In Sweden, the housing sector accounts for about 40% of the country's energy consumption. Theself-contained houses account for about 20% of this energy consumption (Energimyndigheten,2021). Boverket is the authority in Sweden that regulates the laws and regulations that affectenergy use (Boverket, 2016). In addition to Boverkets regulations, there are external organizationsthat drive development to minimize households' energy use (Feby, 2019). One of theseorganizations is FEBY, they have designed requirements that can be used as a complement to theBBR requirements. The organization has developed the parameter heat loss rate, which calculatesthe buildings heat loss.This study has been carried out in collaboration with the house manufacturer Jörnträhus AB. Thegoal of the work has been to develop a house that meets FEBY 18's requirements for heat loss rateand then verify the house's performance against Boverkets energy classification. The study wasbased on a reference house provided by Jörnträhus. The house was modeled in the energy programVIP-Energy and then analyzed. After the analysis, it was found that the reference house's VFTreaches 58.15 W / m2Atemp. Thereafter, the house was remodeled in VIP-Energy with changes tothe constructions and the ventilation system. With these changes, the VFT was calculated at 27.49W / m2Atemp and achieves the bronze level for FEBY 18.Finally, four simulations were performed to check the primary energy of the house during differentscenarios. All simulations were carried out in Skellefteå municipality but with different conditions.Two of the simulations were carried out at a location with open space and the other two simulationswere performed at a enclosed location with much shadow. In the different scenarios, the heatingand ventilation systems were varied. The simulations showed that wind and solar heat loads canhave a greater impact on primary energy than some technical solutions like heat recovery in theventilation.

The energy questions has been increased the recent years, specifically when it comes to the energy smart houses. In Sweden the interest for building energy smart houses has been increased yet it is not really popular to build passivhouses compairing with Germany but some people has started to understand the importance of building energy smart houses. It is possible to find some passivhouses around Sweden but yet it is hard to find new built passivhouses. This study is based on a comparison between passivhouses and regular little houses in Sweden. The Purpose: of the study is to lift up the difference of the energy requirements between respective houses. The Method: used to complete the study is literature study and object study. Information were taken of BBR, FEBY, other civil engineering related websites and it has even studied some bachelor thesis and scintefic articles. Results: this part is based on the energy calculations that has been done for both of the houses. The thermal transmittance and other concepts were taken on consideration. Conclusion: this part is all about to take up the differences and the similarities of the energy requirements of the houses that has been studied. And the end of the study is about to make sure if the houses fullfills the requirements or not.

