Vi får höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs därför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna är den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbärare till vårdnadshavare gällande elevens kunskapsutveckling i skolan. Vårdnadshavare och skola ska på så sätt dela på ansvaret så att man tidigt upptäcker och åtgärdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen är ett dokument med framåtsyftande fokus på elevens hela skolutveckling. Därför ska den vara formulerad utifrån de möjligheter för utveckling som eleven har. Det som också är centralt i dokumentet är att den skrivs utifrån ett trepartsamtal där elev, vårdnadshavare och lärare/mentor tillsammans utifrån jämlika förhållanden och genom balanserad delaktighet och inflytande, sammanfattar överenskommelser i utvecklingsplanen. I den här undersökningen har jag valt att titta på hur utvecklingsplanen kan analyseras utifrån begreppen delaktighet och inflytande, och hur det synliggörs i utvecklingsplanernas innehåll. Utvecklingsplanernas innehåll och ibland bristen på detsamma, har analyserats utifrån en diskursanalytisk bas och som vilar på Foucaults teorier om makt- och kontrollprinciper. Från den grunden har jag även kompletterat med analysverktyg enligt Faircloughs teori om technologisation samt Bernsteins skolspecifika teoriram klassificering, inramning, igenkänningsfaktor och regler för insikt. Tillsammans kompletterar analysverktygen den bild av elevens och vårdnadshavares olika förutsättningar för delaktighet och inflytande som görs synlig utifrån utvecklingsplanens text och utformning. Det som analysens resultat visar kan också nyanseras utifrån Patemans delaktighetsmodell, som en skendelaktighetsdiskurs. Intentionerna om delaktighet och inflytande i arbetet med utvecklingsplanen blir i praktiken svårt att uppnå utan att involverade parter får adekvat stöd och kunskap kring utvecklingsplanens process. Analysen visar även att i de undersökta utvecklingsplanerna har varken elev eller vårdnadshavare synbart varit delaktiga.

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling. Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.

<p>I dagens postmoderna samhälle ser vi en tydlig utveckling mot individualisering. Dennautveckling kommer att spegla dagens skolor. Studiens syfte är att ge en möjlig förklaring tilldenna utveckling och att lyfta fram en diskussion kring den individualisering som sker iskolan. Studien belyser detta fenomen, där vi genom kvantitativ metod har undersökt eleversoch lärares attityder kring individualisering i skolan. Studien visar på att lärare i Kalmarkommun anser att individualiseringen har hamnat allt mer i fokus, men att dagensindividualiseringsverktyg så som IUP och åtgärdsprogram inte fyller sin funktion fullt ut. Urett elev- och lärarperspektiv är kraven i dagens läroplan i många fall ett svåruppnåeligt mål.Samtidigt som skolorna lyckas med uppdraget ur vissa aspekter, visar studien på flertaletbrister.</p><p> In today’s postmodern society we can clearly see a development of individualization, adevelopment which reflects upon today’s schools. The study aims to give a possibleexplanation on this change and bring forth discussion about the individualization that occursin school. The study illustrates the phenomenon by probing, through quantitative methods,pupils and teachers attitudes on individualization within school environment. The study showsthat teachers in Kalmar municipality believe that individualization has entered the spotlightmore than previously, and that the current individualization-instruments such as individualdevelopment plan and measure-program don’t work as intended. From a pupil and teacherperspective, demands in the present curriculum seem to be a distant goal. At the same time asthe schools seem to succeed in one aspect of the commission this study points out severalessential shortcomings.</p>

