Intressenter är allt mer engagerade kring miljön vilket har bidragit till att det har blivit viktigare för intressenter att göra hållbara beslut. Att företag tar hänsyn till sina intressenter och redovisar sitt arbete gällande hållbara frågor i en hållbarhetsrapport kan bidra till att företaget uppnår legitimitet, vilket kan vara avgörande för deras överlevnad. För att intressenter skall kunna ta beslut eller investera i företag vill de kunna jämföra företag emellan, detta för att kunna fatta dem rätta besluten oavsett vad det gäller. Men då riktlinjerna för hur företag skall eller bör rapportera är många kan det betyda att resultatet kan variera stort och påverka jämförbarheten. Global Reporting Initiative är det mest använda ramverket inom hållbarhetsrapportering, men är endast ett hjälpmedel med riktlinjer för hur rapporteringen bör gå till. Syftet med denna studie var därför att undersöka om hållbarhetsrapporter, med ramverket GRI, påverkar intressenters tolkning och jämförelse mellan företag.    För att uppnå syftet med studien och kunna besvara frågan genomfördes sju semistrukturerade intervjuer. Genom att studera två anonyma företags hållbarhetsrapporter fick respondenterna besvara frågor angående jämförbarhet, tolkning och legitimitet. Genom att analysera respondenternas svar utifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och jämförbarhet resulterade studien i att sex av sju respondenter ansåg att rapporterna avvek väldigt mycket från varandra, varav den ena var bristfällig gällande många aspekter. De hade svårt att tolka och förstå den ena rapporten vilket också bidrog till att det i princip var omöjligt att uppnå legitimitet och jämförbarhet för dessa företag. Respondenterna hade önskat att det fanns en standard och standardiserade nyckeltal för att lättare uppnå jämförbarhet. Detta tyder på att behovet av ett tydligt och mer följdriktigt ramverk kan vara betydande för att öka legitimiteten, trovärdigheten och jämförbarheten i rapporterna. / The topic of sustainability is a topic that most people are familiar with. But something that is relatively new and foreign to most is sustainability reporting.  companies report how they work on issues related to the environment, social conditions, staff, respect for human rights and countering corruption. Reporting this to its stakeholders can be significant as it displays and create legitimacy and be crucial to the company's existence. Stakeholders also want to be able to compare companies in order to make the right decisions, but this can be problematic as there are several ways to report the same matter. Therefore, the purpose of the study is to investigate how comparability and legitimacy are affected based on how companies prepare their sustainability report. What the study finds is that legitimacy and comparability are negatively affected by the few guidelines that currently prevail.

Det pågår ständiga debatter om hur byggsektorn kan bli mer hållbar. IPCC larmade i sin specialrapport och menar på att det finns ett akut behov av nya åtgärder för att minska den globala uppvärmningen. Att maximera vinsten i företaget ses som den mest värdeskapande aktiviteten och hållbarhetsarbetet prioriteras bort av företagsledare, men i takt med att hållbarhetsintresset ökar förändras också synen på värde och värdeskapande till att inkludera miljömässiga och sociala aspekter. Tidigare forskning visar att ett stort fokus kring värdeskapande endast legat på två huvudgrupper av intressenter, nämligen kunder och aktieägare. I den här studien flyttas fokus till hur värde skapas i företaget samt förhåller sig till fler intressenter.

