Anaerob jäsning antas vara en bra och effektiv metod för behandling av organiskt avfall. Avloppsvatten från denna process är mer utmanande beroende främst på dess höga innehåll av bland annat flyktiga fettsyror (VFA). Mikroalger har en stor potential för hållbart avlägsnande av näringsämnen från vatten samtidigt som algbiomassa kan användas för produktion av bio-gödsel, biobränsle och bioplaster. Därför var syftet med denna studie att undersöka möjligheten att odla två svenska stammar av mikroalger, anpassade till det nordiska klimatet, på olika syntetiska kulturer. Kulturerna innehöll två bestämda totalkoncentrationer av ättiksyra, propionsyra och smörsyra med tre olika förhållande till varandra. Stammarna som studeras i detta experiment var Chlorella vulgaris (13–1) och Chlorococcum sp. (MC-1). Stammarna visade olika förmågor att tolerera VFA som kolkälla. Chlorococcum sp. kunde ge betydligt högre biomassakoncentrationer i närvaro av VFA än C. vulgaris. Vid totalkoncentrationen 2 g/L VFA och den största halten av ättiksyra erhölls den högsta biomassakoncentrationen. C. vulgaris i kulturerna med VFA visade samma beteende som i referensodlingen utan VFA. De slutliga biomassakoncentrationerna i närvaro av VFA liknade den biomassakoncentrationen från referensodlingen. Att Chlorococcum sp. kan växa på VFA kan minska miljöpåverkan av industriella utflöden från anaerob jäsning i Sverige och andra nordiska länder. / Anaerobic fermentation is believed to be a good and effective method for treating organic waste. Wastewater from this process is more challenging mainly due to its high content of for instance volatile fatty acids (VFA). Microalgae have shown great potential for the sustainable removal of nutrients from water sources. At the same time, algal biomass can be used to produce bio-fertilizer, biofuel, and bioplastics. Therefore, the purpose of this study was to investigate the possibility of growing two Swedish microalgae strains, adapted to the Nordic climate, on different synthetic cultures. The cultures contain two determined total concentrations of acetic acid, propionic acid, and butyric acid with three different ratios to each other. The strains studied in this experiment were Chlorella vulgaris (13–1) and Chlorococcum sp. (MC-1). The strains showed different abilities to tolerate VFA as a carbon source under the same biotic and abiotic conditions. Chlorococcum sp. was able to produce significantly higher biomass concentrations in the presence of VFA than in the reference culture without VFA. The culture with the total concentration of 2 g/L of VFA and the ratio that had the greatest content of acetic acid gave the highest biomass concentration. C. vulgaris was not affected by VFA and the algal cells in the cultures with VFA show the same behaviour as in the reference culture. Moreover, the final biomass concentrations in the presence of VFA were similar to the biomass concentration from the optimal culture. Since Chlorococcum sp. could grow on VFA it can reduce the environmental impact of industrial effluents from anaerobic fermentation in Sweden and other Nordic countries.

Antalet mikrobryggerier runt om i Sverige har de senaste åren ökat markant. Vanligast är att dessa producerar öl som ale och stout trots att vi svenskar, om man ser till systembolagets statistik, fortfarande främst dricker lager. En anledning till få av de mindre mikrobryggerierna brygger lageröl är att bryggprocessen är mer avancerad för att brygga lager. För att brygga lager krävs, utöver den vanliga bryggutrustningen, också ett sätt att kyla ölet på först till 10°C och sedan till 0°C under en längre period. Den utrustning som används av de flesta större mikrobryggerierna är för dyr för de mindre mikrobryggerierna och bryggning av lageröl uteblir därför ofta. Ett exempel på ett mindre mikrobryggeri som har detta problem är Brewing Költur och detta arbete har haft som avsikt att lösa kylproblemet för dem. Arbetet gick ut på att ta fram ett alternativt sätt, dels att kyla en sats öl på, 300 liter, dels att hålla ölet kallt utan större fluktuationer under en längre tid. En viktig del i lösningen är att investeringskostnaden för kylanläggningen skulle vara avsevärt lägre än de alternativ som finns på marknaden idag. Projektet hade dock inte som avsikt att lösa övriga problem som finns med bryggning av lager. Resultatet blev en Bag-in-Box: en frysbox i vilken en engångspåse placerades. En luftspalt skapades mellan påsen och frysens innerkanter för att sakta ner värmeöverföringen och på så vid undvika att kyla ned jästen för snabbt vilket (annars) kan få allvarliga konsekvenser på ölet. En prototyp av produkten kylanläggningen byggdes ihop på vilken tester utfördes. Testerna visade att produkten utan problem kunde hålla stabila temperaturer under längre perioder, framförallt vid de lägre temperaturerna. Vid nedkylning från 10°C samt vid hållning av denna temperatur krävdes viss komplettering med manuell omrörning för att undvika stora temperaturgradienter i påsen. Investeringskostnaden för produkten är mycket låg medan de rörliga kostnaderna är relativt höga på grund av engångspåsen då det går åt en eller två sådana per sats bryggd öl. På grund av produktens låga investeringskostnad, enkla montering samt relativt goda förmåga att hålla temperaturer konstanta anses produkten ha potential att kunna ha stor betydelse för mindre mikrobryggerier i framtiden. / There has been a large increase of microbreweries in Sweden in the past few years, most of which produce great beers such as ales and stouts. This is however a bit strange since most Swedes seem to prefer to drink lager; at least if you study the statistics of the Swedish alcohol monopoly’s top hundred most drunken beers last year. There might be several reasons for microbreweries not brewing lagers but one reason is the equipment needed for lager brewing. Apart from the regular brewing equipment needed for brewing ales, a cooling system is needed in lager brewing in order to reach the ideal temperatures for fermentation, 10°°C, and lagering. Lagering is a process where beer is stored for weeks or months in a cold place, typically around 0°C.  The cooling systems on the market are expensive and small start-up microbreweries do not have the funds to purchase these. One example of such a microbrewery is Brewing Költur, and this study aims to solve the cooling problem for them. The goal was to design a cheaper alternative for cooling a 300-litre batch of beer but without severe changes in quality. The product needs to be able to hold stable temperatures and also lower the temperatures from 10°°C to 0°°C, both without major fluctuations in temperature within the vessel. The project did not aim at solving other lager brewing related problems. The result was a Bag-in-Box: a chest freezer in which a disposable plastic bag, big enough to fit 300 litres of beer, was placed. An air gap was created in between the inside walls of the freezer and the bag to keep the sudden cold walls from damaging the yeast by cooling it to quickly. A prototype was put together in order to test the most important features of the product. The tests showed that the product could keep stable temperatures very well in the lower temperature intervals, while it needed manual stirring in the higher regions to avoid temperature gradients, especially when the temperature was lowered. The cost of the product is overall very low. The investment cost is very low, however since the disposable bags are somewhat costly the variable cost is fairly high, yet still significantly cheaper than the alternatives on the market. It is believed that the product could be used by many smaller microbreweries in the future due to the low investment cost, its ability to keep the temperatures relatively stable and also because it is easy to assemble.