SammanfattningViberg, Cecilia. (2010). Den framgångsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka och öka förståelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frågar mig alltså här hur ett framgångsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig. För att ta reda på hur lärare resonerar kring den goda individuella utvecklingsplanen har jag gjort en kvalitativ undersökning. Jag har intervjuat sex utvalda pedagoger på en skola med lång erfarenhet av arbete med den individuella utvecklingsplanen. Litteraturen som jag har läst påvisar att teorin i grund och botten är från Vygotskijs tanke om att vi lär oss tillsammans, det sociokulturella perspektivet. Mitt resultat är uppdelat i åtta teman där man kan se den individuella utvecklingsplanen från olika perspektiv. Samsynen och att frilägga mycket tid till arbetet med den individuella utvecklingsplanen är två viktiga aspekter för att en individuell utvecklingsplan ska bli framgångsrik.I slutsatsen bekräftar jag att jag fått många tips om den framgångsrika individuella utvecklingsplanen och det jag behöver allra mest är praktisk träning. I min framtida roll som lärare är jag genom denna undersökning mer förberedd för arbetet med den individuella utvecklingsplanen. I mitt förslag till utvecklingsarbete i skolan och forskning önskar jag att man ska försöka få ett flexibelt basmaterial gällande målkonkretiseringar och matriser i olika ämnen. Det hade sparat mycket tid och på så sätt kunnat vara en av riktningsvisarna i den individuella utvecklingsplanen.

<p>Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUP</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?</p><p>- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?</p><p>För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in. Vi har kommit fram till att åsikterna om de individuella utvecklingsplanerna är många och att flera lärare fortfarande är osäkra på hur de ska skrivas och utformas.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om några lärares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. Utifrån ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lärarna, utifrån vad de berättat, gör för att kontrollera och förmå eleverna att arbeta mot sina individuella mål. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare för att försöka förstå deras syn på sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder på att flera av lärarna la sig på en för de flesta elever låg nivå vid målformuleringen i IUP. Enligt flera av lärarna formulerades målen så att eleverna skulle kunna nå dessa genom att följa med i den gemensamma undervisningen, elevernas mål anpassas till lärarnas undervisning och inte undervisningen till elevernas mål. Tre av lärarna lät eleverna använda ”planeringsböcker” där eleverna själva fick planera hur de skulle nå sina individuella mål och även utvärdera sitt arbete. Lärarna samlade regelbundet in ”planeringsböckerna” och kunde på så sätt övervaka varje elevs individuella arbete.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att få kunskap om hur lärare skriftligt formulerar mål och tillvägagångssätt i individuella utvecklingsplaner. Därför undersökte vi vilket fokus lärare har när de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. Vår forskningsansats var att jämföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gällande individuella utvecklingsplaner. Utifrån dessa rekommendationer valde vi även att undersöka vem som ansvarar för elevens framgång i skolarbetet samt om det existerar ett för lärare gemensamt och sakligt språk. Undersökningen baserade sig på textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner från nio skolor gällande elever i år fem med utgångspunkt från ämnet svenska. Vi undersökte lärares skriftliga formuleringar i elevernas individuella utvecklingsplaner för att ta reda på vad som utmärker ett bristfokus och hur man formulerar sig positivt framåtsyftande. Utifrån textanalysen studerade vi även ansvarsfördelningen och vad vi kunde hitta som utmärker ett gemensamt och sakligt språk. Resultatet visar att nästan hälften av de undersökta mål- och tillvägagångssätten utgår från elevers brister och svårigheter, trots Skolverkets tydligt formulerade syfte om att utgå från elevens starka sidor och uttrycka positiva förväntningar. I över hälften av de beskrivna tillvägagångssätten beskrivs eleven som ensam ansvarig för att nå måluppfyllelse trots att Skolverket rekommenderar en gemensam ansvarsfördelning. Vår undersökning visar också att lärare har svårt att sakligt formulera mål och tillvägagångssätt. Vi tror att det beror på det som vårt resultat visar, nämligen att lärare saknar ett yrkesspråk på metanivå. Signifikativt för ett yrkesspråk på metanivå i vår undersökning är god kunskap om styrdokumentens mål.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.</p><p>Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs. Dessa skapar olika förutsättningar för eleven i arbetet med den individuella utvecklingsplanen.</p><p>När vi gått vidare med att analysera de ifyllda formulären har vi funnit att ”i talet om eleven” utgör skolans IUP diskurs en normaliserande praktik. Det innebär att det finns en strävan efter att eleven ska hålla sig inom en viss ram, han/hon ska normaliseras. Vi har, i samtliga skolor, sett att en sådan strävan finns i IUP:ns formuleringar. Det vill säga då eleven är för blyg och tillbakadragen bör han eller hon bli mer aktiv och tvärtom.</p>