Syfte: Hållbarhetsskandaler har på senare tid blivit uppmärksammat som ett mer följdriktigt mått på företagens hållbarhetsarbete än de idag mest förekommande hållbarhetsmåtten. Däremot har ingen tidigare utförd studie kartlagt de handlingar som utlöser företagens hållbarhetsskandaler. Syftet med studien är därmed att undersöka de bakomliggande handlingarna till skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet inom miljökritiska industrier för att konkretisera vad samhället reagerar på. Metod: Studien antar en kvalitativ metod med en multipel form av fallstudiedesign inspirerad av bland annat etnografisk innehållsanalys med en deduktiv ansats. Vidare använder sig studien av ett klassificeringsschema för att kategorisera och analysera den sekundärdata som hämtas från Thomson Reuters Datastream. Data representerar ett urval på 278 skandaler kopplat till miljödimensionen av hållbarhet över en elvaårsperiod (2008-2018). Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar att händelserna bakom industriföretagens skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet främst omfattar föroreningar och utsläpp med potentiell eller konstaterad negativ miljöpåverkan, där myndigheter och lokalbefolkning ligger bakom de flesta av reaktionerna. Studiens slutsats är därav att det främst är normbrott som utlöser hållbarhetsskandaler. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som existerar genom att synliggöra de bakomliggande handlingarna till att hållbarhetsskandaler uppdagas. Ett av studiens bidrag är den kunskap gällande att hållbarhetsskandaler ofta beror på normbrott samt att det räcker med att en industri uppfattas som riskfylld för att en skandal ska uppstå. Genom studien synliggörs även en intressentgrupp i form av lokalbefolkningen som en av företagens viktigaste intressenter, vilket inte har uppmärksammats i tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För att bringa den ifrågavarande studiens resultat vidare skulle det vara av intresse om framtida forskning skapar en generell modell i syfte att kunna prognostisera risken för att hållbarhetsskandaler ska uppstå genom maskininlärningsmetoder som synliggör icke-linjära korrelationer i mätpunkterna för dagens hållbarhetsmått i form av exempelvis ESG. / Aim: Sustainability scandals have recently been recognized as a more consistent measure of companies' sustainability efforts than today's most common sustainability measures. However, no previous study has mapped the actions that trigger corporate sustainability scandals. The aim of the study is thus to investigate the underlying actions of scandals linked to the environmental dimension of sustainability in environmentally critical industries in order to flesh out what society reacts to. Method: The study adopts a qualitative method adopting a multiple case study design inspired by different kinds of content analysis with a deductive approach. Furthermore, the study uses a classification scheme to categorize and analyze the secondary data retrieved from Thomson Reuters Datastream. The data consists of 278 scandals linked to the environmental dimension of sustainability over a period of eleven years (2008-2018). Result & Conclusions: The study's results indicate that the actions behind industrial scandals linked to the environmental dimension of sustainability mainly consists of pollution and emissions with potential or confirmed negative environmental impacts, where government bodies and local population reacts the most. The study concludes that it is primarily norm crimes that trigger sustainability scandals. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research by defining the underlying actions that leads to sustainability scandals. One of the contributions of the study is that sustainability scandals often are based on norm violations and also that it is enough for an industry to be perceived as risky for a scandal to arise. The findings of this study also emphasize the local population as one of the most important stakeholder groups for corporations, a finding which has not been highlighted in previous research. Suggestions for future research: In order to further carry out the results of the study in question, it would be of interest if future research were to create a general model in order to forecast the risk of sustainability scandals occurring through machine learning methods that make non-linear correlations visible in the measurement points of today's sustainability metrics in the form of ESG.

