1 |
Överlämning av elevinformation : En kvalitativ studie om verktygen för elevinformation och dess tidsaspektTommy, Jakobsson January 2017 (has links)
Arbetet behandlar vilka verktyg som finns för att kunna delge elevinformation till varandra samt även tidsaspekten i det hela. En kvalitativ stuide som baseras på tio olika intervjuer med lärare som jobbar med olika åldrar.
|
2 |
Det känsliga samtalet : -utvecklingssamtal i förskola och förskoleklassLarsson Johansson, Sofia, Thuné, Malin January 2010 (has links)
No description available.
|
3 |
IUP i särskolan : En kvalitativ innehållsanalys av indiviuella utvecklingsplanerSandberg, Karin January 2010 (has links)
Att upprätta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan kommit fram till att många skolor brister när det gäller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien är att undersöka innehållet i individuella utvecklingsplaner i särskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och målformuleringarnas innehåll. Studien grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys av 23 individuella utvecklingsplaner från träningsskolan och grundsärskolan. För att förtydliga resultatet förkommer även kvantitativa inslag. Texterna studeras mot bakgrund av särskolans historiska utveckling. Studien visar att en stor del av grundsärskolans mål handlar om lärande och då främst enkla, konkreta utvärderingsbara mål kopplade till kursplanernas uppnåendemål. Framträdande i träningsskolans planer är att målen till stor del handlar om förberedelse för lärande och då framförallt mål med sinnesträningsövningar. Resultatet visar på en tyngd av individualiserad undervisning både i grundsärskolan och i träningsskolan. Mot bakgrund av särskolans historiska utveckling visar studien att innehållet i de undersökta planerna till viss del präglas av tidigare verksamhet, då individualisering och förberedelse för lärande har varit centralt i särskolans verksamhet genom tiderna.
|
4 |
Det känsliga samtalet : -utvecklingssamtal i förskola och förskoleklassLarsson Johansson, Sofia, Thuné, Malin January 2010 (has links)
No description available.
|
5 |
Individualisering och Individuell UtvecklingsplanGustafsson, Jennie January 2008 (has links)
<p>Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering.</p>
|
6 |
Individualisering och Individuell UtvecklingsplanGustafsson, Jennie January 2008 (has links)
Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering.
|
7 |
IUP, en väg till bedömning? : Hur påverkar IUP bedömningen av eleverna?Rääf, Sofie January 2012 (has links)
Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan bedömning i ämnet idrott och hälsa och elevens IUP (Individuella utvecklingsplan) samt hur bedömningen kan bli rättvis. För att uppnå syftet i studien använde jag mig av tre frågeställningar. Är IUP en väg till bedömning enligt lärarna? Påverkar arbetet med IUP eleverna i ämnet Idrott och hälsa anser idrottslärarna? Kan en bedömning bli rättvis om IUP är olika utformade enligt lärarna? Studien har en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Jag intervjuade sex idrottslärare på fem olika skolor i Sverige. Skolorna var storleksmässigt likvärdiga och lärarna hade liknande utbildningar. Jag valde skolor enligt bekvämlighetsprincipen vilket innebär vad som var lättast genomförbart för mig. Ramfaktorteorin och skolperspektivet är de teoretiska perspektiven som används i studien. Resultatet visar att IUP är ett dokument som används på olika sätt i skolan. De flesta skolorna arbetar enbart med dokumentet inför och vid utvecklingssamtal. Detta beror till stor del på ramfaktorernas påverkan, det vill säga tid och resurser. Lärarna använder IUP som verktyg för bedömning. Då för att få en överblick om en betygsättning skulle vara oklar. Lärarna tror att IUP påverkar eleverna positivt då det är en formativ form av bedömning. Detta kräver dock att dokumentet faktiskt används i större utsträckning än idag. Lärarna anser att dokumentet bör se likadant ut i hela landet. Detta för att underlätta för alla parter. Slutsatsen i studien är att om tiden fanns skulle dokumentet vara ett mer brukbart medel vid bedömning och även som stöd vid den formativa undervisningen. IUP bör även vara ett lika utformat dokument som används på lika användningsområden i hela landet detta skulle skapa en större förståelse samt mer naturlig användning av dokumentet för alla inblandade parter. Vad gäller rättvis bedömning är det ett av lärarens uppdrag som visat sig vara mycket svår och komplext. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Vt 2012</p>
|
8 |
"Man ser verkligen varje barn" : Pedagogers åsikter om individuella utvecklingsplanerKarlsson, Ida, Ekberg, Annika January 2008 (has links)
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner. De ansåg att det var utvecklande både för dem själva samt för barnen/eleverna. De menade även att det ledde till delaktighet för pedagog, barn/elev och vårdnadshavare samt att målen synliggjordes. De som ställde sig negativa till individuella utvecklingsplaner menade att det är tidskrävande och att fokus riskerar att hamna på barnets/elevens svaga sidor. Arbetssättet med de individuella utvecklingsplanerna ser liknande ut mellan studiens skolor medan det skiljer sig avsevärt mellan de undersökta förskolorna, då den ena förskolan aktivt arbetar med individuella utvecklingsplaner och den andra inte gör det. Alla de pedagoger i studien som arbetar med individuella utvecklingsplaner har även fått utbildning av något slag.
|
9 |
"Man ser verkligen varje barn" : Pedagogers åsikter om individuella utvecklingsplanerKarlsson, Ida, Ekberg, Annika January 2008 (has links)
<p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i två olika kommuner förhåller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville även få en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de får kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av enkäter som delades ut på förskola och skola i två olika kommuner. Enkätundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att få en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer än hälften av de medverkande pedagogerna ställer sig positiva till individuella utvecklingsplaner. De ansåg att det var utvecklande både för dem själva samt för barnen/eleverna. De menade även att det ledde till delaktighet för pedagog, barn/elev och vårdnadshavare samt att målen synliggjordes. De som ställde sig negativa till individuella utvecklingsplaner menade att det är tidskrävande och att fokus riskerar att hamna på barnets/elevens svaga sidor. Arbetssättet med de individuella utvecklingsplanerna ser liknande ut mellan studiens skolor medan det skiljer sig avsevärt mellan de undersökta förskolorna, då den ena förskolan aktivt arbetar med individuella utvecklingsplaner och den andra inte gör det. Alla de pedagoger i studien som arbetar med individuella utvecklingsplaner har även fått utbildning av något slag.</p>
|
10 |
IUP - Ett verktyg i elevers matematikutvecklingPersson, Maria, Olsen, Kristine January 2010 (has links)
Syftet med vår undersökning är att undersöka hur eleverna upplever att deras IUP hjälper dem i deras progression inom matematik. För att ta reda på detta använder vi oss av intervjuer av elever i skolår fem. Resultatet visar att eleverna är väl medvetna om vad som står i deras individuella utvecklingsplan för matematik och att de anser att den hjälper dem i derasprogression i ämnet.
|
Page generated in 0.0564 seconds