questions is based on.</p><p>We have compared the empirical information with the theories and models to find possible connections and illuminate interesting observations. We present our thoughts concerning this in the final chapter; analyze and discussion.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>Organization, leadership and the decision making process is not what we have been focusing on in this paper. We believe that this is something that varies between different companies and we suggest that future research within this subject would be interesting.</p><p>Results: Norrvidden saw the reposition of their brands as the only way to be able to compete on the market. Flanör was old fashioned and in need of renovation. In Sundsvall, Norrvidden brought two separate gallerias together and felt they had to come up with a new brand to fit the concept.</p><p>In Flanörs case the positioning strategy is to reinforce their position on the market by creating a modern and fashionable galleria. The strategy for In: is to find a new position on the market.</p>

Bakgrund: I en värld där företagens verksamhet sprider sig i allt större utsträckning över nationella gränser, blir besluten och processerna kring internationalisering allt viktigare. Går det att fatta ett bättre beslut genom att vara rationell, och i så fall hur? Både internationalisering och rationalitet har tidigare diskuterats och det har vuxit fram flera olika skolor inom båda ämnena Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå ett företags internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. Genomförande: Författarna har gjort en empirisk studie för att undersöka de förhållanden som kan ligga mellan internationalisering och rationalitet. Empirin är hämtad från två svenskbaserade industriföretag; BT-Industries och Scania. Resultat. Under uppsatsarbetet har en modell vuxit fram. Med hjälp av denna går det att betrakta fenomenet internationalisering ur ett rationalitetsperspektiv. Vidare framlägges de slutsatser som framkommit i analysen av de två fallföretagen.

Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera. Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är: - Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke? - Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering? - Hur kan en ompositioneringsprocess gå till? Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin. För att samla in data har vi gjort två kvalitativa intervjuer med dels Maria Davidson som är centrumledare på Flanör och dels Jan-Åke Eriksson som är shoppingansvarig på Norrvidden Fastigheter AB. Innan intervjuerna sammanställde vi relevanta teorier och modeller som ligger till grund för uppsatsen och de frågor vi ställde till intervjupersonerna. Utifrån de data vi samlat in har vi gjort intressanta iakttagelser och försökt se samband med de modeller och teser som teoriavsnittet behandlar. I analys- och diskussionskapitlet presenterar vi våra tankar kring detta. Förslag till fortsatt forskning: Organisation, ledarskap och beslutsfattande inom företag är inte vad denna uppsats primärt avser att behandla och fortsatta studier med fokus på någon av dessa delar skulle vara intressant. Det vore även intressant att följa upp arbetet med flanör efter färdigställandet, för att se hur Norrvidden lyckats med positioneringsarbetet. Resultat: För att konkurrera på marknaden såg Norrvidden ompositioneringarna som ett måste. Flanör var väldigt nedgånget, kändes omodernt och var i behov av förnyelse. I Sundsvall byggde Norrvidden ihop två gallerior och blev då tvungna att arbeta fram ett helt nytt varumärke som skulle passa det nya konceptet. För Flanör var positioneringsstrategin att förstärka sin position på marknaden genom att skapa en modernare och trendigare galleria. För In: var strategin att hitta en ny position på marknaden då man inte ville behålla det gamla som den tidigare gallerian Världshuset stod för. / Aim: On today´s market it´s important to find a position that is sustainable over time. To position a product or a brand in the mind of the consumers in a clear way is crucial. If a company is unsatisfied with their position, they can choose, or might be forced to, reposition the brand. In this paper we have been studying how the real estate company Norrvidden is repositioning two of their brands, Flanör in Gävle and In: in Sundsvall. The purpose of this study is to explore when and why a company needs to reposition their brand or product, also what this process can look like. The main questions in this paper are: - Why does a company reposition their brand? - What strategies can be used to reposition the