Sektorn bostäder och service står för cirka fyrtio procent av Sveriges totala energianvändning. Bostadsbeståndet innefattar en stor del småhus, därmed är en reducering av energianvändningen från småhus av stor vikt för att minska klimatpåverkan från sektorn. Den största potentialen för att reducera klimatpåverkan från en byggnads livscykel är att i ett tidigt skede åtgärda och ta hänsyn till energi- och klimatfrågor vid projektering. Därmed är hög energiprestanda som mått på energieffektivitet av yttersta vikt för att projektera småhus med lägre energianvändning. Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om byggnadstekniska åtgärder och val som krävs för att bygga energieffektiva småhus. Studien har utförts med en parametrisk studie i simuleringsprogrammet IDA ICE och handberäkningar för att utvärdera hur ett småhus energiprestanda påverkas av ändrade isoleringsdimensioner, reducerade köldbryggor, reducerade U-värden för fönster, olika ytterväggstyper samt geografisk placering. Resultaten av simuleringarna visar att det finns goda förutsättningar för småhusaktörer att påverka energiprestandan. Behovet av värme och den köpta energin kan reduceras genom modifieringar av klimatskalet. Simuleringarna visar att en ökning av isoleringstjockleken i ytterväggen endast innebär en marginell förbättring av husets energiprestanda när referenskonstruktionen redan är relativt välisolerad i plattan och takbjälklaget. Simuleringarna visar däremot att energiprestandan påverkas markant av köldbryggorna då olika indata har testats i IDA ICE. Felmarginalen vid handberäkning av köldbryggor är dock stor så det är problematiskt att få ett representativt värde vid beräkning av dessa utan simuleringsprogram anpassat för köldbryggor. Resultaten av simuleringarna med reducerade U-värden för fönster visade på en marginell minskning av primärenergitalet, eftersom referensbyggnadens fönster redan har relativt bra U-värden och framförallt G-värden. Samt att fönsterarean utgör en relativt låg del av byggnadens totala area. Byggnaden med träregelvägg uppvisade bäst resultat av energiprestanda jämfört med huset av massivträ- och lättregelvägg i simuleringen med olika ytterväggstyper. Detta trots en lägre total väggtjocklek. Simuleringarna med ändrad geografisk position visade på en stor variation av primärenergitalet där Kiruna fick betydligt lägre primärenergital jämfört med referensorten Ängelholm. Resultaten förklaras av att de geografiska justeringsfaktorerna helt eller delvis utjämnar skillnaden mellan klimaten. Resultaten av energisimuleringen visar också att resultaten påverkas till en stor del av den indata och antaganden som användaren av programmet tar ställning till. Exempel på detta kan vara alltifrån antalet brukare som ska förväntas använda huset, till innetemperatur, belysning och annan typ av utrustning. För fortsatta studier föreslås bland annat LCA-kalkyler för byggmaterialen och ekonomiska analyser av förändringar av klimatskärmen. / The housing and service sector accounts for about 40 percent of Sweden's total energy use. Thus, a reduction in energy use from housing construction is of great importance in order to reduce the climate impact from the sector. The greatest potential for reducing the climate impact of a building's life cycle is to address and take energy and climate issues into accountat an early stage when designing new single-family homes. Thus, high energy performance as a measure of energy efficiency for detached houses is of utmost importance for designing detached houses with lower energy use.The overall purpose of this study is to contribute knowledge about constructional technical measures and choices required to design energy-efficient detached houses. The study was conducted with a parametric study in the simulation program IDA ICE and manual calculations to evaluate how a detached house's energy performance is affected by changed insulation dimensions, reduced thermal bridges, reduced U-values for windows, different exterior wall types and geographical location.The results of the simulations show that there are good possibilities for detached house owners to influence energy performance. The need for heat and the purchased energy can be reduced through modifications of the climate shield in the house. The simulations show that an increase in the insulation thickness in the exterior wall only affects a marginal improvement of the house's energy performance when the reference structure is already relatively well insulated in the slab and the roof. However, the simulation with reduced thermal bridges has a greater impact. The simulations show that the energy performance is significantly affected by the thermal bridges as various data inputs have been tested in IDA ICE. The margin of error in manual calculations of thermal bridges are complex, so it is problematic to obtain a representative value when calculating these without simulation programs adapted for thermal bridges. The results of the simulations with reduced U-values for windows showed a marginal decrease in the energy performance, since the reference building windows already have relatively good U-values and G-values. And that the window area constitutes a relatively low part of the building's total area.The building with a wooden stud wall showed the best results of energy performance compared to the house of solid wood and light stud wall in the simulation with different exterior wall types. This despite a lower total wall thickness. The simulations with a changed geographical position showed a large variation in the primary energy result, where Kiruna received significantly lower primary energy compared with the reference location Ängelholm. The results are explained by the fact that the geographical adjustment factors completely or partially even out the difference between the climates. The results of the energy simulation also show that the results are affected to a large extent by the input data and assumptions that the user of the program decides on. Examples of this can be from the number of users who are to be expected to use the house, to indoor temperature, lighting and other types of equipment.For further studies, LCA calculations for the building materials and economic analyzes of changes in the climate shield are proposed.

<p><p>We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture.</p><p>Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks.</p><p>The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison.</p><p>One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework.</p><p>Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours.</p><p>The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework.</p><p>The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index.</p></p> / <p>Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt.</p><p>I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna.</p><p>Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse.</p><p>En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen.</p><p>Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar.</p><p>Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme.</p><p>Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.</p>

<p>Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m²stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m²<em>A</em>_temp och år samt ett U_m-värde på högst 0,7 W/m² ^oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären. </p><p>Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m² år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m² år. </p><p>Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa. </p><p>Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion. </p><p>Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m² år samt U_m = 0,491 W/m² ^oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.</p>

