I denna studie har det undersökts hur tre olika lärare genom sitt ledarskap utövar olika makttekniker i klassrummet för att skapa ordning och fånga elevernas uppmärksamhet vid lektionsstart. Det har även undersökts hur användningen av dessa motiveras av lärarna, samt hur eleverna agerar och reagerar på dessa makttekniker. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, varefter observationsscheman samt ljudinspelningar analyserades. Observationer genomfördes ute på två olika grundskolor hos tre olika klasslärare vars klasser bestod av elever i årskurs ett. Efter observationerna genomfördes korta intervjuer med respektive klasslärare där lärarna förklarade och motiverade användandet av de specifika teknikerna, samt varför dessa passade för just deras klass. Studiens resultat och analys har sin teoretiska utgångspunkt i Michel Foucaults teori om maktbegreppet samt i Brousseaus teori om det didaktiska kontraktet. Studiens resultat visade på att de tekniker som användes i uppmuntrande syfte av lärarna oftast hade en långvarig effekt på eleverna. De slutsatser som kan dras av detta är att dessa tekniker skapade ordning i klassrummet samt påkallade elevers uppmärksamhet vid lektionsstart.

<p>Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om några lärares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. Utifrån ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lärarna, utifrån vad de berättat, gör för att kontrollera och förmå eleverna att arbeta mot sina individuella mål. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare för att försöka förstå deras syn på sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder på att flera av lärarna la sig på en för de flesta elever låg nivå vid målformuleringen i IUP. Enligt flera av lärarna formulerades målen så att eleverna skulle kunna nå dessa genom att följa med i den gemensamma undervisningen, elevernas mål anpassas till lärarnas undervisning och inte undervisningen till elevernas mål. Tre av lärarna lät eleverna använda ”planeringsböcker” där eleverna själva fick planera hur de skulle nå sina individuella mål och även utvärdera sitt arbete. Lärarna samlade regelbundet in ”planeringsböckerna” och kunde på så sätt övervaka varje elevs individuella arbete.</p>

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om några lärares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Foucaults maktanalys (1998) och Permer &amp; Permers (2002) makttekniksbegrepp. Utifrån ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lärarna, utifrån vad de berättat, gör för att kontrollera och förmå eleverna att arbeta mot sina individuella mål. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare för att försöka förstå deras syn på sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder på att flera av lärarna la sig på en för de flesta elever låg nivå vid målformuleringen i IUP. Enligt flera av lärarna formulerades målen så att eleverna skulle kunna nå dessa genom att följa med i den gemensamma undervisningen, elevernas mål anpassas till lärarnas undervisning och inte undervisningen till elevernas mål. Tre av lärarna lät eleverna använda ”planeringsböcker” där eleverna själva fick planera hur de skulle nå sina individuella mål och även utvärdera sitt arbete. Lärarna samlade regelbundet in ”planeringsböckerna” och kunde på så sätt övervaka varje elevs individuella arbete.

Studiens syfte var att undersöka förklaringar till varför äldre omsorgstagare blir utsatta för övergrepp och försummelse av omsorgspersonal. För att fånga omsorgspersonalens subjektiva och kontextuella uppfattningar delades en semistrukturerad kvalitativ enkät ut till valda omsorgsverksamheter i tre kommuner i Sverige. Materialet bearbetades med tematisk analys vilket resulterade i tre teman: organisationens ansvar, den äldre individen och den omsorgsgivande individen. Därefter analyserades resultatet utifrån två teoretiska ramverk och en teoretisk modell: makttekniker, våld- och maktlöshetsteori samt den ekologiska tolkningsmodellen och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visade att omsorgspersonal kan använda olika makttekniker för att hantera komplexa omsorgssituationer och att övergrepp och försummelse inom äldreomsorg i stor utsträckning verkar hänga samman med kvalitén på arbetsmiljön och omsorgspersonalens utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att även individuella egenskaper hos omsorgstagaren påverkade förekomsten av övergrepp och försummelse, så som sjukdomsbild och stark integritet. Känsla av vanmakt utifrån egna tillkortakommanden och att inte veta hur man ska hanterar komplexa omsorgssituationer visades öka risken för övergrepp på och försummelse av de äldre. Slutligen diskuteras vikten av en god arbetsmiljö, aktivt ledarskap, vidareutbildning och handledning för omsorgspersonalen och förslag till framtida forskning inom ämnet. / This study explores possible explanations for physical and psychological abuse and neglect carried out by caregivers towards elderly care recipients within elderly care. A semi structured qualitative questionnaire aimed at caregivers within especially chosen domestic services and retirement homes in three municipalities in Sweden was handed out. To sort the material a thematic analysis was chosen which resulted in three themes: the organization's responsibility, the elderly individual, and the caregiving individual. The empirical analysis was made using two theoretical frameworks and a theoretical model: power techniques, the theory of violence- and powerlessness and the ecological interpreting model and was then compared to previous research related to the subject. The results showed that caregivers could make use of different power techniques to handle complex care situations and that abuse and neglect within elderly care could depend on the working environment and the caregivers’ level of education. Furthermore, the results showed that the elderly’s individual attributes could affect the prevalence of abuse and neglect, such as the elderly’s clinical picture and strong integrity. Also, frustration regarding one’s own shortcomings and not knowing how to handle complex care situations was shown to increase the risk of abuse and neglect for the elderly. Finally, we discuss the importance of a good working environment, active leadership, further education and professional guidance for caregivers and suggestions for future research regarding the subject.