brand? - What can a reposition process look like? Method: We have used a case study which is based on the empirical information. To collect data we have interviewed two people at Norrvidden Fastigheter AB, Maria Davidson and Jan-Åke Eriksson. Before the interviews we gathered relevant theories and models which the questions is based on. We have compared the empirical information with the theories and models to find possible connections and illuminate interesting observations. We present our thoughts concerning this in the final chapter; analyze and discussion. Suggestions for future research: Organization, leadership and the decision making process is not what we have been focusing on in this paper. We believe that this is something that varies between different companies and we suggest that future research within this subject would be interesting. Results: Norrvidden saw the reposition of their brands as the only way to be able to compete on the market. Flanör was old fashioned and in need of renovation. In Sundsvall, Norrvidden brought two separate gallerias together and felt they had to come up with a new brand to fit the concept. In Flanörs case the positioning strategy is to reinforce their position on the market by creating a modern and fashionable galleria. The strategy for In: is to find a new position on the market.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utvärdera utvecklingen av objektannonser i mäklarbranschen genom tiden, vad gäller utformning av annonser och val av mediekanaler. Syftet är även att försöka utläsa om fastighetsmäklaren marknadsför objektet så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt. Metod: Metoden som används är att samla primärdata genom att göra en jämförelse mellan objektannonser från år 1990 med objektannonser från år 2009. Därefter har primärdata samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fastighetsmäklare såväl som med experter som besitter stora kunskaper inom området. Sekundärdata som används är hämtad från litteratur och Internet.   Resultat &amp; Slutsats: Uppsatsens resultat visar att dåtidens fastighetsmäklare inte hade tillräckliga marknadsföringskunskaper för att marknadsföra objektet. Utvecklingen har dock gått framåt och idag besitter de den kunskap som krävs för att marknadsföra ett objekt så som marknadsföringsteorin säger att man bör marknadsföra en produkt. Denna slutsats baseras på jämförelsen av annonser. Slutsatserna styrks ytterligare med hjälp av expertutlåtanden och av fastighetsmäklarna själva. Förslag till fortsatt forskning: Vad denna uppsats inte tar upp, men som skulle vara intressant att undersöka, är hur fastighetsmäklare använder dagstidningar för att marknadsföra sig själva och deras kontor. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse av objektannonser mellan olika länder, såsom USA och Sverige. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till ett konstaterande att utvecklingen av fastighetsmäklarens marknadsföring av objekt har utvecklats på flera olika plan de senaste 19 åren. / Aim: The purpose of this study is to evaluate the differences how gets on advertisements in the real estate industry and see how they have developed during the last 19 years when it comes to design an advertisement (layout) and media channel selection. The purpose is also to try to understand if the real estate agents own think that they market the house in the best way in order to get the prospective buyer to buy. Method: To collect the primary data I will do a comparison between advertisements in 1990 and 2009. I have done qualitative interviews with real estate agents but also collect expert opinions from marketers which are well informed in advertising matters. I have collect secondary data from books, Internet and also from old and new newspapers. Result &amp; conclusion: This study shows that the real estate agent two decades ago did not have enough knowledge of how to market a house. However, there has been a considerable progress since than. Today real estate agents have the necessary knowledge for marketing a house. The conclusions are based on the comparison of advertisements. Marketing experts and real estate agents confirm this conclusion.  Suggestion for future research: It would be interesting to investigate how real estate agents use newspaper advertising to market themselves and their offices. Furthermore, it would be interesting to make an comparison between advertising in two different countries, e.g. the US and Sweden. Contribution of the thesis: This study shows that the development of advertisement have advanced during the last 19 years. This can establish.

