Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl. Vidare kan även resultatet ses som en indikation på att investerare upplever finansiella rapporter som tillfredställande tillförlitliga och en revisionsinblandning därutöver uppfattas för delårsrapportering som överflödig, eller saknar mervärde.

Aktiemarknaden har blivit allt mer tillgänglig med åren och mer förutsägbar i takt med digitaliseringen, vilket gynnar de yngre investerarna. Överlag uppvisar Generation Z en högre närvaro på marknaden, vilket kan bero på den ökade tillgången till information som leder till en ökad aktivitet inom investeringar. Studien syftar till att undersöka hur Generation Z investerar jämfört med Millennials, Generation X och Baby Boomers samt att identifiera möjliga faktorer som påverkar utfallet av deras aktieportföljer.Studien tillämpar en kvantitativ metod som följer en deduktiv ansats. Hypoteser formuleras med utgångspunkt ur teorier som Modern portföljteori, risktolerans kopplat till ålder och Investor Attention. Fenomenet undersöks genom att samla in data via enkäter. Enkäten distribueras till studiens målgrupp som är Generation Z i Sverige, genom ett bekvämlighetsurval. Vidare ställs sekundärdata mot primärdata för att diskutera hur faktorer som påverkan av andra investerare och uppskattad risktolerans skiljer sig mellan generationerna. Sekundärdatan behandlas genom att genomföra en deskriptiv innehållsanalys, där innehållet sedan presenteras som kategorier i resultatet. Genom sekundärdata presenteras även portföljvärdet för Generation Z, Millennials, Generation X och Baby Boomers. / The stock market has become increasingly accessible over the years and more predictable with the advancements in digitalization, benefiting younger investors. Overall, Generation Z shows a greater presence in the market, which could be attributed to the increased access to information leading to heightened investment activity. The study aims to examine how Generation Z invests compared to Millennials, Generation X and Baby Boomers, and identify possible factors influencing the outcomes of their stock portfolios. The study applies a quantitative method following a deductive approach. Hypotheses are formulated based on theories such as Modern Portfolio Theory, risk tolerance linked to age, and Investor Attention. To investigate the phenomenon, data is collected through surveys. The survey is distributed to the study's target group, which is Generation Z in Sweden, through convenience sampling. Furthermore, secondary data is compared to primary data to discuss how factors like the influence of other investors and perceived risk tolerance differ among generations. Secondary data is processed by conducting a descriptive content analysis, where the content is then presented as categories in the results. The secondary data also presents portfolio values for Generation Z, Millennials, Generation X, and Baby Boomers.

Regelverk för redovisning utvecklas och harmoniseras ständigt, men den komplexa värderingen av goodwill samt rörelseförvärv består. Förvärvad goodwill är ofta en betydande komponent och förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Tidigare studier som utifrån redovisning- eller kapitalmarknadssyn uträtt förvärv och dess lönsamhet har fått tvetydiga svar. Studien ämnar till att belysa värderingsproblematiken vid rörelseförvärv med fokus på goodwill då den förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Syftet är att avgöra huruvida den redovisningsmässiga och marknadsmässiga värderingen av ett rörelseförvärv samverkar samt se hur väl de kan förklara företagskombinationens framtida lönsamhet. Studien utfördes genom en kvantitativ metod där data samlades in från databaserna Zephyr, Retriever Business samt Nasdaq Nordic. För att undersöka marknadens värdering tillämpades eventstudiemetodik. Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Korrelationsanalysen visade att det förelåg ett negativt samband mellan förvärvad goodwill samt investerarnas värdering vid förväntad ekonomisk förlust. Studien visade att lönsamhet efter förvärv påverkades av variablerna goodwill samt immateriella övervärden. Investerarnas värdering kan hjälpa till att förklara lönsamhet bättre vid förväntad ekonomisk förlust.

Idag möter investerare information från både traditionella medier och offentliga rapporter, men även genom sociala medier. I en rapport av Internetstiftelsen (u.å.) framgår det att 96 procent av Sveriges befolkning använder sig av internet, och att av dessa är 93 procent dagligen uppkopplade (Internetstiftelsen, u.å.). Av dessa använder sig nio av tio personer sociala medier och det framgår att sociala medier nu är en naturlig del av individens vardag. Det finns omfattande studier som undersöker sociala medier och aktiemarknaden för att se om det finns ett samband mellan informationsspridningen på sociala medier och dess påverkan på aktiekursen. Som investerare är det den tillgängliga informationen som är underlaget för beslutet att investera eller inte. Ohlin (2017) rapporterar att det förekommer alltmer falska aktietips inom sociala plattformar. Ekobrottsmyndigheten ser ett ökande antal anmälningar av denna typ av brott. Två ekonomistudenter dömdes den 15:e oktober 2019 av Stockholms tingsrätt för otillbörlig marknadspåverkan, där det framgick att de båda hade systematiskt påverkat aktiekurserna till att stiga. Till följd av det intresse som finns för hur aktiekursen påverkas av sociala medier, är det av värde att förstå hur dessa köprekommendationer och möjligen falska aktietips inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande. Det finns flertalet forskare inom finansområdet som uppmuntrar till att använda mer kvalitativa metoder i samband med ämnet beteendeekonomi (Jaiyeoba & Haron, 2016; Kaczynski et al., 2013; Kleinübing et al., 2005; Zahera & Bensal, 2017). Genom att undersöka vad människor faktiskt säger och få ta del av resonemanget bakom samtal, kan finansområdet utvecklas. Den aktuella studien lutar sig därmed mot en kvalitativ ansats, med syftet att få en djupare förståelse för hur den individuella investerarens beslutsfattande påverkas av köprekommendationer inom sociala medier. I samband med analys av empiri har studien använt sig av deduktiv tematisk analys, där ursprungliga teman har varit drivande. Dessa är representativitet, förankring och kognitiv dissonans som återkopplas från Chandra (2008), och är viktiga beståndsdelar i den individuella investerarens beslutsfattandeprocess och etablerade begrepp inom beteendevetenskaplig ekonomi. Till följd av analys av empiri kunde det urskiljas relevanta underliggande teman till de tidigare presenterade, och dessa är: Köprekommendationer som en ögonöppnare, Skepsis angående sociala medier och köprekommendationer, Vem är bakomköprekommendationer, Bekräftelse av egen värdering, Osäkerhet vid motgång och avslutningsvis Självsäkerhet är bästa försvar. Genom dessa underliggande teman besvaras både studiens forskningsfråga samt att syftet uppnås och en djupare förståelse erhålls för hur köprekommendationer inom sociala medier påverkar den individuella investerarens beslutsfattande.