Titel: Leder förbättrad miljöaspekt i ESG-betyget till lägre kostnad för räntebärande skulder? En studie om miljöarbetets påverkan på kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Robin Olofsson och Sonia-Maria Ask Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - Juni Syfte: ESG-betygets påverkan på räntebärande skulder har studerats omfattande med varierat resultat. Betygets komplexitet har lett till nyanserade diskussioner gällande betygets användbarhet och hur relevanta de olika dimensionerna i betyget är. Uppsatsen vill därför undersöka relationen mellan miljödimensionen i ESG-betyget och kostnaden för räntebärande skulder för att se om miljöarbete medför finansiella fördelar. Metod: Studien som utförts är rotad i den positivistiska forskningsfilosofin och har en kvantitativ, deduktiv utgångspunkt. Studien är longitudinell och data har samlats in från 1273 olika företag mellan åren 2012 - 2019. Datan för skuldkostnaden är förskjuten med ett år framåt. Datan har samlats in från Refinitiv Eikon och har sedan bearbetats och analyserats i IBM SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studien fann bevis på en negativ korrelation mellan miljökontroverser och skuldkostnad. Studien fann även en positiv korrelation mellan CSR-rapportering och skuldkostnad. Två hypoteser fick förkastas. Inget bevis för en korrelation mellan miljödimensionen och skuldkostnad uppdagades och att det negativa sambandet mellan miljökontroverser och skuldkostnad skulle vara starkare i intressentorienterade länder finns det inga bevis för. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av fördelarna med företags miljöarbete. Studiens resultat bidrar till att fylla forskningsgapet om hur sambandet mellan företags kostnad för räntebärande skulder och arbete med miljö ser ut. Det största bidraget är kunskapen om att det främst är miljökontroverser och inte miljödimensionen som har samband med hög kostnad för räntebärande skulder. Förslag till fortsatt forskning: För att undvika att komponenter i miljö-dimensionen pekar åt olika håll och ger ett svårtolkat resultat föreslås det att dela upp E:et i ESG-betyget i dess komponenter och undersöka hur respektive komponent påverkar skuldkostnaden för företag. Nyckelord: CSR, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin, miljödimension, miljökontroverser, CSR-rapportering, skuldkostnad.

According to the Government of Sweden, limited companies are the most advantageous form of company. A limited company must by Swedish law have a start-up capital that is not allowed to be taken out of the company. In 2010, the limit for share capital in private limited companies was lowered from SEK 100 000 to SEK 50 000. In 2019 the Government presented the memorandum Ds 2019:6, which discusses the proposal to reduce the share capital further to SEK 25 000. This proposal passed and took effect on January 1, 2020.  The purpose of this study is to examine the stakeholders' attitudes to the share capital in private limited companies being reduced from SEK 50 000 to SEK 25 000. This involves identifying the risks and consequences of the change in share capital for stakeholders and for the company based on consultation responses. The study examines whether the proposal regarding reduced share capital can be affected by the power of individual stakeholders. An abductive research approach has been used in the study because the purpose is to create increased understanding, which is done through interpretation to create meaning in collected data based on theory. The study analyzes documents to examine stakeholders' attitudes to the proposal. This with the help of collected consultation responses collected by the Ministry of Justice. A total survey is carried out where 32 consultation responses are compiled and analyzed. A qualitative content analysis is therefore used in the study to make interpretations and find patterns in the stakeholders' attitudes. The results of the study show that the majority of stakeholders have a negative attitude to the proposal of a reduced share capital. The combined effects and consequences that the stakeholders believe may come from the change in the law are predominantly negative. The stakeholders' negative attitude to the proposal is because they believe that there may be an increase in financial crime in limited companies. The positive attitudes that the stakeholders present regarding the proposal contributing to increased entrepreneurship are in contrast to the fact that a lack of competence can increase in step with an increased number of limited companies. Stakeholders show a negative attitude because they believe that it leads to more cases where