The relationship between energy consumption and economic growth has been a popular topic in recent studies, with a considerable amount of literature conducted, although there still is no consensus regarding the relationship. Few studies have analysed the nuclear energy growth nexus with greenhouse gas emissions, and none have used the same method, data, and sample period. Therefore, there are still gaps in the literature regarding the Energy Growth Nexus, and this study provides a unique insight into the Swedish nuclear dilemma.   The purpose of this paper is to study the causal relationship between economic growth and nuclear energy consumption, and the causality between greenhouse gas emissions and nuclear energy consumption, in Sweden. The results of which are used to discuss the future consequences a continued shutdown of Sweden’s nuclear power could have. Seven EU nations and two non-EU nations are included to be able to make comparisons to Sweden. This paper is based on a method of time series analysis by conducting Ordinary Least Squares-regressions in combination with Granger causality tests.    Our results indicate that nuclear power granger cause growth in Belgium and the United Kingdom. Additionally, this study finds a bidirectional granger causality between greenhouse gas emissions and nuclear energy in the USA. The causal relationship between nuclear energy, economic growth, and greenhouse gas emissions in Sweden is still unclear. However, the Swedish energy market is facing multiple challenges including global warming, increased energy demand, and a transition towards a completely renewable energy mix. The role of nuclear power in the Swedish energy mix is still unclear. It is therefore the authors belief that a decision regarding the future of the Swedish energy supply is needed. / Förhållandet mellan energikonsumtion och ekonomisk tillväxt har varit ett populärt ämne i nutida forskning, detta då en avsevärd mängd litteratur har författats på ämnet, dock har forskningen ännu inte funnit konsensus gällande det påstådda förhållandet. Få studier har emellertid analyserat energi-tillväxt sambandet med växthusgaser, inga av dessa studier har använt samma metod, data och tidsperiod. Med grund i detta finns det ändock ett tomrum i forskningen och litteraturen gällande energi-tillväxt sambandet och denna studie tillhandahåller en särskild insikt i det svenska kärnkraftsdilemmat.    Syftet med denna uppsats har varit att studera det kausala förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och kärnkraftskonsumtion, samt kausaliteten mellan utsläpp från växthusgaser och ekonomisk tillväxt, i Sverige. Resultaten av denna uppsats har använts för att diskutera och analysera framtida konsekvenser av en fortsatt kärnkraftsnedstängning i Sverige. Sju EU-nationer samt två länder utanför EU har inkluderats för att kunna genomföra jämförelser med Sverige. Denna uppsats är baserad på en metod av tidsserieanalys som regression kallad Minsta Kvadratregressioner i kombination med Granger kausalitets-tester.   Uppsatsens resultat indikerar att kärnkraft Granger-kauserar tillväxt i Belgien och Storbritannien. Studien finner även en dubbelriktad Granger-kausalitet mellan växthusgasutsläpp och kärnkraft i USA. Det kausala sambandet mellan kärnkraft, ekonomisk tillväxt och växthusgasutsläpp i Sverige är fortsatt otydligt. Den svenska energimarknaden står emellertid inför flera utmaningar som främst inkluderar global uppvärmning, ökande efterfrågan på energi samt en pågående övergång till en helt förnybar energimix. Rollen kärnkraft kommer ha i den svenska energimixen är fortfarande oklar. Det är därför författarnas uppfattning att ett beslut angående hur det framtida energiutbudet ska se ut måste tas.

