Syftet med vår undersökning är att analysera hur arbetstagare påverkas av att arbeta i en organisation som erbjuder karriärmöjligheter. Vilka positiva och negativa faktorer blir påverkade av möjligheterna? Vi kommer genom intervjuer analysera våra respondenters inställningar och relatera dessa till befintliga teorier. Vi kommer dessutom undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar individernas inställning på begreppet karriär. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex personer på tre olika positioner inom organisationen. Urvalet skedde strategiskt där kriterier vi använt oss av i urvalet är position, ålder och anställningstid. Intervjuguiden skapades som ett verktyg under intervjusituationerna, vårt mål var att uppnå en diskussion snarare än en utfrågning. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att intervjuguiden innehåller specifika teman som ska beröras under intervjun men under tiden intervjun pågår kan man rikta om intervjun, till exempel ändra ordningen på frågorna. Tillexempel så kom ordningen av frågorna att bli olika i de olika intervjuerna samt att vi ställde olika följdfrågor. Vi har tolkat materialet med utgångspunkt i Grounded Theory, med en grundsten att datainsamling och kodning skett samtidigt. Vi har behandlat allt material konfidentiellt enligt de etiska aspekterna vi angivit. I den teoretiska referensramen belyser vi olika faktorer som vi tror kan påverkas av karriärmöjligheter. Faktorer som valts ut kring karriärmöjligheter är kompetensutveckling, motivation, lojalitet, stress samt konkurrens. Vi belyser att det finns både en positiv och negativ inställning till karriär, samt att respondenternas definition av karriär påverkar vårt resultat.  I resultatet redogör vi för hur anställda påverkas av karriärmöjligheter inom organisationen. Vad som framkommit är att individer påverkas i olika grad av möjligheterna till att göra karriär i organisationen. Vissa blir motiverade av att se vilka möjligheter som finns och att vilja sträva efter dem. Andra upplever att karriärmöjligheterna motiverar, men menar att överensstämmelse mellan vad organisationen och vad individen vill är nödvändigt i samband med karriärmöjligheter och att överensstämmelsen är en motivator till att vilja göra karriär. Enligt vår undersökning är även stress en faktor som påverkas av karriärmöjligheter. Teman som förväntningar från organisationen samt instabilitet i arbetsgruppen är resultat av vår undersökning. I organisationer med karriärmöjligheter uppstår ofta konkurrens, vår undersökning visar att på grund av instabiliteten i arbetsgruppen till följd av personalförflyttning så är känslan av konkurrens ofta påtaglig.

<p>Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen. Pojkarna däremot, som i betydligt mindre utsträckning sökte sig till högskolestudier, ville gärna se en praktisk nytta med dessa, och verkade dessutom titta mer på sina föräldrars utbildningsnivå när det kom till valet. För riktiga män pluggar ju inte, i alla fall inte i onödan…</p> / <p>The number of female college students have for many years been more than the male, and the gap continues to increase, despite the political desire for gender balance in tertiary education.The purpose of this study is to examine how sex may influence students' propensity to seek out higher education. It is based on a survey conducted on students at a secondary school in Uppland spring 2010. The results showed  that boys and girls in part had a different view of higher education from a career perspective. The girls, who were more sympathetic to higher education, felt that these were more developmental, and seemed not significantly affected by their parents' educational level at the rolling situation. The boys, however, has to a much lesser extent sought university studies, would like to see a practical benefit to them, and seemed also to look more at their parents' level of education when it came to the choice of University studies. Because real men don´t grind, at least not in vain...</p>

<p>Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om</p><p>deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp</p><p>består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att</p><p>undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten</p><p>utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram</p><p>som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele</p><p>Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003),</p><p>Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt</p><p>och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i</p><p>de olika individernas berättelser.</p><p>Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de</p><p>förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga</p><p>befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av</p><p>intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår</p><p>att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att</p><p>representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels</p><p>uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att</p><p>förändras, sakta men säkert.</p>

No description available.

No description available.

Antalet kvinnliga högskolestudenter har under många år varit fler än de manliga, och skillnaderna fortsätter att öka, trots att det finns politiska önskemål om en jämn könsfördelning vid högskolor. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur könstillhörighet kan påverka elevers benägenhet att söka sig till högskolestudier. Den bygger på en enkätundersökning som genomfördes på elever vid en gymnasieskola i Uppland våren 2010. Resultatet visade att pojkarna och flickorna delvis hade en skild syn på högskolestudier ur ett karriärutvecklingsperspektiv. Flickorna, som var mer positivt inställda till högskolestudier, ansåg att dessa var mer generellt utvecklande, och verkade inte nämnvärt påverkas av sina föräldrars utbildningsnivå vid valssituationen. Pojkarna däremot, som i betydligt mindre utsträckning sökte sig till högskolestudier, ville gärna se en praktisk nytta med dessa, och verkade dessutom titta mer på sina föräldrars utbildningsnivå när det kom till valet. För riktiga män pluggar ju inte, i alla fall inte i onödan… / The number of female college students have for many years been more than the male, and the gap continues to increase, despite the political desire for gender balance in tertiary education.The purpose of this study is to examine how sex may influence students' propensity to seek out higher education. It is based on a survey conducted on students at a secondary school in Uppland spring 2010. The results showed  that boys and girls in part had a different view of higher education from a career perspective. The girls, who were more sympathetic to higher education, felt that these were more developmental, and seemed not significantly affected by their parents' educational level at the rolling situation. The boys, however, has to a much lesser extent sought university studies, would like to see a practical benefit to them, and seemed also to look more at their parents' level of education when it came to the choice of University studies. Because real men don´t grind, at least not in vain...

Vi har intervjuat sju personer på höga toppositioner i Sverige för att fråga dem om deras syn på hinder, möjligheter och jämställdhet i deras karriärer. Vår urvalsgrupp består av fyra kvinnor och tre män. Syftet och bakgrunden till vår studie är att undersöka hur begreppet karriär används och varför kvinnor i så pass liten utsträckning finns representerade på högre ledarpositioner. Den teoretiska referensram som legat till grund för vårt arbete är Rosabeth Moss Kanters glastak (1993), Gisele Asplund (1984) och flera andra uppföljare inom området så som Anna Wahl (2003), Anita Göransson (2004) och Tuija Muhonen (2009). Vi valde en kvalitativ ståndpunkt och har använt oss av semistrukturerade intervjuer i syfte att fånga upp variationen i de olika individernas berättelser. Resultaten visar att både männen och kvinnorna anser sig inte ha gjort karriär då de förknippar begreppet till något negativt. Vi anser att bakgrunden till deras höga befattning grundar sig i en rad faktorer så som en viss typ av utbildning, en viss typ av intresseområde och vissa typer av drivkrafter m.m. Genom vår undersökning framgår att familj och kvotering både kan ses som ett hinder och en möjlighet. Skälet till att representationen är olika bland män och kvinnor på höga ledarpositioner är dels uppfattningen att kvinnor inte vill, vågar eller släpps fram. Bilden håller dock på att förändras, sakta men säkert.

No description available.

No description available.

No description available.