liability according to Swedish ABL and liability breakthroughs occurs. Based on these conclusions, the stakeholders consider that regardless of their attitude towards the proposal, they are considered to have no significant impact on the proposal of a reduced share capital. / Enligt Sveriges riksdag är aktiebolag den mest fördelaktiga bolagsformen. Ett aktiebolag måste enligt svensk lag ha ett startkapital som inte får lov att tas ut ur bolaget. År 2010 sänktes gränsen för aktiekapitalet i privata aktiebolag från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Regeringen presenterade vidare promemorian Ds 2019:6 som diskuterar förslaget om att sänka aktiekapitalet ytterligare till 25 000 kronor. Detta lagförslag gick igenom och trädde i kraft 1 januari 2020.  Syftet med denna studie är att undersöka intressenternas attityder till att aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Syftet med studien är även att kartlägga de risker och konsekvenser som förändringen av aktiekapitalet innebär för intressenter och för företaget utifrån remissvar. I studien undersöks även om förslaget gällande sänkt aktiekapital kan påverkas av enskilda intressenters makt. En abduktiv forskningsansats tillämpas i studien eftersom syftet är att skapa ökad förståelse vilket görs genom tolkning för att skapa mening i insamlade data med grund i teori. Avsikten med studien är att analysera dokument för att undersöka intressenternas attityder till lagförslaget. Detta görs med hjälp av insamlade remissvar som Justitiedepartementet samlat in. En totalundersökning utförs där 32 stycken remissvar sammanställs och analyseras. En kvalitativ innehållsanalys används därför i studien för att göra tolkningar och finna mönster i intressenternas attityder. Resultatet av genomförd undersökning visar att majoriteten av intressenterna har en negativ attityd till lagförslaget om ett sänkt aktiekapital. De sammanställda effekterna och konsekvenserna som intressenterna anser kan komma från lagförändringen är övervägande negativa. Intressenternas negativa attityd till förslaget är ett resultat av att de anser att det kan ske en ökning av ekonomisk brottslighet i aktiebolag. De positiva attityder som intressenterna presenterar angående att lagförslaget bidrar till ökat företagande, ställer sig i kontrast till att bristande kompetens kan öka i takt med ökade antal aktiebolag. Intressenterna visar negativ attityd eftersom de anser att det leder till fler fall där ansvar enligt ABL och ansvarsgenombrott förekommer. Utifrån dessa slutsatser anser intressenterna att oberoende deras attityd så har de inte någon väsentlig påverkan gällande lagförslaget om sänkt aktiekapital.

Gröna obligationer, ett obligationslån där lånet måste knytas till ett hållbart projekt, är ettväxande begrepp i världen. Sverige är ett av de länder i framkant vad gäller användandet avdenna typ av obligationer. Allt fler investerare är måna om att investera i hållbara alternativ,där just gröna obligationer dykt upp som ett möjligt val. Men vilka motivationsfaktorer finnsdet som får företagen att vilja emittera dessa? Denna studie syftar till att besvara frågan om detråder några skillnader i lönsamhet för bolag som har emitterat gröna obligationer gentemot desom inte har.Utifrån författarnas kännedom finns det ingen liknande studie genomförd på den svenskamarknaden för tillfället. En tidigare studie har dock genomförts på den kinesiska marknadenmed ett resultat som påvisar en positiv relation mellan lönsamhet och gröna obligationer tillföljd av bolagets möjlighet att sänka sin kapitalkostnad.Studien genomfördes utifrån data mellan 2019-2021 på den svenska Large Cap marknaden.Både för hela men också specifikt för sektorer där gröna obligationer har tillämpats merfrekvent. Avkastning på totalt kapital (ROA) har använts som lönsamhetsmått medan grönaobligationer utgjorts av en binär variabel där de olika bolagen tilldelats en etta eller nollaberoende på om de haft gröna obligationer under hela det mätta året respektive inte. Studienhar tagit avstamp från trade-off och pecking-order theory som har sina synsätt på hur bolag börhantera sin skuldsättningsgrad och prioritera sina valmöjligheter att ta in ny finansiering.Studien har även använt sig av aktieägarteorin och intressentteorin för att återkoppla tillbolagens bakomliggande motiveringar att fatta de beslut de tar.Resultatet från studien visade inget signifikant samband mellan lönsamhet och grönaobligationer för svenska Large Cap eller för de branscherna som testades enskilt. Denna studiehar trots det bidragit med ny kunskap om hur relationen mellan gröna obligationer ochlönsamhet ser ut på en marknad där det inte testats förut.

