Fokus på att bygga energieffektiva byggnader är numera stort i Sverige och har resulterat i utformandet av mycket ambitiösa energimål. Stigande energipriser och samhällets ökade medvetenhet kring miljö är några faktorer som har resulterat i skärpta krav av byggnaders energiförbrukning. Byggnader som uppförs idag har betydligt hårdare energikrav än om man blickar tillbaka bara några år. I denna rapport beräknas vanligt förekommande köldbryggor i en lagerbyggnad med hjälp av datorstödda metoder. Dessa beräkningar är gjorda i Heat2 som är ett tvådimensionellt datasimuleringsprogram. Det används för att beräkna storleken på linjära köldbryggor (Ψ-värden). Dessa värden läggs sedan in i en tidigare framtagen energibalansberäkning där köldbryggorna är uppskattade med mer generella metoder. Dessutom är fler köldbryggor granskade i denna rapport än vad som tidigare gjorts för denna referensbyggnad. Syftet med arbetet är att se hur den specifika energianvändningen påverkas av en noggrannare beräkningsmetod. Beräknade Ψ-värden är även tänkta att kunna användas vid framtagandet av energibalansberäkningar på liknande byggnader i kommande projekt. Under arbetets gång har Ψ-värden på redan tillagda köldbryggor beräknats om och justerats. Fler köldbryggor är beräknade och de punktköldbryggor som fanns är borttagna. Ψ-värdena på de köldbryggor som beräknats med Heat2 har lagts in i energibalansberäkningen i stället för de värden Fastec tidigare använt sig av. Trots att fördelningen av köldbryggorna skiljer sig stort åt i de två beräkningsfallen blev den slutliga energifördelningen närmast oförändrad.

Along with rising energy prices and increasing awareness of environmental issues, the criteria for buildings energy performance have been sharpened through the years. Today, “passive house” and “low energy house” are commonly used phrases in the construction industry and is expected to become increasingly common in the future. For houses with well-insulated building envelope the importance of well constructed details increases when minimizing the heat losses. Examples of these details are floor-wall junction and window openings in the wall. In such connections thermal bridges occur, which means that heat more easily is transported out of the building, compared to the rest of the building envelope. This report deals with detail solutions around windows and a comparison between a traditional slab and a foundation from Koljern consisting of foam glass. As reference building, a preschool in Umeå, designed by WSP as a low energy house has been used. An analysis is made of various solutions and how much difference this makes to the building's average heat transfer coefficient, Um. Furthermore, studies also have been made of how the window's placement in the wall affects the size of the thermal bridge. For the analysis of thermal bridges the simulation software Heat2 is used. The result shows that it differs quite a lot between different solutions and that it’s preferable to place the window a bit into the wall. Overall, a light beam yields a smaller thermal bridge than ordinary construction timber. Making use of standard values ​​for thermal bridges can be very misleading and can in the worst case lead to incorrect sizing of the heating system.

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer.   Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början. Arbetet började med att ett byggprogram togs fram. Utifrån byggprogrammet gjordes två skissförslag varav ett av skissförslagen ansågs mer tilltalande och arbetades vidare med. Efter handledning från skolan och Fiskarhedenvillan gavs det råd och synpunkter på tillägg till planlösningen. Husets konstruktion är densamma som den Fiskarhedenvillan använder sig av. Under arbetets gång har Boverkets byggregler använts när det gäller tillgänglighet.   Resultatet blev en modern 2-plansvilla inspirerad av funktionalismen med klassiska inslag i fasadpanelen. Huset har en öppen planlösning med 6 rum och kök på 175 kvm. I detta arbete har fokus lagts på det arkitektoniska utformandet med en tanke på miljöaspekter.   Husmodellen presenteras i form av en utförlig beskrivning av planer, bilder och ritningar. Planlösningar, fasader och sektion redovisas i form av ritningar.

No description available.

No description available.