The operation of electric grids depends on the balance between the electric generation and the demand. In France, the Transmission System Operator, RTE, is responsible for the stability and the security of the grid. Today, the electric generation follows the variations of the demand. However, environmental concerns prompt to develop new strategies and policies for Energy Transition. The development of Smart Grids, the uncertain future of nuclear generation, the massive integration of renewable sources are the focus of those. Furthermore, renewable energies generation is intermittent and can not be controlled. The current strategy for the balance between generation and demand is challenged. The electric grid has to be readjusted by adding more electric flexibility to ensure its stability. The electric flexibility is usually associated to storage technologies as batteries or pumping stations. A state of art review is used to define this notion and to evaluate the technological and economic maturity of different electric flexibility vectors. The following report is based on a selection of prospective scenarios, development plans already launched in France, proposing a significant share of renewable energies in a future energy mix and current French energy data. Two studies were carried out : one at a regional level, for Bretagne and one at national level for France. An evaluation at 2050 is carried out to determine the load factors of intermittent energies, consumption and residual demand in Bretagne. On the basis of these prospective estimates, a need for electric flexibility can be determined for the Bretagne region. This first study highlights an issue related to future needs for electric flexibility. However, since the balance between production and consumption is achieved at a national level, a second study on France is necessary. The French need for electric flexibility is then estimated through a linear optimization that evaluates the energy production required to achieve a generation/consumption balance taking into account energy sources merit order. / Det franska elnätets funktion beror på balansen mellan elproduktionen och efterfrågan. Transmissionssystemoperatören, RTE, ansvarar för nätets stabilitet och säkerhet. Idag följer den elektriska generationen variationerna i efterfrågan. Miljömässiga frågor är emellertid snabba för att utveckla nya strategier och strategier för energiövergång. Utvecklingen av Smart Grids, den osäkra framtiden för kärnkraftsproduktion, den massiva integrationen av förnybara källor är deras fokus. Vidare är generering av förnybara energikällor intermittent och kan inte kontrolleras. Den nuvarande strategin för balans mellan produktion och efterfrågan utmanas. Elnätet måste justeras genom att lägga till mer elektrisk flexibilitet för att säkerställa stabiliteten. Den elektriska flexibiliteten är vanligtvis förknippad med lagringsteknik som batterier eller pumpstationer. En allmänt erkända tekniska används för att definiera denna uppfattning och att utvärdera den tekniska och ekonomiska mognaden hos olika elektriska flexibilitetsvektorer. Följande undersökningar grundar sig på ett urval av framtida scenarier, utvecklingsplaner som redan lanserats i Frankrike, och föreslår en betydande andel förnybara energikällor i en framtida energimix och nuvarande franska energidata. Två studier utfördes på olika perimetrar: på Bretagne-regionen och i Frankrike. En utvärdering vid 2050 utförs för att bestämma belastningsfaktorerna för intermittent energi, förbrukning och återstående efterfrågan i Bretagne. På grundval av dessa framtida uppskattningar kan ett behov av elektrisk flexibilitet bestämmas för Bretagne-regionen. Denna första studie lyfter fram ett problem som rör framtida behov av elektrisk flexibilitet. Men eftersom balansen mellan produktion och konsumtion uppnås på nationell nivå krävs en andra studie om Frankrike. Det franska behovet av elektrisk flexibilitet uppskattas sedan genom en linjär optimering som utvärderar den energiproduktion som krävs för att uppnå en generation / konsumtionsbalans med hänsyn tagen till energikällans meriteringsordning. / Le fonctionnement du réseau électrique français repose sur l’équilibre entre la production et la consommation d’électricité. Le gestionnaire du réseau de transport, RTE, est responsable de la stabilité et de la sécurité du réseau. Aujourd’hui, la production électrique s’adapte aux variations de la consommation. Cependant, des préoccupations environnementales incitent à la mise en place de nouvelles stratégies et politiques pour la transition énergétique. Le développement d’un réseau intelligent, l’avenir incertain du nucléaire et l’intégration massive d’énergies renouvelables sont au centre de celles-ci. De plus, la production électrique des énergies renouvelables s’avère intermittente et fatale. La stratégie actuelle du maintien de l’équilibre production/consommation est remise en question. Le système électrique doit être repensé en y intégrant plus de flexibilité électrique pour en garantir la stabilité. La flexibilité électrique est usuellement associée aux technologies de stockage comme les batteries électrochimiques et les STEP hydrauliques. Un état de l’art permet de définir précisément cette notion et d’évaluer la maturité technologique et économique en France de ces différents vecteurs de flexibilité électrique. L’objet des recherches suivantes est basé sur une sélection de scénarios prospectifs, de plans de développement d’ores et déjà lancés en France, proposant une part importante d’énergies renouvelables dans un futur mix énergétique et des données énergétiques actuelles françaises. Deux études ont été menées sur différents périmètres : sur la région Bretagne et sur la France entière. Une évaluation à 2050 est effectuée pour déterminer facteurs de charge des énergies intermittentes, consommation et demande résiduelle en Bretagne. A partir de ces estimations prospectives, un besoin en flexibilité peut être déterminé sur le périmètre de la Bretagne. Cette première étude permet de mettre en exergue une problématique liée aux futurs besoins de flexibilité électrique. Cependant, l’équilibre entre production et consommation étant réalisé à un niveau national, une seconde étude sur le périmètre français est nécessaire. Le besoin français en flexibilité est alors estimé par le biais d’une optimisation linéaire qui évalue la production énergétique nécessaire pour obtenir un équilibre production/consommation en tenant compte de la préséance économique.