Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat. I analysens fjärde del analysera jämställdhet i relation till kompetensutveckling och rekrytering. Centrala delar av resultatet är att det finns en övergripande kunskapsbrist i Kommunen. Resultaten visar även att bristande kunskap vad gäller jämställdhet utgör hinder för rekrytering och kompetensutveckling med ett jämställdhetsperspektiv samt att rekrytering och kompetensutveckling utgör hinder för ökad jämställdhet när kunskap saknas. Studien avslutas med tre övergripande åtgärdsförslag.

<p>Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ”att upptäcka”, ”att få ett seende” och ett ”tänk”, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse. Genom att jämställdheten formuleras som en kunskapsfråga, med litteratur som ger ett särskilt språkbruk, frammanas bilden av jämställdhet som en process som framför allt återfinns i pedagogernas medvetanden. Motståndet mot den dominerande diskursen visas genom att pedagogerna ser sig som redan jämställda eller att de utvecklar metoder som inte följer den dominerande diskursen. På så vis förhandlar de i viss mån själva om vad innebörderna i den emanciperade pedagogen skall bestå av.</p>

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ”att upptäcka”, ”att få ett seende” och ett ”tänk”, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse. Genom att jämställdheten formuleras som en kunskapsfråga, med litteratur som ger ett särskilt språkbruk, frammanas bilden av jämställdhet som en process som framför allt återfinns i pedagogernas medvetanden. Motståndet mot den dominerande diskursen visas genom att pedagogerna ser sig som redan jämställda eller att de utvecklar metoder som inte följer den dominerande diskursen. På så vis förhandlar de i viss mån själva om vad innebörderna i den emanciperade pedagogen skall bestå av.