Arbetet utfördes i samarbete med Peab Sverige AB i Umeå. Syftet med arbetet var att jämföra tre olika typer av väggblock och traditionell väggbyggnad med hänsyn mot köldbryggor. Väggblocksalternativen som jämfördes är uppbyggda av trä-, masonite- eller stålreglar.   Köldbryggor uppstår då två material med olika värmeisoleringsförmågor bryter igenom varandra, till exempel då en träregel går igenom ett lager isolering. Köldbryggor är svårt att komma ifrån men det går att förbygga på bra sätt. I detta arbete kommer simuleringsprogrammet Comsol Multiphysics att användas för att rita upp de olika alternativen och därefter när simuleringen startas räknar programmet ut hur värmen/kylan rör sig igenom väggen. För att kunna jämföra värmflödet genom väggarna kommer även U-värdet för alla väggar att beräknas för hand. Det kommer även att beräknas hur tunga block som är rimliga att tillverka samt jämföra kostnaderna för de olika alternativen.   Resultaten visade att vanlig träregelvägg eller väggblock av träreglar och väggblock av masonite reglar är de två alternativen som fungerar bäst med hänsyn mot köldbryggor. Det är inte stor skillnad mellan trä och masonite däremot är stål det sämsta alternativet. U-värdet blir bäst genom den traditionella väggen och väggblocket byggt med träreglar. Det är också trä som är det mest ekonomiska materialet att köpa in samt det som väger minst per meter vägg.    Skillnaden mellan trä och masonite är väldigt liten men dock är trä lite bättre på alla punkter i det här fallet. Trä är alltså det rimligast alternativet. Det är däremot svårt att säga om det är bättre eller sämre med traditionell vägg eller väggblock, det är väldigt liten skillnad mellan de två alternativen. Stål är det klart sämsta alternativet då det är materialet som ger störst köldbryggor, högst U-värde, väger mest och är dyrast i inköp, alltså inget att satsa på. / This work has been done in cooperation with Peab Sweden AB in Umeå. The aim of this work was to compare three different kinds of prefabricated walls and one traditional wall with consideration to thermal bridges. It is three different types of materials that are going to be compared, wood-, Masonite and steel.   Thermal bridges come into existence when two materials with different thermal insulating properties break through each other. It is difficult to completely get rid of thermal bridges, but they can be reduced. In this work, a simulation software called Comsol Multiphysics was used. In the software you can build up 1-,2- or 3D models and make simulation to see how the heat transfers through a solid wall. A U-value for each wall was also calculated by hand for comparison. Additionally, the maximum weight and costs were calculated.   The results showed that walls built with wood – or Masonite beams are better than steel with consideration for thermal bridges. The difference between wood and Masonite beams is not big; steel on the other hand is the worst alternative. The U-value is best for the traditional wall and wall block built with wood. Wood is also the most economical material to buy and the lightest material.     The differences between wood and Masonite is small but wood is a little better in every aspect in this case. The best alternative in this case is accordingly wood, it´s however hard to say if it´s better with traditional wall or wall blocks, the difference is too small to give a clear answer. Steel is clearly the worst alternative; it is the material that gives the biggest thermal bridges and the highest U-value, in addition to weighing and costing the most.