We have the tradition in Sweden to build villas and houses with a wooden framework. It has become natural for us because we have so much forest in our country. Building with wood has advantages, it is easy to process, but also disadvantages, as it is sensitive to moisture. Finland has long made use of the thermal blocks to build villas. It is a type of bricks that are a bit like a sandwich element, with a core of EPS and concrete on both sides of the core material. The concrete is hollow, so that after the walls has been bricked up you pour concrete into the hollow bricks. The issue of this report is to find out if concrete can be an alternative to wood as framework material in villas. To make the comparison, we have used us a reference house. We have a wall with a wooden framework with the same U-value as the thermal blocks to get a fair energy comparison. One of the advantages of the thermal blocks is its relatively high heat storage capacity. The heat storage capacity makes the indoor temperature more even and you do not have to have as much effect on the heating system. You can also bring down the energy consumption because the concrete stores the free heat in the form of solar radiation, personal heat and heat from machines, which are then released when the room temperature is lower than the wall temperature. Another advantage is that the building becomes almost free of thermal bridges when building with thermal blocks. The only cold bridges you get are the ones around windows and doors. The wall of thermal blocks has a higher sounds reduction index and a higher fire class than the wall with a wooden framework. Material costs for the heating blocks are almost twice as high as for a wall with a wooden framework with the same U-value. It is a disadvantage for the thermal blocks. By contrast, heating blocks, doesn’t take as long to build, which on our reference building reduces construction time by about 60 hours. The energy to save thanks to the heat storage and the virtual absence of thermal bridges is approximately 1700kWh a year. There is not much energy, so it takes a long time to earn the extra amount it costs to build with the thermal blocks compared with wooden framework. The motive to build with the thermal blocks is instead the high level of comfort you get. You get fewer hours with the upper and lower temperatures in the building and less disturbed by traffic noise and other noise from outside thanks to the higher sound reduction index. / Vi har som tradition i Sverige att bygga villor och småhus med träregelstomme. Det har blivit naturligt för oss, eftersom vi har så mycket skog i landet. Att bygga med trä har fördelar, som att det är lätt att bearbeta men också nackdelar, som att det är känsligt för fukt. I Finland har man länge använt sig av värmeblock för att bygga villor. Det är en typ av mursten som är lite likt ett sandwichelement, med en kärna av EPS-cellplast och betong på båda sidorna om cellplasten. Betongen är ihålig, så att efter man har murat upp väggarna och dragit installationer gjuter man i hålrummen väggarna. Frågeställningen i denna rapport är om betong kan vara ett alternativ till trä som stommaterial till villor. För att kunna göra jämförelsen har vi använt oss av ett referenshus. Vi har tagit fram en vägg med träregelstomme med samma U-värde som värmeblocken för att få en rättvis energijämförelse. En av fördelarna med värmeblocken är dess relativt höga värmelagringsförmåga. Värmelagringsförmågan gör att man får en jämnare inomhustemperatur och man behöver inte ha så hög effekt på värmeanläggningen. Man kan också få ner energiförbrukningen genom att betongen lagrar gratisvärme i form av solinstrålning, personvärme och värme från maskiner, som sedan avges när rumstemperaturen blir lägre än väggens temperatur. Ytterligare en fördel är att man blir nästan helt utan köldbryggor när man bygger med värmeblocken. De enda köldbryggor man får är runt fönster och dörrar. Man har en högre brandklass och en högre luftljudsisolering på väggen av värmeblocken än på träregelväggen. Materialkostnaderna för värmeblocken är nästan dubbelt så hög som för en träregelvägg med samma U-värde. Det är det som talar emot dessa. Däremot har värmeblocken en lite lägre enhetstid, som på vår referensbyggnad kortar ner byggtiden med ca 60 timmar. Den energibesparing man gör tack vare värmelagringen och de nästan obefintliga köldbryggorna är ungefär 1700kWh om året. Det är inte så stor energibesparing, så det tar lång tid innan man tjänar in den extra summa det kostar att bygga med värmeblock jämfört med träregelstomme. Motivet för att bygga med värmeblocken är istället den höga komfort man får. Man får färre timmar med över- och undertemperaturer i byggnaden och man störs mindre av trafikbuller och annat buller utifrån tack vare den högre luftljudsisoleringen.

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m2 Atemp och år samt ett Um-värde på högst 0,7 W/m2 oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären.  Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m2 år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m2 år.  Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa.  Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion.  Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m2 år samt Um = 0,491 W/m2 oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.