<p>Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ”A small business is not a little big business”, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag.</p><p>Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär.</p><p>Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in. Vidare kommer vi att påverkas av de diskussioner vi har med varandra samt andra medverkande personer i denna uppsats. Materialet som vi samlar in genom artiklar, litteraturen och intervjuerna kommer att utgöra grunden för den analys som detta arbete kommer att avslutas med. Denna analys kommer till stor del också att ha inverkan av vår egen förståelse och tolkning av materialet som vi insamlat.</p><p>Resultat och slutsats: Vi har i analysen visat hur de medverkande företagen marknadsför sig och att de teorier som vi tagit med i denna uppsats SWOT - analysen, marknadssegmentering, targeting, positionering och marknadsföringsmixen är applicerbara och vi anser att de också är användbara. Vi har även kunnat visa att flera av företagen redan använder sig av dessa teorier, men att det inte alltid ligger någon tanke bakom det. De medverkande företagen har grundförutsättningarna för att kunna marknadsföra sig, men marknadsföringen är inte alltid genomtänkt och det finns inte en klar förståelse för marknadsföringskoncepten hos företagarna.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att ingående analysera ett eller ett par små företag och därigenom ta fram specifika förslag till marknadsföring anpassad till ett litet företags bristande marknadsföringskunskaper, begränsade resurser och storlek.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har i denna uppsats belyst förutsättningarna för marknadsföring i småföretag. Vi har kunnat konstatera att små företag har goda förutsättningar trots bristande marknadsföringskunskaper och knappa resurser som ofta ses som ett problem i små företag. Dessa brister har inte varit ett hinder för verksamhetens överlevnad och lönsamhet. De marknadsföringsteorier som vi prövade att applicera på de sju företagen var applicerbara. Det visade sig också att de redan används av de medverkande företagen, dock inte som en uttalad strategi.</p> / <p>Aim: A traditional assumption among managers has been that small businesses function the same way as big businesses but in a smaller scale. Welsh and White have written the article “A small business is not a little big business”, and their perception is that the very size of small businesses creates special conditions for small firms. The aim of this thesis is to illustrate the requirements for marketing in small businesses.</p><p>Method: The scientific study in this thesis is based on a hermeneutist stand point.</p><p>We have studied marketing at a university level and have from this been able to draw certain conclusions and opinions on the subject. We have however also relied largely on the material we have collected about marketing, from discussions with co-authors and others that have been involved directly with the thesis. Our analysis on this subject comes mainly from and is based on collected articles, literature and interviews. The final analysis is also largely based on our own personal interpretation and understanding of the material used to gather the information used in this thesis.</p><p>Result and conclusion: We have in our analysis shown how participating firms use marketing. The theories we have used such as SWOT – analysis, market segmentation, targeting, positioning, marketing mix, are all applicable and we believe that they are fully usable. We have furthermore been able to show that several of the companies already use many of these theories, but that there lacks a greater understanding behind the use of marketing. The participating firms have the basic requirements and conditions to market themselves. Although their strategy is not always thought through and there is a lack of understanding for the marketing concepts.</p><p>Suggestions for future research: To thoroughly analyze one or several small businesses and thereby it is possible to find specific suggestions for marketing adapted to a small firms inadequate knowledge of marketing, resource limitation and size of the company.</p><p>Contribution of the thesis: The aim of this thesis is to illustrate the requirements for marketing in small businesses. We have been able to state that small firms often have good conditions, despite lacking marketing knowledge and slight resources. This is often seen as a problem in small businesses, although these flaws do not have a negative impact on a firm’s profitability and survival. The marketing theories that we applied to the participating seven firms have been shown to be applicable. It is also shown that participating firms already use marketing theories, but not as a known strategy.</p>

