Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur lärare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och vad det är för stressande situationer som kan uppkomma i läraryrket. Tidigare forskning har visat att lärare är en av de yrkesgrupper som upplever mest stress på arbetsplatsen och att det är många lärare som byter yrke på grund av för höga stressnivåer. Forskning visar också att negativ stress kan påverka en person både psykiskt och fysiskt och att förhållningssätt till stress kan påverka hur skadlig stressen blir. Deltagare i studien var 8 lärare med olika undervisningsämnen som arbetat i olika lång tid och de fick under intervjuer dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress i läraryrket. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visade de sex huvudkategorierna: 1) Negativ stress. 2) Ta med arbetet hem. 3) Problemfokuserad coping. 4) Känslofokuserad coping. 5) Krav från omvärlden. 6) Stöd från kollegor och skolledning. Kunskaperna kan användas för att förebygga stress på arbetsplatsen och för att angripa de problem som kan uppstå i läraryrket. Föreliggande studies resultat stämmer således överens med tidigare forskning och visar att läraryrket i många fall är mycket stressande och kräver god planering och stöd från kollegor för att undvika skadlig stress.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom där hantering av sjukdomen är en betydelsefull del för att uppnå god hälsa. Individer använder ofta copingstrategier för att hantera stressrelaterade problem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa copingstrategier hos patienter med diabetes mellitus typ 2 utifrån Lazarus och Folkman (1984) samt Folkmans (1997) teori. Metod: Till litteraturstudien användes Polit och Becks (2017) nio steg. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En deduktiv ansats valdes till databearbetningen samt att resultatet grundas på 11 artiklar. Resultat: Huvudgrupperna problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping samt deras undergrupper planerande, konfronterande, sökande efter information, känslomässigt stöd, undvikande, skuldbeläggande och förminskande, omvärdering av tankar och religiös tro, samt acceptans och nyttjande av tidigare erfarenheter framkom av Lazarus och Folkman (1984) och Folkmans (1997) teori om copingstrategier. Slutsats: Studien visar att patienter med diabetes typ 2 använder sig av problemfokuserad, känslofokuserad samt meningsbaserad coping för att hantera stressiga situationer relaterat till sjukdomen. Studien visar även att vissa copingstrategier leder till positiv effekt på patienters hälsa samt andra strategier leder till negativ effekt.

Ett flertal forskare beskriver att projektarbete karakteriseras av tidspress, komplexitet och hög arbetsbelastning, som i sin tur kan leda till höga stressnivåer. Stressrelaterade sjukskrivningar är ett problem som är extra utbrett inom den offentliga sektorn jämfört med andra sektorer, Trots detta har relativt få studier gjorts med fokus på projektledare inom offentlig sektor och hur de hanterar stress. Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vilka copingstrategier projektledare inom offentlig sektor använder sig av för att hantera upplevd stress. Utifrån syftet bildades två frågeställningar, ”Hur beskriver projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” Och ”Hur hanterar projektledare inom offentlig sektor sin egen upplevda stress i projekt?” En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med 9 deltagare från olika organisationer inom offentlig sektor. Resultatet visar att projektledare i offentlig sektor använder sig av en kombination av problemfokuserade copingstrategier och känslofokuserade copingstrategier. De problemfokuserade copingstrategierna bestod av planeringsverktyg, kommunikation, leta efter alternativa lösningar och ökad arbetsbelastning. De känslofokuserade copingstrategierna handlade till stor del om att koppla bort arbetet genom träning och fikapauser. Vidare var det sociala stödet från chef, kollegor och familj en stor faktor när det handlar om att hantera stress i projekt.

Terrorattentat orsakar ofta massförstörelse med civila offer, det sprider rädsla och leder till allvarliga konsekvenser för de som drabbas. För att hantera rädslan använder människor olika strategier. Syftet med studien var således att bidra till en nyanserad bild av människors rädsla för terrorattentat och hur de hanterar rädslan. Detta undersöktes genom semi-strukturerade intervjuer där frågorna baserades utifrån tre frågeställningar, “Hur beskriver människor sin rädsla för terrorattentat och vilka känslor beskrivs i relation till rädslan?”, “Varför upplever människor rädsla för terrorattentat?” och “Hur använder människor copingstrategier för att hantera rädslan för terrorattentat?” För att besvara dessa intervjuades tre kvinnor och tre män mellan åldrarna 21 och 29. Resultaten visade att rädslan dels innefattade indirekt och direkt utsatthet samt känslor som sårbarhet och ångest. Rädslan var också kopplad till särskilda platser och situationer. Vidare identifierades också att deltagarna använde sig av känslo- och problemfokuserad coping samt undvikande beteende för att hantera rädslan. Dessa resultat bekräftas i stort av tidigare forskning. / Terrorist attacks often causes mass destruction with civilian casualties, it spreads fear and leads to severe consequences for those who are victimized. To handle the fear, people use different strategies. The aim of this study was therefore to contribute to a nuanced depiction of people’s fear of terrorist attacks and how they handle the fear. This was examined through semi-structured interviews based on three issues; “How do people describe their fear of terrorist attacks and what emotions are described in relation to the fear?”, “Why do people experience fear of terrorist attacks?” and “Which coping strategies are being used to handle the fear of terrorist attacks?” To answer these, three women and three men between the ages 21 and 29 were interviewed. The results showed that fear partially included indirect and direct victimization as well as vulnerability and anxiety. Fear was also linked to specific places and situations. Furthermore, was also identified that the participants used emotion- and problem focused coping as well as avoidance behaviour to handle the fear. These results are mostly confirmed by previous research.