Thesis (Ph.D.)--Georgetown University, 2009. / Includes bibliographical references.

ABSTRACT NEOTECTONICS OF THE KARAMIK GRABEN-AFYON-(ISPARTA ANGLE), SW TURKEY &Ccedil / i&ccedil / ek, Aydin M.Sc., Department of Geological Engineering Supervisor: Prof. Dr. Ali Ko&ccedil / yigit July 2009, 98 pages The Karamik Graben (KG) is 6-17-km-wide, 29-km-long and NNE-SSWtrending active depression located within the Isparta Angle of the Southwestern Turkey extensional neotectonic domain. The KG is bounded by ENE-SSWtrending Karaca&ouml / ren fault zone to the south, the NNE-SSW-trending Ko&ccedil / beyli- Akkonak fault zone to the east, the WNW-ESE-trending AkSehir fault zone to the north, and the NE-SW to NNE-SSW-trending Devederesi fault zone to the west. The KG contains two graben infills separated by an angular unconformity: (1) Middle Miocene-Middle Pliocene deformed infill, and (2) the Upper Pliocenerecent non-deformed infill. Some geological structures reveal that the older infill was accumulated under the control of an extensional tectonic regime (phase-I extension). Analysis of NW-SE-trending folds and some strike-slip faults indicate that the older infill deformed by a short-term NE-SW-directed compression. This contractional event is the last record of the paleotectonic period. Some geological and geophysical evidence indicate that the younger infill has been deposited under the control of an extensional tectonic regime (phase-II extension). Analysis of some slickensides implies that the current tectonic regime is being characterized by a multi-directional extension in predominantly N-S, E-W and NW-SE directions. This multi-directional extension dominates the Plio- Quaternary neotectonic period initiated Late Pliocene. Total throw amounts accumulated along the margin boundary faults imply that subsidence rates are ~0.15 mm/yr and ~0.21 mm/yr since Late Pliocene. Some of the northern margin-boundary faults of the KG reactivated during the neotectonic period as evidenced by 2002.02.02 Mw = 6.5 &Ccedil / ay earthquake. However, the rest of these faults are still active and they keep their nature of seismic gap.

Uppsatsens syfte är att analysera samt jämföra två svenska dystopiska romaner, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru (2017) och Händelsehorisonten av Balsam Karam (2018). Analysen består av två delar: den första delen undersöker i vilken mån romanerna kan beskrivas med hjälp av teorin om ”critical dystopia” och den andra delen undersöker aspekter av intersektionalitet i romanernas gestaltning av etnicitet och kön. I varje del görs först en analys av varje roman, följt av en jämförande analys. I analysen framkommer att hoppet är ett återkommande tema i de båda romanerna och någonting som kan säga driver intrigen framåt. Den intersektionella analysen framhåller hur romanerna på olika sätt lyfter frågor om etnicitet i förhållande till kön, men även klass. Könsaspekten är särskilt framträdande i Händelsehorisonten, men mer nedtonad i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Analysen visar på två tillvägagångssätt för diskussion av rasism, klass och kön och antas vara två exempel på vad samtida dystopilitteratur anser relevant att lyfta i vårt samhälle.