Rollen som förstalinjechef innefattar olika sociala sammanhang och det är viktigt att genom sin kommunikativa förmåga kunna inspirera och påverka olika medlemmar i organisationen. Situationer då förstalinjechefen behöver förmedla information och samtala med medarbetare sker kontinuerligt i denna yrkesroll. I det dagliga arbetet som förstalinjechef kan flera tillfällen uppstå där denne upplever känslomässig påfrestning vid samtal med medarbetare. Syftet med denna studie är att undersöka känslomässiga påfrestningar som förstalinjechefer kan uppleva av olika anledningar vid samtal med medarbetare. Syftet är vidare att undersöka om hur de förbereder sig inför dessa samtal. Denna studie bidrar med ökad kunskap om hur förstalinjechefer går tillväga vid förmedling av information de personligen upplever som obekväm att förmedla till medarbetare. Studien skapar även en förståelse för hur förstalinjechefer kan hantera sina upplevda känslomässiga påfrestningar vid samtal med medarbetare. Studien är en kvalitativ empirisk studie där åtta intervjuer genomförts med förstalinjechefer inom olika organisationer och branscher. Intervjuguiden formulerades efter den teoretiska referensramen som presenterar vad tidigare forskning visar på i form av vetenskapliga artiklar. Respondenternas främsta ansvarsområde i sin yrkesroll är att kontinuerligt leda, motivera och följa upp medarbetarnas arbetsprestationer på arbetsplatsen. Respondenterna beskriver en komplexitet i att yrkesrollen fungerar som en länk mellan det operativa och det strategiska arbetet inom organisationen. Att upprätthålla en fungerande kommunikation mellan sig och medarbetarna är betydelsefullt för att kunna främja goda relationer och samspel dem emellan. Känslomässig påfrestning inför samtal med medarbetare är vanligt förekommande i form av bland annat stress och nervositet. Utifrån den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet har vi nått ökad kunskap om att en fungerande kommunikation mellan förstalinjechefen och medarbetare behöver råda för att kunna främja ett gott samspel och goda relationer sinsemellan. Då detta råder minskar känslomässiga påfrestningar hos förstalinjechefen vid samtal med medarbetare. Chefers känslomässiga påfrestningar bör hanteras på ettsätt för att främja goda relationer med medarbetarna. Att hantera dessa känslomässiga påfrestningar kan bland annat innebära att reflektera kring en gällande situation och få stöttning i sitt ledarskap. / A first line manager's role involves to interact in different social contexts. It is therefore important that the manager has good communicative skills to be able to inspire and influence the organizations employees. Situations where a first line manager has to inform and converse with employees occurs continuously. In their everyday work as a first line manager there can rise occasions where they are experiencing as emotionally strenuous before or when conversing with employees.The purpose of this study is t oexamine emotional strains that first line managers experience for different reasons before or when conversing with employees. The purpose is further to gain knowledg eabout their preparations for these type of conversations. The study contributes with knowledge of how managers give information to employees that they personally finds uncomfortable to give. Further creates this study an understanding on how first line managers handles their experienced emotionally strains before or when conversing with employees. A qualitative empirical research study whereby eight interviews has been made with different first line managers from different organizations and industries. The interview guide was formed from the presented theoretical reference frame that shows what previous research has reached in the form of scientific articles. The main responsibility a first line manager's role contains is to lead, motivate and follow up the employees work performances at the work place. The respondents describe their role as complex and as a link between the operative and strategic work within the organization. To maintain a suitable communication with the employees is important to be able to foster good working relationships and team work. The experience of emotional strainsat conversing with employees is common among the respondents and take shape in for example stress and nervousness. The theoretical reference frame and the collected empirical material has made it possible to reach knowledge about the importance of good communication between the first line manager and the employees. From a suitable working communication good team work and working relationships can grow between the parties. A first line manager's experiences of emotional strains when conversing with employees reduces when these aspects are available in the organization. First line managers emotionally experienced strains has to be handled in a way that grow suitable work relationships with the employees. The ability to reflect about a situation and getsupport in ones emotionally strains is important.

Studiens syfte är att undersöka och analysera föräldrars emotionella upplevelser som anhöriga till ett barn med ätstörning. Uppsatsens frågeställning centrerar sig kring ett utforskande av föräldrarnas emotionella upplevelser. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån systemteori samt emotionssociologi undersöks och analyseras föräldrarnas emotionella upplevelser under barnets sjukdomstid. Detta genomförs genom en tematisk analys, där det empiriska materialet inhämtats av självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn med ätstörning. Föräldrarnas emotionella upplevelser har genom studiens resultat och analys visat på ett brett spektrum där de känslomässiga aspekterna är mångfacetterade och nyanserade till sin karaktär. Genom studien blir det tydligt hur ätstörningen som initialt drabbat det enskilda barnet, utgör känslomässiga påfrestningar även för föräldrarna och eventuella syskon i familjen. I navigeringen av sjukdomens omfattande och mångdimensionella labyrint upplever föräldrarna ett flertal känslomässiga utmaningar vilka relaterar till barnets sjukdomstillstånd. Studien lyfter ett anhörigperspektiv där föräldrarnas självbiografier ger tillgång till olika tankar, känslor och upplevelser som existerar, skiftar och förändras i deras värld under barnets sjukdomstid. Sammantaget visar uppsatsens resultat en komplexitet av de känslomässiga påfrestningar och emotionella upplevelser som föräldrar till ett barn med ätstörning genomgår. En komplexitet som är av betydande vikt för det sociala arbetet att förstå och inkludera i det professionella arbetet. / The purpose of the following study is to examine and analyze the emotional experiences of parents as relatives of a child with an eating disorder. The research question of the paper focuses on exploring the emotional experiences of parents. Through a theoretical framework based on systems theory and emotion sociology, the emotional experiences of parents during the child's illness are examined and analyzed. This is done through a thematic analysis, where the empirical material is gathered from autobiographical books written by parents of children with eating disorders. The parents' emotional experiences, as revealed by the study's results and analysis, demonstrate a wide spectrum where the emotional aspects are multifaceted and nuanced in nature. The study highlights a relative perspective where the parents' autobiographies provide access to various thoughts, feelings, and experiences that exist, shift, and change in their world during the child's illness. Overall, the results of the paper illustrate the complexity of the emotional strains and experiences that parents of a child with an eating disorder undergo. This complexity is of significant importance for social work to understand and incorporate into practice.