Utgångspunkten för detta arbete är problematiken kring trovärdigheten i att verka avskräckande mot gråzonshot, med en tröskel som dimensionerats mot konventionella militära angrepp under kalla kriget. Sverige utgör studiens problemställning och fallstudien utgörs av Ukrainas tröskel och avskräckningsstrategi gentemot Rysslands angrepp och annektering av Krimhalvön 2014. Slutsatserna från fallstudien kommer att analyseras utgående från den svenska kontexten som reglerar den svenska tröskeln. Detta i syfte att identifiera vilka teoretiska förutsättningar för hur en tröskel bör konstitueras utifrån om dess syfte är att verka avhållande mot gråzonsproblematik. Studien konstaterar att en tröskel som är uppbyggd och dimensionerad mot ett konventionellt väpnat angrepp inte fyller sin funktion mot en motståndare som opererar okonventionellt inom flera samhällsdomäner utöver den militära. Detta på grund av att tröskeln inte är trovärdig i sin uppbyggnad och komposition av relevanta och kapabla förmågor som behövs för att avskräcka samt skydda sig mot gråzonshot. Tröskelns trovärdighet inom en gråzonskontext är avhängd på, utöver ovanstående, att den är väl samordnat och mandatskraftigt bemyndigad inom ramen för ett totalförsvar, och bör innefatta både militärt och civila kapabla förmågor. Utan denna brygga mellan civila och militära resurser öppnas det sårbarheter i skyddet och avskräckningen, där en gråzonsmotståndare sannolikt väljer att operera inom.

Syftet med studien var att få ökad förståelse och kunskap om smugglingsbrottsligheten i Sverige. Vi studerade likheter och skillnader gällande nivå och utveckling av anmälda smugglingsbrott samt varor som smugglades i Stockholms kommun, Göteborgs kommun och Malmö kommun mellan år 2016-2023. Vi studerade även myndighetsdokument för att förstå vilka faktorer som enligt dem inverkade på smugglingsbrottsligheten i Sverige. Studien kombinerade beskrivande statistik över anmälda brott med en tematisk innehållsanalys av myndighetsdokument. Att dra tydliga slutsatser angående anmälda smugglingsbrott var komplext då smuggling är ett brott där anmälningar påverkades av myndigheternas satsningar. Trots detta fann vi likheter och skillnader mellan kommunerna där narkotika och en hög nivå av anmälda brott i Malmö var de mest dominerande dragen. Vår tolkning av de svenska myndigheternas dokument var att de ansåg att kontroller och geografisk plats hade en central betydelse för smugglingsbrottsligheten. / The purpose of the study was to gain increased understanding and knowledge of smuggling crimes in Sweden. We examined the similarities and differences in the level and development of reported smuggling crimes, as well as the types of goods smuggled, in the municipalities of Stockholm, Gothenburg, and Malmö between 2016 and 2023. We also analyzed government documents to understand which factors, according to them, influenced smuggling crime in Sweden. The study combined descriptive statistics on reported crimes with a thematic content analysis of government documents. Drawing clear conclusions regarding reported smuggling crimes was complex, as smuggling is a crime where reports are influenced by government efforts. Despite this, we found similarities and differences between the municipalities, with drugs and a high level of reported crimes in Malmö being the most dominant features. Our interpretation of the Swedish government documents was that they considered controls and geographical location to be of central importance for smuggling crime.