Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen. För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter. Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matematikundervisning på egen hand genom att enskilt identifiera anknytningspunkter till andra ämnen. De anknytningspunkter som har identifierats i denna undersökning kan främst relateras till Matematik A-kursen.

<p>Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste åren visat på en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och inställning till matematik – ett ämne som allt oftare upplevs som svårt, tråkigt och verklighetsfrämmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvägagångssätt för hur man som matematiklärare kan bryta denna utveckling, nämligen tillämpning av ämnesintegrering mellan matematikämnet och gymnasieprogrammens karaktärsämnen – ämnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mål och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sådan ämnesintegrering innebär, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera ämnesintegreringen.</p><p>För att besvara mina frågor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frågan kompletterats med enkätundersökningar och/eller intervjuer med såväl matematik- och karaktärsämneslärare som elever. Utöver det har ämnes- och kursbeskrivningar samt kurslitteratur/-material i matematik och olika karaktärsämnen granskats i syfte att hitta relevanta anknytningspunkter.</p><p>Undersökningen visar att innebörden av en ämnesintegrerad undervisning varierar kraftigt hos olika lärare då genomförandet och möjligheterna till integrering är beroende av en mängd yttre faktorer som alla har stor påverkan på hur den slutliga ämnesintegrerade undervisningen kan förverkligas. Vidare kan en ämnesintegrerad undervisning innebära pedagogiska fördelar, men ofta också vara en mycket tids- och arbetskrävande undervisningsmetod. Ett bra samarbete lärare emellan underlättar planering och genomförande av en sådan undervisning, men det är även fullt möjligt att som matematiklärare realisera en ämnesintegrerad matematikundervisning på egen hand genom att enskilt identifiera anknytningspunkter till andra ämnen. De anknytningspunkter som har identifierats i denna undersökning kan främst relateras till Matematik A-kursen.</p>

Läroplaner i matematik för gymnasiet tar upp att matematik ska kopplas till karaktärsämnen. Särskilt tydligt är det i läroplanen för Matematik 1a, som läses av alla elever på yrkesprogram. Skolverket har i en modul med titeln "Undervisa matematik på yrkesprogram" förtydligat vad som önskas i fråga om att koppla samman matematik med karaktärsämnen. Speciellt finns ett fokus på att uppgifter bör vara autentiska. Lärare låter ofta undervisningen utgå från en lärobok i matematik, snarare än från läroplanen. Det är därför viktigt att läroböcker har god överensstämmelse med läroplanen. Det föreliggande arbetet är en undersökning av huruvida läroböcker för Matematik 1A erbjuder stöd för att koppla samman matematik med karaktärsämnen, samt av i vilken utsträckning sådant stöd är autentiskt. Undersökningen består av analys av totalt fyra uppgifter hämtade från två olika läroböcker i matematik. Bedömningen av uppgifternas autenticitet görs med avseende på en modifierad version av ett ramverk som använts av Skolverket för att skapa instruktioner till hur man konstruerar autentiska uppgifter. Arbetets omfattning är mycket begränsat, varför inga säkra besked kan ges. Undersökningen tyder på att det i läroböcker för Matematik 1A görs försök att sammankoppla matematiken med karaktärsämnen, men att det finns brister i fråga om autenticitet av sådan sammankoppling.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva. Eleverna framförde också att de hade förståelse varför de läste kärnämnena, att de hörde till allmänbildningen. Slutligen framkom det i studien att deras studieresultat inte hade påverkats av infärgning samt att eleverna trodde på ett ökat samarbete mellan kärn- och karaktärsämnen för att det skulle leda till en ökad kunskap och därmed bli en helhet för programmet.

I syfte att förbättra elevernas attityd till ämnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktärsämnena på programmet. Därefter har vi gjort jämförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen.

Denna kvalitativa undersökning är gjord med syfte att ge en bild av hur lärare uppfattar begreppet ämnesintegrering och hur man kan arbeta kring detta på gymnasieskolans yrkesprogram. Teorier kring ämnesintegrering och lärarsamarbete presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med tre kärnämneslärare och tre yrkeslärare från två stora gymnasieskolor. Av studien framgick det att lärarna ställer sig positiva till begreppet ämnesintegrering, men var av uppfattningen att det praktiserades i för liten utsträckning. Detta beror på att organisatoriska och fysiska faktorer på en stor gymnasieskola försvårar ett ämnesintegrerat arbetssätt. Tidsbrist var också en faktor som förhindrade en bra samverkan mellan lärarna. Någon reflektion kring kärnämneslärares förkunskaper görs inte när tjänsterna fördelas på skolorna. Det yttersta ansvaret för att kravet på ämnesintegrerad undervisning som skolans styrdokument ställer efterlevs, ligger hos skolledningen. / The teachers' view of cross-curricular teaching in Vocational Training Colleges