Inom dagens byggande i Sverige ställs allt högre krav på den värmeisolerande förmågan hos klimatskärmen i de hus som byggs. Detta ställer i sin tur högre krav på konstruktionerna och medför även ny problematik. Standardlösningar som tidigare fungerat bra byts ut mot nya, ibland obeprövade, lösningar. De hårdare kraven på energi- och fuktdimensionering innebär alltså att vikten av val av stommaterial ökar vid en projektering. Vi har här försökt ge en realistisk bild av hur valet av reglar kan påverka energi och fukttillståndet hos en byggnad med utfackningsväggar, med fokus på reglar i fält. Till undersökningen användes referensobjekt i form av ritningar som tillhandahölls av handledaren på Clarus arkitekter. Med hjälp av dessa gjordes tredimensionella energiberäkningar som visade dels att valet av material kan ha mycket stor betydelse både för energiförluster och fukttillstånd, samt att sambanden inte nödvändigtvis behöver vara enkla. Valet av reglar har mycket varierande betydelse beroende på hur väggen är uppbyggd. Genom en laboration undersöktes skillnaden mellan slitsade och oslitsade ytterväggsreglar för att ge ökad förståelse och verifiera noggrannheten av beräkningarna jämfört med en verklig vägg. Det sista visade sig svårt att uppnå, men det var tydligt att slitsarna hade mycket stor betydelse för temperaturfördelningen i en vägg. / Construction of Swedish buildings today places higher demands on the heat-insulating capacity of the building envelope in the house built. This in turn places higher demands on the structures and also creates new problems. Standard solutions that previously worked well are being replaced by new, sometimes untested, solutions. The tougher demands on energy and moisture design means that the choice of substrate material is of greater importance than before when designing buildings.Here we have tried to give a realistic view of how the choice of studs can affect energy and humidity conditions of a building with curtain walls, focusing on studs in the field. The survey used reference objects projects in the form of drawings provided by the supervisor at Clarus Architects. Using these, three-dimensional calculations were made showing firstly that the choice of material can be of great importance both for the energy and moisture, and secondly, that the relationship is not necessarily simple. The importance of the choice of studs varies depending on how the wall is built. By a laboratory experiment, the correlation between slotted and unslotted outer wall studs was examined to provide greater understanding and verifying the accuracy of the calculations compared to a real wall. The last task proved difficult to achieve, but it was clear that the studs had great significance for the temperature distribution in a wall.

Med hjälp av Boverkets byggregler och de ISO-standarder som föreskrivs fastställs värmeeffektbehovet för Kyrkbackskolan, Ljusnarsbergs kommunala skola. Ur effektbehovet har sedan ett teoretiskt värmesystem dimensionerats. Resultaten visar att de olika byggnaderna som skolan består av har olika behov beroende på deras utformning. Över trehundra radiatorer och över trehundrafyrtio kilowatt värmeeffekt behövs för att värma skolan enligt de utförda beräkningarna för transmissionsförluster, ventilationsförluster och köldbryggor. Den största osäkerheten finns i köldbryggorna då dessa är baserade på tabellvärden. En rumslista visar vad varje rum i hela skolan har för effektbehov och kan användas vid både installation och injustering. / Using ”Boverkets byggregler” and the ISO-standards that are stipulated in it are the heating requirements determined for “Kyrkbackskolan”, the only school in the municipality of Ljusnarsberg. A theoretical heating system has been designed based on the calculations. The results show that the three different buildings that make up the school have different requirements depending on their layout. Over three hundred radiators and over three hundred forty kilowatts of heating power are required to heat the school according to the calculations of transmission losses, ventilation losses and thermal bridges. The largest insecurity is in the thermal bridges since they are determined using tables. A list shows all the rooms and their heating requirements which can be used when installing or tuning the heating system.

Bostadsbristen i Sverige påverkar 75% av alla kommuner. För att kunna lösa krisen snabbt och effektivt bör byggbranschen ta nya idéer och byggteknik på allvar. Att bygga bostäder av fraktcontainer innebär att bygga snabbt och miljövänligt.Denna typ av projekt behöver utveckla för att anpassa det till det svenska hårda vädret och uppfylla kraven som ställs av boverket BBR. Isolering av en containeryttervägg anses som ett problem när det gäller denna typ av projekt. För att flera ska bygga bostäder av fraktcontainer behöver problemet att lösa. Genom att samla in information och ta inblick i redan byggda bostäder av fraktcontainer ska två olika alternativ för ytterväggars isolering jämföras. Risk för köldbryggor, U-värde och kostnad ska jämföras. / In Sweden, 75% of municipalities are affected by a shortage of housing. To solve the housing crisis, the construction industry must adopt effective and innovative construction techniques and methods. By building housing out of shipping containers, the result will be fast, environmentally friendly, and costeffective. However, this type of housing needs a building technique developed and adjusted for the harsh Swedish climate and fulfill the National Board of Housing, Building, and Planning requirements. One significant problem hindering the process of this project is isolating the container’s exterior wall. Solving this problem will encourage the construction industry to build this type of housing. Through data collection and considering shipping container housing built already, this paper will make a comparison between two different options for wall insulation will be compared. Further the U- value, costand thermal bridges risk will be compared.