Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP. Det framkom även olika attityder som kan ha betydelse för hur den pedagogiska dokumentationen och arbetet kring IUP utformas. Eftersom den nya regeringen har på förslag att IUP:n ska avskaffas kan det vara relevant att i vidare forskning undersöka vilka konsekvenser det får för den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande. En kvalitativ metod har varit utgångspunkt i arbetet, för att få reda på lärares synpunkter kring IUP. Det har gjorts intervjuer med sex lärare i tre olika kommuner. Av resultaten framgår blandade inställningar kring arbetet med IUP. Flera har varit positivt inställda och sett flera möjligheter med IUP, medan andra känt osäkerhet med det nya arbetssättet. Den vanligaste möjligheten de intervjuade såg var att tydligheten som IUP ger gör det lättare för elev, föräldrar och lärare att följa elevens utveckling. Ett hinder som framgick av resultatet var att IUP lätt kan bli en pappersprodukt och inte ett levande dokument. Ett sort tack till de lärare som har ställt upp på intervjuerna och för den positiva inställning som funnits till studien.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.

No description available.

Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa. Totalt fyra grundskolor har deltagit i studien. Resultatet visar att det som sätts i fokus i planerna är elevernas nya mål. Dessa mål är framför allt kopplat till elevernas kunskapsutveckling och lärande, dock sällan till den sociala utvecklingen. Målen är nästan uteslutande av långsiktig karaktär där inga delmål förekom direkt i planerna. Vem som var ansvarig för måluppfyllelsen dokumenterades i många fall men studiens resultat visar på att vårdnadshavarens och lärarens åtaganden kan förstärkas. Elevernas framsteg påvisades inte i planerna.

<p>Sedan jan 2006 ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Syftet med införandet av IUP var bland annat att måluppfyllelsen i skolan skulle förbättras och att elevers och vårdnadshavares delaktighet skulle stärkas. I detta arbete ser jag närmare på vad som dokumenteras i de individuella utvecklingsplanerna. Materialet som analyserats är planer från år åtta. I undersökningen har jag genom kvalitativ textanalys undersökt hur arbetet med planerna skiljer sig åt gällande vad som dokumenteras i dessa. Totalt fyra grundskolor har deltagit i studien. Resultatet visar att det som sätts i fokus i planerna är elevernas nya mål. Dessa mål är framför allt kopplat till elevernas kunskapsutveckling och lärande, dock sällan till den sociala utvecklingen. Målen är nästan uteslutande av långsiktig karaktär där inga delmål förekom direkt i planerna. Vem som var ansvarig för måluppfyllelsen dokumenterades i många fall men studiens resultat visar på att vårdnadshavarens och lärarens åtaganden kan förstärkas. Elevernas framsteg påvisades inte i planerna.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att se om lärarna anser att deras arbete har förändrats något sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjälp av intervjuer med fem lärare på en 7-9-skola. Lärarnas arbete på skolan har förändrats, dock inte särskilt mycket då flera av lärarna redan före IUP skrivit protokoll från sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden därför inte är så stor. Den skillnad som dock finns är att alla nu använder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som är intressant i studien är det faktum att de intervjuade lärarna ofta inte direkt nämner att IUP är framåtsyftande, något som Skolverket menar är det viktigaste med IUP, dock blir målen som man tar fram tillsammans med elev och vårdnadshavare av framåtsyftande karaktär.</p>

<p>Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP. Det framkom även olika attityder som kan ha betydelse för hur den pedagogiska dokumentationen och arbetet kring IUP utformas. Eftersom den nya regeringen har på förslag att IUP:n ska avskaffas kan det vara relevant att i vidare forskning undersöka vilka konsekvenser det får för den pedagogiska dokumentationen.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge. I studien har även uppmärksammats att pedagoger i sitt arbete med IUP stundtals utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, medan inriktningen i Skolverkets allmänna råd i högre grad kan sägas utgå från ett kognitivt perspektiv. Avslutningsvis vill jag tacka alla pedagoger som medverkat, samt min handledare Lena Heindorff.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.</p><p>I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser. Att det är tidskrävande framkommer i intervjuerna och känslan av att dokumentation ses mer som ett måste än en möjlighet framträder diskret.</p>