Spelling suggestions: "subject:"jämställdhet"" "subject:"jämställdhets""
1 |
Genus, lek och normkritik : En kvalitativ studie om förskollärares normkritiska arbete kring genus i leken / Gender, play and norm critical : A study about preschool teachers' norm-critical work on gender in playAli Ismail, Hellen, Barsoum, Kristina January 2022 (has links)
Syftet med studien är att belysa hur förskollärare beskriver att de arbetar ur ett normkritiskt perspektiv kring genus i leken i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingsmetoden tillämpats genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. De frågeställningar som studien utgår från är: “Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att bryta könsnormer mellan flickor och pojkar i leken?” Och “Hur beskriver förskollärare att traditionella könsmönster i förskolan upprätthålls? “. I studien används Yvonne Hirdmans genusteori (1988, 2001) som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar på att förskollärare arbetar normkritiskt i förskolan utifrån ett jämställdhetsuppdrag med fokus på miljön samt det egna förhållningsättet. Resultatet visar även på att könsnormer utspelar sig mellan barn i lek samt att de upprätthålls av pedagoger, vårdnadshavare och barn. Vår slutsats är att förskollärare visar medvetenhet kring ett normkritiskt arbete genom att de aktivt använder sig av olika arbetssätt för att bryta könsnormer. Trots det visar studien på att könsnormer i förskolan är svåra att bryta eftersom de är starkt implementerade i den sociala omgivningen och kan därmed påverka barns sätt att vara utifrån kön.
|
2 |
Makt och maktlöshet i Onåd : En studie om hur J.M. Coetzees roman Onåd kan användas i svenskundervisningens jämställdhetsarbete / Power and powerlessness in Disgrace : A study of the potential uses of J.M. Coetzee's Disgrace to facilitate equality work in Swedish teachingBorglin, John January 2020 (has links)
Denna studies syfte och forskningsfråga är att undersöka och besvara hur J.M. Coetzees roman Onåd kan förstås med utgångspunkt i de intersektionella kategorierna kön, ras och klass samt hur man som pedagog kan tillämpa romanen i den svenska gymnasieskolan för att diskutera och undervisa om jämställdhet och människors lika värde. För att nå syftet och frågeställningen undersöks kritiska delar av romanen med hjälp av diskursanalys. Tidigare forskning används också för att undersöka romanen. Metoden är utvald för att synliggöra de strukturer som omger karaktärerna i romanen och handlingsutrymmet de får. Romanen undersöks sedan intersektionellt för att påvisa hur kön, ras och klass påverkar människors livsvillkor. Analysen bedrivs med målet att påvisa hur romanen kan användas för undervisning om människors lika värde och jämställdhet. Resultatet visar att diskursanalysen är ett bra sätt att närma sig romanen genom, för att undervisa om jämställdhet och människors lika värde. Om läraren undervisar med hjälp av diskursanalys lyfts diskussionen om romanen till att handla om hur uttryck och handlingar påverkar och fastställer människors handlingsutrymmen. Det ger även en förståelse för hur människor positioneras i en diskurs. Eleverna får genom detta en möjlighet att se och förstå hur uttryck och handlingar placerar människor i olika makthierarkiska positioner, och att detta inte behöver spegla människans faktiska kvalitéer eller kunskaper. Så småningom kan denna förståelse användas för atti frågasätta stereotyper och normer som förtrycker människor. Genom Skolverkets ämnesspecifika formulering som handlar om att förstå människors livsvillkor med hjälp av litteratur kan läraren nå den ämnesövergripande formuleringen som handlar om att främja jämställdhet och människans lika värde.
|
Page generated in 0.0423 seconds