Titel: Hållbarhetsredovisning i Allmännyttan. Hur redovisas social hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anders Persson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med studien är att jämföra och försöka förstå bakgrunden till hur den sociala aspekten av hållbarhet redovisas av de största kommunala bostadsföretagen inom Sveriges Allmännytta. Studien ska på ett övergripande sätt jämföra och analysera hållbarhetsredovisningarna utifrån den sociala dimensionen och dessutom undersöka hur de sociala nyckeltalen rekommenderade av Sveriges Allmännytta (2019) används. Metod: Den metod som använts i studien är en kvalitativ textanalys, där texterna som analyserats är tio utvalda kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det behövs fastare riktlinjer för hur social hållbarhet ska redovisas av de kommunala bostadsbolagen i Sveriges Allmännytta. En enhetlig struktur och gemensamma nyckeltal skulle öka transparensen och klargöra hur bolagen fullföljer sitt uppdrag med att skapa en hållbar boendemiljö. Studien har visat att nuvarande rekommenderade sociala nyckeltal inte används i någon större omfattning. Examensarbetets bidrag: Den rekommendation som Sveriges Allmännytta ger angående social hållbarhetsredovisning skulle behöva omformuleras till ett krav på medlemsföretagen. Ett krav att den sociala hållbarhetsredovisningen ska följa en viss struktur och redovisa specifika sociala nyckeltal för att öka transparens och jämförbarhet. Förslag till fortsatt forskning: Att studera resultat av sociala satsningar samt att formulera en miniminivå gällande krav på social redovisning i Allmännyttan.

Att bolag kommunicerar hållbarhetsinformation blir allt viktigare ur en investerares synvinkel. ESG har kommit att bli ett vedertaget mått för att mäta ett bolags exponering mot risker inom miljö, sociala aspekter och styrning, och de nordiska länderna Sverige, Norge, Danmark och Finland rankas alla inom topp fem i världen avseende ESG. Tidigare studier har motsägelsefulla resultat när det studerats om ESG leder till högre finansiella resultat. Dessutom saknas forskning till stor del kring vilka enskilda parametrar inom ESG som anses viktiga för bolag med skilda karaktärsdrag. Syftet i denna studie har därför varit att undersöka om investerare i de nordiska länderna värderar ESG vid investeringsbeslut och om det skiljer sig hur de värderar de enskilda parametrarna E och S beroende på ett bolags industritillhörighet. Syftet undersöktes genom att testa sambandet mellan ESG och finansiell prestation, både ESG som helhet och uppdelat i dess beståndsdelar. För att testa dessa samband gjordes flertalet multipla regressioner med data från 2012–2021 med totalt 940 observationer för 94 bolag över en tidsperiod på 10 år. Finansiell prestation utgjordes av två beroende variabler, Tobin’s Q och ROA, vilka representerade marknadsbaserad finansiell prestation respektive redovisningsbaserad finansiell prestation. Då ESG inte ensamt förväntas förklara finansiell prestation har tidigare studier använts för att identifiera lämpliga kontrollvariabler. Resultaten visade på positiva signifikanta samband mellan både ROA och ESG samt Tobin’s Q och ESG, där Tobin’s Q visade ett starkare samband. För de enskilda industrierna konsumentvaror, industrivaror och basmaterial visade samtliga ett starkt positivt signifikant samband med parametern S. Industrin konsumentvaror visade även ett positivt signifikant samband med parametern E. Resultaten visade att investerare värderar ESG när de tar investeringsbeslut och även att den redovisningsbaserade prestationen gynnas av ett högre ESG-betyg. Resultaten har även visat att det finns en skillnad i hur investerare värderar de olika parametrarna inom ESG för olika industrier. Slutligen kan resultaten summeras till att bolag, genom att förbättra sitt hållbarhetsarbete och därmed erhålla ett högre ESG-betyg, kan öka sin finansiella prestation. Denna uppsats har testat vilken av intressentteorin och aktieägarteorin som bäst förklarar värdeskapande och utmanar den klassiska uppfattningen om att vinstmaximering är det som främst skapar värde för aktieägare. Denna studies empiriska resultat har visat att investerare värderar något mer utöver redovisningsbaserat resultat, så när ett bolag arbetar med intressenterna i åtanke skapas även ett mervärde för aktieägarna. Slutsatsen kan därför dras att i Norden är intressentteorin vad som bäst beskriver värdeskapande. Till författarnas kännedom har ingen studie genomförts på ämnet de senaste åren och ingen tidigare studie har undersökt hur investerares värdering av ESG-faktorerna individuellt skiljer sig för olika industrier. Denna uppsats har därmed bidragit till diskussionen om hur ett företag bäst skapar värde för aktieägare och den har bidragit till ett existerande forskningsgap med kunskap och nya insikter kring ESG och hur det värderas inom olika industrier.