<p>I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.</p><p>Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.</p><p>Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.</p><p>Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda. I denna undersökning så kan även se en skillnad mellan män och kvinnor i handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.</p><p>Jag har även kommit fram till att det finns klara skillnader mellan de anställda beroende på hur länge man har varit anställd på bruket. Studiens resultat visar bland annat att en bidragande anledning till att anställda ägnar sig åt organizational misbehaviour är att de missnöjda med sitt yrke. I denna studie så kommer jag att arbeta efter fyra frågeställningar dessa är;</p><p>-Förekommer det organizational misbehaviour bland de anställda på bruket?</p><p>-Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour bland tjänstemän och</p><p>kollektivanställda bruksarbetare?</p><p>-Finns det skillnader i organizational misbehaviour beroende på hur länge man har varit anställd på bruket?</p><p>-Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour mellan de olika könen?</p>

There’s been a rise of internet usage amongst every demographic group in Sweden the last 20 years. To use internet means that you’re a part of the information society and to be a part of the informatin society means that you’re a part of the democratic society. Even though more people use internet there are still those who does not use it. Within the group senior citizens we can also see a steady rise of internet usage. If we split the group senior citizens into a broader group, one can distinguish people born in the 1940’s as one of the most frequent users of internet. However, within the group there are still individuals who choose not to use internet. The purpose of this study is to help understand the concept of digital divides. Our aim was to do this through applying five different forms of capital: economic, cultural, social, technical and symbolic. With this theoretical framework we want to answer the following the following main question as well as try to answer a more descriptive research question without the use of the theoretical framework. – How can we understand a non-usage of internet through these five forms of capital? – How does individuals born in the 1940’s reason around their non-usage of internet? To answer these questions we did six qualitative interviews with people born in the 1940’s who don’t use internet. The results from the interviews have been analyzed with the previously mentioned capital forms. The result showed that all capital forms have in one way or another helped us understand a non-usage, though some capitals weighed more than others. Overall, the studie gave a greater understanding on how people born in the 1940s reason around their non-usage.

Bakgrund: Äldre personer anses vara i åldrarna 65+ och ökar betydligt världen över. Tidigare studier visar att äldre personer har svårt att följa med i den tekniska utvecklingen samt har ett mindre intresse för tekniken. Kommunikation är den kontakt och det samspel som uppstår via språkliga signaler mellan människor och anses vara ett grundläggande mänskligt behov. IT inom vården är ett viktigt redskap för vårdpersonalen i deras arbete. E-hälsa innebär att ett digitalt verktyg används för att få information digitalt för att uppnå samt bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet. Metod: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B. 887 enkäter skickades ut varav användes 302 till studien. Deltagarna var i åldrarna 60 år och äldre. Analys har gjorts via korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet baseras på 302 enkätformulär. Det fanns inga större skillnader angående att söka vård och hälsorelaterad information via internet relaterat till kön. Istället fanns det skillnad relaterat till ålder. Det är flest äldre personer i åldrarna 60–67 och 68–75 som använder sig av internet och e-legitimation. Äldre personer i åldrarna 76–82 och 83+ tycker det är svårt att hänga med då den tekniska utvecklingen går för snabbt fram. Ca 16% av deltagarna har någon gång bokat tid till läkare eller tandläkare via internet. Ca 15 % av deltagarna har tagit del av sin patientjournal via internet. Internetanvändning minskar i stigande ålder. Slutsats: Studien visar att äldre personer behöver mer kunskap och information om vård via internet. Dagens moderna teknik ökar i samhället och det är viktigt att sjukvården bejakar äldre personers brist på kunskap inom området och vara mer till hjälp. Denna kunskap har betydelse för sjuksköterskans utveckling med kärnkompetensen informatik. Mer kunskap, information och hjälp hade gett äldre personer mer inflytande i sin egen vård och hälsa.

The main purpose of this master thesis is to investigate how six elderly individuals, 65-75 years old, use and perceive Internet in their everyday life. The focus in this study is to enlighten elderly people as Internet-users.In 2010 many elderly people are still digital excluded. In Europe and in Sweden efforts are made to educate citizens to use the Internet, and that benefits of the digital society should be available to all.This study is based on the following questions: what made the informants take an interest in the Internet in the first place? How and for what purpose do they use it? And how do the informants regard to their own Internet usage and its importance in society?We interviewed six people aged 65-75 years old, using semi-structured questions. The data was analyzed by using the theory developed by Hektor concerning Internet and information behaviour in everyday life. We relate our analysis to previous research and to Swedish statistics concerning Internet-usage among elderly people.All six informants were motivated to begin to use the Internet in the first place and their background, environment, interests and their particular circumstance of life were substantial. They use the Internet as an integrated part of their everyday life. They have mainly positive perspectives about the Internet, both their own usage and in the society. except for the risk of being cheated, or the lack of speaking to people face to face. Sometimes they find technological problems troublesome and difficult to solve without help. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen. Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning. Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats. Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning. Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor. / Background: Internet is used globally in many areas and current research shows that pregnant women use the Internet to search for information about pregnancy and childbirth.  A pregnancy holds many questions and women seek information to get a sense of security and assurance that everything is “normal” with their health and the baby. Purpose: To investigate pregnant women´s use of the Internet to receive information about pregnancy and childbirth. Method: Descriptive cross-sectional study. Data was collected through a survey and were analyzed using descriptive and comparative approach. Results: Almost all women used the Internet for information about pregnancy and childbirth. Pregnant women seek information about child-development, diet/nutrition and gestational age to a great extent. Highly educated women have different criteria for credibility on websites than women with less education. Conclusion: Midwifes should be conscious to pregnant women`s usage of Internet and self-create an perception about the information the pregnant women read on the Internet. Our study shows that the midwives recommendation about websites on Internet has great significance to the pregnant women.

Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka flickors och pojkars erfarenheter och uppfattning av kommunikation via sociala medier och undersöka om den kommunikation som sker via sociala medier kan betraktas som mobbning. Sociala medier på internet där barn möts innefattar bland annat inlägg på blogg, videoklipp, mejl och chatt. Vi använde oss av hermeneutiskt ansats för att försöka tolka och förstå flickors och pojkars sätt att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara våra frågeställningar genomfördes 10 intervjuer varav 8 enskilda och 2 i grupp. I teorin använder vi oss av ett genusperspektiv, samt begreppen inneslutning och uteslutning för att analysera resultatet. Vårt resultat visat att barn upplever att det förekommer att någon skriver elaka kommentarer via sociala medier och att det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar skriver elaka kommentarer. Flickors sätt att skriva elaka kommentarer baseras på yttre attribut och egenskaper. Hos pojkar handlar det om vad man gillar och inte gillar.

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour. Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt. Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen. Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda. I denna undersökning så kan även se en skillnad mellan män och kvinnor i handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour. Jag har även kommit fram till att det finns klara skillnader mellan de anställda beroende på hur länge man har varit anställd på bruket. Studiens resultat visar bland annat att en bidragande anledning till att anställda ägnar sig åt organizational misbehaviour är att de missnöjda med sitt yrke. I denna studie så kommer jag att arbeta efter fyra frågeställningar dessa är; -Förekommer det organizational misbehaviour bland de anställda på bruket? -Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour bland tjänstemän och kollektivanställda bruksarbetare? -Finns det skillnader i organizational misbehaviour beroende på hur länge man har varit anställd på bruket? -Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour mellan de olika könen?

Uppsatsen handlar om att pröva en teori som menar att en hög internetanvändning kan leda till ökad polarisering och därmed bli ett hot mot demokratin genom att ta bort debatt, diskussion och konsensus. Polariseringen ska framkomma genom att internetanvändarna har större möjlighet att förtränga information och åsikter som strider mot ens egna. Samtidigt ska dessa individer även ha större möjlighet att gå med i grupper som endast innehar likasinnade människor. Genom the daily me skapar människor även sig ett ramverk över hur deras vardag ska se ut gällande vilken information som de tar del av. Uppsatsen prövar huruvida samhällets åsikter är mer extrema i Norge och Polen år 2010 och år 2016 bland dem som använder sig av internet ofta kontra sällan, vilket det enligt teorin borde vara. Metoden för att testa detta utgår från en kvantitativ statistisk analys där variabler ställs mot varandra för att identifiera ett samband. Resultaten av uppsatsen visar på att det finns ytterst små mönster av en ökad polarisering bland de som använder internet ofta. Jag argumenterar för att resultaten visar inte på en tillräckligt stor polariseringstrend bland de som använder internet ofta. Värt och nämna är att på grund av att en stor del av kapitel 5 (resultat och analys) består av diagram och tabeller så kommer det att finnas en del större mellanrum mellan vissa delar. Utan dessa mellanrum hade till exempel en halva av en tabell hamnat på en sida och andra halvan på den andra.

Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten.  Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer. Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller.  Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet. Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.

The aim of the study was to explore internet use among individuals that were children at the beginning of the 2000s. We wanted to understand what being one of the first children on the internet meant to them, what type of platforms they used, how they used them and in relation to whom. These research questions were formulated: - What initiated children in the early 2000s to start using the internet and how did they interpret their own internet use? - What did children in the early 2000s do on the internet and how were internet platforms used? - How could children’s internet use in the early 2000s be understood in relation to a sense of belonging and group affiliation? To collect the material, we conducted four focus group discussions with Swedish and German adults, we then transcribed and analyzed the collected data with the help of a thematic analysis. We identified three main themes and seven subthemes. Our results indicated that the first child-generation on the internet enjoyed playing games and interacting with friends. The most popular platform among the participants was the chat forum MSN. The results also showed an increase in internet use due to its development in terms of better internet connection and the internet gaining a more acceptable place within the homes of the general public as well as within education. We also found that socioeconomic status had an impact on the children’s interpretations of the internet. Further our study showed that the use and the development of the internet had an important impact on the children, both in terms of maintaining relationships but also in terms of learning and bettering life prospects. Internet platforms were fun to use alone, as well as in the company of others. They were thus places where children could connect with other children with similar interests as themselves and gain a sense of belonging.