Tekniken utvecklas ständigt och utvecklingen har bland annat lett till att det idag kan lagras och bearbetas mycket större mängder data än förr, vilket innebär att även behandlingen av personuppgifter är mer omfattande än tidigare. Den tekniska utvecklingen tillsammans med dess nya fenomen och förfaranden ställer krav på en förnyad lagstiftning. Inom EU nåddes under hösten 2015 en överenskommelse om en ny dataskyddslagstiftning vilken har resulterat i en dataskyddsreform innehållande två rättsakter: en förordning och ett direktiv. Förordning- en trädde ikraft den 24 maj 2016 och ska tillämpas från och med den 25 maj 2018. Uppsatsen kommer att behandla huruvida personuppgiftsskyddet vid internetanvändning för enskilda internetanvändare kommer att förändras genom införandet av den nya förordningens artikel 17. Artikeln lagstadgar en rätt till radering (”rätten att bli bortglömd”), och motsva- rande rättigheter finns i gällande rätt i 28 § personuppgiftslagen, i vilken möjligheten till rät- telse stadgas. Syftet med artikeln är att stärka internetanvändarnas kontroll över sina person- uppgifter. Genom införandet av artikel 17 i den allmänna dataskyddsförordningen kommer den enskilde internetanvändarens rätt att få uppgifter undanröjda att tillgängliggöras och förstärkas, genom lägre krav på tillämplighet i jämförelse med 28 § personuppgiftslagen. Möjligheterna till att erhålla fullständig information om vilka personuppgifter som kan påverka internetanvändaren är dessvärre nästintill obefintliga, varför dennes faktiska kontroll inte försäkras genom artikel 17. Trots att den enskilde internetananvändarens kontroll över sina personuppgifter förstärks, kommer syftet med artikel 17 inte nödvändigtvis säkerställas i praktiken genom införandet av den allmänna dataskyddsförordningen.

Denna studie har som mål att ge en inblick i varför och hur Internetanvändare nyttjar Tor Browser och The Dark Web. Nätverket och webbläsaren förknippas ofta med illegal verksamhet, men även med yttrandefrihet och anonymitet. Vi vill undersöka hur användandet av dessa ser ut och skapa en förståelse kring varför individer väljer att vända sig dit. Detta görs med hjälp av kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio personer som använder sig av nätverket och webbläsaren. Intervjuerna har genomförts på forumen Flashback Forum, Quora och Reddit genom sajternas privata chattfunktioner. Materialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet Uses and Gratification för att synliggöra vilka sociala och psykologiska behov som tillgodoses genom användandet. Studiens resultat visade att merparten av de intervjuade vände sig till Tor Browser och The Dark Web eftersom att de, i förstahand, var intresserade av illegal verksamhet och använde nätverket samt webbläsaren för att få tillgång till materialet, men även för att göra det svårare för myndigheter att spåra deras aktivitet online. Användandet grundade sig, i andrahand, i ett intresse för yttrandefrihet och anonymitet och det var även dessa ämnen som gjorde att användarna fortsatte att återvända till Tor Browser och The Dark Web.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.