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Appelgren Emma Dahlstrand Titel: Är det lönsamt att vara hållbar? Handledare: Aija Voitkane Nyckelord: Hållbarhet, finansiell prestation, bransch, intressentteorin, CSR Forskningsfråga: Hur skiljer sig sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell prestation mellan olika branscher? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan ett företags hållbarhetsarbete och dess finansiella prestation. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär. Insamlingen består av inhämtad data från The Sustainability Yearbook samt Morningstar vilket har analyserats med hjälp av regressionsanalyser i IBM SPSS. Slutsats: Studien fann ett negativt samband mellan CSR och ROA, ROE samt P/B. Resultatet påvisar även att branschtillhörigheten har en påverkan på sambandet. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Elin Appelgren Emma Dahlstrand Title: Is it profitable to be sustainable? Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Sustainability, financial performance, industry, stakeholder theory, CSR Research question: How does the relationship between sustainability work and financial performance differs between different industries? Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is a connection between a company's sustainability work and its financial performance. Method: The study applies a deductive approach of a quantitative nature. The collection consists of collected data from The Sustainability Yearbook and Morningstar, which has been analyzed using regression analyzes in IBM SPSS. Conclusion: The study found a negative correlation between CSR and ROA, ROE, and P/B. The results also indicate that industry affiliation has an impact on this correlation.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus  Titel: Frivillig hållbarhetsredovisning hos företag noterade på Stockholmsbörsen - En kvantitativ studie utifrån legitimitets- och intressentteorin.  Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, GRI, legitimitetsteorin, intressentteorin. Forskningsfrågor: - Vilka samband finns det mellan finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? - Vilka samband finns det mellan icke-finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att hypotespröva samband mellan faktorerna företagsstorlek, lönsamhet, extern granskning av intressenter, rykteshantering och att frivilligt hållbarhetsredovisa.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ multimetod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning för att samla in primärdata. Sekundärdata samlades in genom databasen Retriever Business. I den teoretiska referensramen har relevanta vetenskapliga artiklar och annan litteratur använts. Slutsats: Studien finner ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de finansiella faktorerna, storlek och lönsamhet. Sambandet med lönsamhet är svagt. Resultatet visar även ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de icke-finansiella faktorerna, extern granskning av intressenter och rykteshantering. Företagsledningen och styrelsen i företag noterade på Stockholmsbörsen kan ha användning av studien, för att hållbarhetsredovisning är en del av en företagsstrategi. Studien visar samband mellan faktorer och hållbarhetsredovisning som kan vara till användning i strategin. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus Title: Voluntary sustainability reporting for companies listed on the StockholmStock Exchange - A quantitative study based on legitimacy- and stakeholdertheory. Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Sustainability reporting, CSR, GRI, legitimacy theory, stakeholder theory. Research questions: - What causality is there between financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? - What causality is there between non-financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? Purpose: The purpose of this master's thesis is to hypothesis test the relationship between the factors size, profitability, external scrutiny by stakeholders, reputation management and to voluntarily report on sustainability. Method: The study applies a quantitative multi-method with a deductive approach. Data collection was conducted using a questionnaire survey to collect primary data. Secondary data was collected through the Retriever Business database. In the theoretical frame of reference, relevant scientific articles and other literature have been used. Conclusion: The study finds a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the financial factors, size and profitability. The connection with profitability is weak. The result also shows a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the non-financial factors, external stakeholder review and reputation management. The company management and the board of companies listed on the Stockholm Stock Exchange can use the study, because sustainability reporting is part of a company strategy. The study shows causality between factors and sustainability reporting that can be used in the strategy.