<p>Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande. En kvalitativ metod har varit utgångspunkt i arbetet, för att få reda på lärares synpunkter kring IUP. Det har gjorts intervjuer med sex lärare i tre olika kommuner. Av resultaten framgår blandade inställningar kring arbetet med IUP. Flera har varit positivt inställda och sett flera möjligheter med IUP, medan andra känt osäkerhet med det nya arbetssättet. Den vanligaste möjligheten de intervjuade såg var att tydligheten som IUP ger gör det lättare för elev, föräldrar och lärare att följa elevens utveckling. Ett hinder som framgick av resultatet var att IUP lätt kan bli en pappersprodukt och inte ett levande dokument.</p><p>Ett sort tack till de lärare som har ställt upp på intervjuerna och för den positiva inställning som funnits till studien.</p>

Denna studie är gjord med syfte att ta reda på vilken nytta lärare, för elever i de yngre åldrarna, anser att elever i årskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet är att elever i årskurs 1-2 har svårt att förstå sin IUP och det har varit utgångspunkten för min studie. Studien lyfter fram lärares åsikter och erfarenheter gällande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmåga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gällande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder på att den största nyttan med IUP för elever i årskurs 1-2 är samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lärande och förståelse av den egna lärprocessen. För att ta reda på lärarnas åsikter användes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som använts i studien är Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. / The aim of this study is to examine what teachers for younger pupils, think of the usefullness of individual development plans for children in grades 1-2. My experience is that children in grades 1-2 have difficulty understanding their individual development plan and that has been the starting point for my study. The study focuses teachers opinions and experiences of students participation in the creation of their individual development plan, students ability to take responsibility for their individual development plan and what the individual development plan contributes to current pupils progress. The results suggest that the greatest benefit of the individual development plans for students in grades 1-2 is the discussion around the plan and possibly this discussion could be a tool for students learning and understanding of their own learning process.Qualitative interviews were used to find out teachers opinions and the theoretical base used in the study is Strandberg´s interpretation of Lev Vygotsky´s theory.

<p>Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.</p><p>Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur IUP:er är utformade, vilka mål som formuleras inom svenskämnet, samt vilken bedömning som kommer till uttryck i IUP:erna. För att få svar på frågorna har det genomförts en dokumentanalys av upprättade IUP:er från 6 olika skolor, belägna i två sydvästliga kommuner. De upprättade IUP:erna har studerats utifrån en tematisk analys där fem kategorier har identifierats. Därefter har ett antal teoretiska begrepp applicerats på kategorierna. Begreppen är summativ och formativ bedömning, samt tre kategorier från Hirshs (2011) studie; being, doing och learning. Resultatet visar att de flesta av de upprättade IUP:erna är obrukbara i sin helhet, då de saknar en eller flera delar. Det förekommer en del being- och doing-mål som inte är relaterade till läroplanen. Det mest framträdande målet är learning-mål kopplade till läroplanen. Den formativa och summativa bedömningen återfinns i lika stor utsträckning i de analyserade IUP:erna.

No description available.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i oräkneliga planer. I den här uppsatsen har en bråkdel av dessa samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sägas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lärare och vårdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den här uppsatsen visar på är att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad. Det är dessa tre områden som kan sägas utgöra delar av den diskurs som fångas i uppsatsen.De subjektspositioner som har skrivits fram i materialet har i resultatet presenterats som fyra olika positioner för elev, lärare och vårdnadshavare som är möjliga att inta. Genomgående i resultatet förs en diskussion om vad dessa olika positioner kan betyda.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet. Min slutsats är, eftersom det är upp till varje skola att utforma sin egen modell för arbetet med IUP, att det kommer att finnas stor variation mellan skolor och kommuner. Vikten av att förankra arbetet i den pedagogiska grundsyn som lärarna och skolorna arbetar mot, är avgörande för ett meningsfullt genomförande. / From the spring of 2006, every pupil in the Swedish comprehensive school, is to have an individual plan of development. This essay aims to find out how teachers think and reason about the introduction of the individual plan of development, IUP, in the Swedish comprehensive school. In order to find out, I interviewed six teachers in the Swedish comprehensive school The result shows that the attitude towards the introduction of IUP, on the whole was positive. The teachers hope that in the course of time it will develop into a great help for them in their profession. But the teachers are also a bit worried, that the introduction of IUP will require a lot of time and work before it has become a natural part of the daily school work. My conclusion is, since it is up to each school to develop their own model for the work with the IUP, that there will be a great variation between schools and municipalities. The importance of anchoring the work with the IUP in the basic pedagogic outlook which every school must work towards, is essential for a meaningful implementation.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammet Höstterminen 2010ABSTRAKTLeden, Lotta & Tufvesson, Karin (2010). Åtgärdsprogram och IUP – för elever i matematiksvårigheter (IEP – for Students in Mathematical Difficulties). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt examensarbete var att studera vilken matematik som synliggörs, och hur denna beskrivs i form av svårigheter och åtgärder, i åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner (IUP). Vi har också avsett att undersöka hur åtgärderna följer dagens matematikdidaktiska forskning, hur de följer kursplanen i matematik samt hur de följer Skolverkets riktlinjer för upprättande av åtgärdsprogram och IUP. Eftersom vi har intresserat oss för att titta på den skriftliga dokumentationen av matematiksvårigheter och åtgärder, har vi valt att använda oss av en kvalitativ dokumentanalys med vissa kvantitativa inslag. Undersökningen bygger på 64 åtgärdsprogram och 42 IUP insamlade i år 8. Analysen av dokumenten visar på ett individinriktat perspektiv där fokus ofta läggs på elevens beteende, i stället för på ämneskunskaperna i matematik. Vidare har vi sett att åtgärder och strategier för hur eleven ska nå längre i sin kunskapsutveckling, ofta är så otydligt formulerade att de ger liten vägledning. De vanligast förekommande åtgärderna är: arbeta i "liten grupp", extra arbete, och färdighetsträning. Nyckelord: Individuell utvecklingsplan (IUP), matematiksvårigheter, matematikundervisning, åtgärdsprogramLotta LedenHandledare: Peter BengtssonKarin TufvessonKristian LutzExaminator: Birgitta Lansheim

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, används i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lärandeprocess. Med hjälp av dels frågeformulär, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare år från två olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville också se hur de individuella utvecklingsplanerna användes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att eleverna ställer sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att även om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, så tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling på så sätt att den ger dem en struktur i deras arbete.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra grundskolelärares tankar kring regeringens beslut om färre eller inga IUP:er och vilka konsekvenser det kan tänkas få. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver lärarna sin syn på förslaget om färre eller inga IUPer? Vilka parter anser lärarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka konsekvenser menar lärarna att färre eller inga IUP:er kan få för den egna arbetssituationen? Hur går lärarnas tankar om att betyget ersätter IUP:n? För att besvara våra forskningsfrågor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgångspunkter kring lärande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lärare ville vi ta reda på hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle påverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanställts i resultatet som tillsammans med hjälp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår empiri på att lärarna ställer sig positivt till IUP:ns syfte och funktion då den verkar i elevens tjänst. Trots att respondenterna uttalar arbetet med IUP:n som tidskrävande menar de att det nya beslutet kommer ha föga betydelse för den egna arbetssituationen.