Syfte: En vanlig och traditionell uppfattning bland företagsledare i små företag är att små företag i princip fungerar som stora företag, men i mindre skala. Dock har Welsh och White, som skrivit artikeln ”A small business is not a little big business”, en annan uppfattning och menar att detta är en felaktig bild av små företag vars storlek skapar speciella förhållanden. Syftet med denna uppsats är att belysa förutsättningarna för marknadsföring i små företag. Metod: Det vetenskapliga förhållningssättet i denna uppsats är av hermeneutisk karaktär. Eftersom vi studerat marknadsföring på universitets- och högskolenivå har vi redan med oss en hel del kunskap och åsikter i ämnet. Vi kommer även att påverkas under resans gång av det material vi samlar in. Vidare kommer vi att påverkas av de diskussioner vi har med varandra samt andra medverkande personer i denna uppsats. Materialet som vi samlar in genom artiklar, litteraturen och intervjuerna kommer att utgöra grunden för den analys som detta arbete kommer att avslutas med. Denna analys kommer till stor del också att ha inverkan av vår egen förståelse och tolkning av materialet som vi insamlat. Resultat och slutsats: Vi har i analysen visat hur de medverkande företagen marknadsför sig och att de teorier som vi tagit med i denna uppsats SWOT - analysen, marknadssegmentering, targeting, positionering och marknadsföringsmixen är applicerbara och vi anser att de också är användbara. Vi har även kunnat visa att flera av företagen redan använder sig av dessa teorier, men att det inte alltid ligger någon tanke bakom det. De medverkande företagen har grundförutsättningarna för att kunna marknadsföra sig, men marknadsföringen är inte alltid genomtänkt och det finns inte en klar förståelse för marknadsföringskoncepten hos företagarna. Förslag till fortsatt forskning: Att ingående analysera ett eller ett par små företag och därigenom ta fram specifika förslag till marknadsföring anpassad till ett litet företags bristande marknadsföringskunskaper, begränsade resurser och storlek. Uppsatsens bidrag: Vi har i denna uppsats belyst förutsättningarna för marknadsföring i småföretag. Vi har kunnat konstatera att små företag har goda förutsättningar trots bristande marknadsföringskunskaper och knappa resurser som ofta ses som ett problem i små företag. Dessa brister har inte varit ett hinder för verksamhetens överlevnad och lönsamhet. De marknadsföringsteorier som vi prövade att applicera på de sju företagen var applicerbara. Det visade sig också att de redan används av de medverkande företagen, dock inte som en uttalad strategi. / Aim: A traditional assumption among managers has been that small businesses function the same way as big businesses but in a smaller scale. Welsh and White have written the article “A small business is not a little big business”, and their perception is that the very size of small businesses creates special conditions for small firms. The aim of this thesis is to illustrate the requirements for marketing in small businesses. Method: The scientific study in this thesis is based on a hermeneutist stand point. We have studied marketing at a university level and have from this been able to draw certain conclusions and opinions on the subject. We have however also relied largely on the material we have collected about marketing, from discussions with co-authors and others that have been involved directly with the thesis. Our analysis on this subject comes mainly from and is based on collected articles, literature and interviews. The final analysis is also largely based on our own personal interpretation and understanding of the material used to gather the information used in this thesis. Result and conclusion: We have in our analysis shown how participating firms use marketing. The theories we have used such as SWOT – analysis, market segmentation, targeting, positioning, marketing mix, are all applicable and we believe that they are fully usable. We have furthermore been able to show that several of the companies already use many of these theories, but that there lacks a greater understanding behind the use of marketing. The participating firms have the basic requirements and conditions to market themselves. Although their strategy is not always thought through and there is a lack of understanding for the marketing concepts. Suggestions for future research: To thoroughly analyze one or several small businesses and thereby it is possible to find specific suggestions for marketing adapted to a small firms inadequate knowledge of marketing, resource limitation and size of the company. Contribution of the thesis: The aim of this thesis is to illustrate the requirements for marketing in small businesses. We have been able to state that small firms often have good conditions, despite lacking marketing knowledge and slight resources. This is often seen as a problem in small businesses, although these flaws do not have a negative impact on a firm’s profitability and survival. The marketing theories that we applied to the participating seven firms have been shown to be applicable. It is also shown that participating firms already use marketing theories, but not as a known strategy.