Miljo och energi ar tva faktorer som blir allt viktigare, och energisnala hus har nu funnits en tid pa marknaden. Att ta lagenergihus ett steg langre, och gora plusenergihus som levererar mer energi an vad den gor av med, ar inte lika val testat i Sverige annu. Da tjockleken pa vaggarna blir storre ar det ocksa viktigare att hitta tekniker som minskar koldbryggor vid anslutningar. For att forsta hur man pa basta satt ska utforma och konstruera dessa hus behovs kunskap om material, koldbryggor, byggnadsdetaljer, klimat och uppvarmningssystem. Bland annat har en analys av vilka olika varmesystem som passar bra for ett lag-/plusenergihus gjorts i denna examensrapport, med stod av referensobjekt. For att huset i framtiden ska kunna utnyttjas som ett plusenergihus behovs ett system som har kapacitet att lagra energi under en kortare tid. Istallet for att anvanda bergvarme gar det exempelvis att installera solfangare, som aven fungerar bra i Sverige, och vintertid racker det med en braskamin. I samarbete med Trivselhus har generella principer for koldbryggor tagits fram genom berakningar for hand och i programmet UNorm version 2011:1. Resultatet visar att det kritiska omradet vid anslutningen platta pa mark och vagg ar syllen, och det ar viktigt att dessa anslutningar blir sa tata som mojligt. For att minska varmeflodet i detta kritiska omrade ar det en fordel att dela syllarna och att isolera emellan dem. For koldbryggor kring fonster har resultaten fran berakningar, bade for hand och genom Unorm, visat att koldbryggorna ar storre i en tjock vagg. I en tjock vagg ar varmeflodet trogare och vaggen upplevs som kall. Detta har inte sa stor inverkan pa sjalva innetemperaturen, men vaggen far ett mildare uttryck. En solstudie i Revit Architecture har utforts dar fonstren forst har placerats i ytterkant pa fasad och sedan i innerkant for att undersoka vilken skillnad det gor i solinstralning och transmissioner fran och till byggnaden. Nar fonstren placeras i innerkant bildar vaggen en sollada och skuggar fonstret mer an om det ligger i fasad. Utifran det har resultatet ser man att det spelar en stor roll var man placerar sina fonster. Sommartid forloras en hel del solenergi om man placerar fonstren i innerkant av fasad, istallet for i ytterkant. En hel del gratisenergi kan utvinnas om man placerar fonstren i ytterkant av fasaden. Skillnaden i solinstralning for de olika placeringarna motsvarar nastan en femtedel utav en villas totala arsforbrukning. / Environment and energy are two factors that have become more important as the development in general is increasing over the world. Low-energy houses have been on the market for a while now, and the development of buildings is moving towards houses that can produce energy both to deliver and to supply the house itself. As the thickness of the walls increases it becomes more important to reduce the thermal bridges among construction details, for example connection between wall and slab. To understand how to design and construct these buildings, knowledge about material, thermal bridges, building details, climate and heating systems is required. In this thesis, analyzes have been done that concerns heating systems that are suitable for a low energy house with help from references to similar projects. Together with the Swedish company Trivselhus general principles for thermal bridges have been developed, these principles are based on calculations by hand and by using software called UNorm 2011-1. The result shows a critical part among the connection between the concrete slab and the wall. Also the joist is really important to make sure it is dense. To reduce the heat flow in this critical area, it makes sense to separate the joists and insulate between them. For thermal bridges around the windows, the results of calculations, both by hand and by UNorm, showed that thermal bridges are greater in a thick wall. In a thick wall the heat flow is slower and the wall is perceived as cold. This has not much effect on the actual indoor temperature, but the wall may get a milder impression. In Autodesk’s Revit Architecture a sun study has been created to see if there is any difference between having the windows placed in the facade or in the inner part of the facade. Will it make any difference for the shading of the window and how will it affect the sun insolation and the transmission of energy in and out of the window? When the window is further into the wall, the wall creates a box that increases the shading of the window. Based on this result you can see that the placing of the windows does matter. During the summertime a lot of solar energy will be lost if the window is placed further in to the facade. The transmission from the building, through the windows, is not that big, but the greatest difference can be seen in the total solar insolation. A lot of energy can be extracted from the sun insolation, if you place the windows right, which is in the outside of the facade. Almost one fourth of a buildings total energy consumption of a year can be received from the solar energy only through the windows, if they are placed in the outside of the facade.

I hopp om att Sverige ska uppnå sina miljömål ställs hela tiden högre krav på byggnaders energianvändning. Ett första steg bör vara att förbättra byggnadens förmåga att behålla värmen. Dessa förbättringsåtgärder innebär att klimatskärmen blir mer värmeisolerande och att köldbryggor i olika konstruktionsdetaljer begränsas. Ett återkommande problem är dock att när befintliga byggnader renoveras finns gällande varsamhetskrav som påverkar möjligheterna för hur arbetet får utföras. Värdebärande egenskaper ska nämligen bevaras även om det innebär merkostnader vid renoveringar. Detta examensarbete syftar till att studera energianvändningen för köldbryggor som uppstår i utkragade balkonggolv och hur energianvändningen påverkas då balkongplattan tilläggsisoleras. Studien omfattar även den påverkan detta får på byggnadens yttre gestaltning och huruvida investeringskostnaden är ekonomiskt försvarbar ur ett livscykelperspektiv jämfört med energibesparingen. Resultatet visar att dessa köldbryggor ökar energianvändningen med närmare 4000 kWh per år och byggnad och att tilläggsisoleringen av balkonggolven minskar denna användning med ungefär 75 %. Utifrån aspekten att studera huruvida tilläggsisoleringen påverkar byggnadens yttre gestaltning visar resultatet även att förändringen är marginell. Bedömningen är därför att tilläggsisoleringen inte påverkar byggnadens gestaltning. Jämförandet av investeringskostnaden med energibesparingen ur ett livscykelperspektiv visar att materialkostnaden är för hög samtidigt som energipriset är för lågt för att generera någon vinst under den valda kalkylperioden. / In order for Sweden to reach its goals for a sustainable future, the government continues to increase demands on improving energy efficiency of buildings. A first step should be to improve the buildings ability to keep its heat. This means that the thermal insulation of the envelope should be improved and effect of thermal bridges in various constructions be minimized. A recurrent problem when renovating already existing buildings is the requirement of preservation and how that affects the possibilities on how to renovate. All buildings constitute a storytelling that illustrates how society has developed over time. Building characteristics and expressions must be preserved even if it leads to higher renovation costs. This thesis aims to study the energy use caused by thermal bridges in balcony slabs and how the energy use is affected by insulating the balcony slabs. It also investigates how the overall building appearance is affect by this figuration. And last, the study aims to explore however the investment in material is defensible when comparing it with the cost for energy in a life cycle perspective. The result shows that the thermal bridges caused by the balcony slabs increase the energy use by almost 4000 kWh per year and building and by adding insulation to the slabs, the energy usage decline by almost 75 %. In view of the buildings appearance, the additional insulation has a minimal affect. When comparing the investment cost in a life cycle perspective with the saving of energy, results shows that the costs in material is too high and at the same time the price for energy is too low for obtaining any profit for the given time period.

Utsläpp från produktion av el och värme utgör 26% av de globala utsläppen. Energianvändningen i byggnader beror på olika faktorer, en av faktorerna är köldbryggor. En köldbrygga är en sämre isolerad del i en konstruktion. På grund av köldbryggor ökar energianvändningen för en byggnad vilket leder till högre utsläpp. Förutom utsläpp bidrar köldbryggor till bland annat till fuktskador och sämre termiskt inneklimat. Fuktskador bidrar till hälsorisker så som astma och allergier. Det termiska inneklimatet påverkar byggnadens klimat som gör att en persons termiska komfort påverkas. Den termiska komforten upplevs i ett utrymme där det tillexempel kan vara för kallt eller varmt. Beräkning av köldbryggor kan genomföras på olika sätt. I detta examensarbete har Kv. Kaksmulan studerats och de vanligaste köldbryggorna har observerats. Med hjälp av datorprogrammet Flixo Energy har noggrannare beräkningar för kaksmulan gjorts. Beräkningarna har legat i grund till jämförelse av det generella påslag samt schablonvärden enligt svensk standard genomförts. En sammanställning av beräkningsresultat för fyra olika linjära köldbryggor i ett exempel för ett aktuellt flerbostadshus visar att värmeförlusterna, på grund av transmission, ökade med 86 % med schablonvärden. Motsvarande ökning blev endast 26 % enligt noggrannare beräkningar med hjälp av Flixo Energy. De noggrannare beräkningarna i jämförelse med det generella påslaget på ungefär 20 % visar en differens på 6 procentenheter. En byggnad utan loftgångar hade en ökning av transmission med 20 % samtidigt som motsvarande byggnad med loftgångar runt hela byggnaden hade en ökning på 39 %. För en byggnad med endast fönster som fasad blev ökningen av transmission 25 %. För en likadan byggnad men med en sämre fönstersmyg blev ökningen 35 %. De styrande faktorerna för fallstudiens typ av byggsystem beror på hur mycket loftgångar byggnaden har samt hur bra/dålig fönstersmygens köldbryggevärde är. Ju fler meter loftgång och ju sämre köldbrygga i fönstersmygen, desto större påslag krävs. Ett tydligt resultat från examensarbetet är att även en ganska måttlig linjär köldbrygga kan få stor betydelse för byggnadens totala värmeförluster om det handlar om en mycket stor sammanlagd längd för köldbryggan. Eftersom olika metoder kan ge olika resultat när det gäller inverkan av köldbryggor är det bra om man kan jämföra olika metoder. Om möjligt är det bra om man kan jämföra med en manuell beräkning, och om möjligt också med mer än ett dataprogram.

I byggnadsprojekt strävar entreprenörerna efter att ha så få arbetsmoment som möjligt och därmed arbeta effektivare och minska på kostnaderna. I de byggnadsprojekt som genomsläpp föreskrivs händer det att entreprenörerna klagar eftersom det kan vara omständligt att utföra och medföra fler arbetsmoment. Genomsläpp är intermittenta betongupplag som har uppgiften att fördela lasten från betongplatta/kantbalk ned till betongfundament eller betongsulor på packad fyllning eller likvärdigt. Genomsläpp gör att laster kan fördelas samtidigt som en isoleringsmöjlighet av grunden uppkommer.  Genomsläpp är en alternativ lösning eftersom cellplast inte kan placeras under fundamenten/sulorna på grund av lastskäl. Runt en byggnad kan det behövas många genomsläpp som bidrar till omständliga- och fler arbetsmoment. Syftet med detta examensarbete är att undersöka genomsläpps påverkan för temperaturer, värmeförluster och fuktsäkerhet. Detta genom att undersöka hur golvtemperaturer, köldbryggor, värmekudden under byggnader och golvvärme påverkas av genomsläpp. Undersökningen genomförs genom en litteraturstudie, intervjustudie, modellering, beräkningar och analyser. Modelleringen och beräkningar har genomförts med datorprogrammen Revit och Heat2. Resultaten visar att genomsläppen påverkar golvtemperaturen längs med ytterväggarna väldigt mycket, medan påverkan på golvtemperaturen längs med innerväggarna kan försummas. Golvtemperaturen varierar endast lite då genomsläppens dimensioner och s-avstånd ändras. Det framgår tydligt genom alla beräkningar att genomsläppens påverkan på köldbryggorna är betydligt större än om det inte är några genomsläpp alls. Desto mindre genomsläpp och desto mer isolering, desto mindre kommer köldbryggan att bli. Köldbryggorna är stora vid genomsläpp eftersom det är lite isolering runt och ingen isolering där genomsläppen är placerade. Genomsläpp påverkar värmekudden under byggnader negativt. Hur stor påverkan är beror på flera faktorer som bland annat byggnadens storlek, tätskikt på golvet och geografisk plats. Kombinationen genomsläpp med golvvärme visade sig inte rekommenderas och bör undvikas för att undvika framtida problem och skador. / In construction projects building contractors generally strive for efficiency. In projects where intermittent concrete supports in slabs/slab edges are used contractors sometimes express discontent due to complicated production methods. Intermittent supports are used to distribute the load from a slab or slab edge to the foundation on e.g. compacted fill. It is a method which sometimes can be required since the insulation of the slab is not capable of being loadbearing. This thesis aims to research how intermittent supports affects temperature in concrete slabs, heat loss and issues related to humidity. Methods used to research these subjects are studying of literature, interviews, software modeling, calculations and analysis. Softwares used in modeling are Autodesk Revit and Heat2. Results show that intermittent supports affect floor temperatures along walls in the climate screen to a great extent, while floor temperatures along inner walls are barely affected. It is also shown that center distance between supports are of minor importance. Calculations show that intermittent supports have an obvious impact on thermal bridges. Less insulations lead to less thermal bridges, and vice versa. When insulation is placed between the concrete slab of a heated building and the ground, the ground gets a, to some extent, lasting heating. Intermittent supports have a negative impact upon this heating of the ground, though depending on several factors such as size of the slab and the geographical location. Analysis also show that the combination of intermittent supports and under floor heating is not recommended in respect of humidity-related problems.