Med utgångspunkt från de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter från utbildningen samt den inledande karriären vid första Ubåtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlägga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hämtades från de empirinära forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory där datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett värdefull insikt i vad som krävs för att rekrytera och få de nya officerarna att stanna i Ubåtsflottiljen. Studien visade på bristande informationsspridning och att värnpliktens upphörande kommer att spela stor roll när det gäller framtida nya officerares förförståelse för utbildningen och den framtida karriären. Vidare att utbildningens innehåll och längd inte är optimalt utformad för karriären på Ubåtsflottiljen. Slutligen att akademiseringen ger större tyngd åt den nye officerens CV vid en eventuell karriärväxling.

<p>Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor och män på chefsbefattningar inom Landstinget Halland upplevt sin karriär/yrkesbana. Med utgångspunkt i syftet valde vi att formulera tre frågeställningar som handlar om vilka möjligheter och hinder de stött på, hur stödet från arbetsgivaren och omgivningen har sett ut samt om det finns några skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser av karriär och hur dessa i så fall ser ut. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Urvalet bestod av sju verksamhetschefer som arbetar inom Landstinget Halland, fyra kvinnor och tre män. Vårt resultat visade att respondenternas upplevelser av karriär var övervägande positiva och att vägen till chefskap kan se olika ut. Våra respondenter hade stött på både möjligheter och hinder under sin karriär. De möjligheter som framkom var av liknande karaktär, de hinder som framkom såg däremot olika ut. Vidare visade resultatet att näst intill samtliga av respondenterna uppgav att stödet i karriären varit gott från både partner, chefer och kollegor. Slutligen framkom det att det finns vissa skillnader mellan mäns och kvinnors upplevelser av karriär. / The purpose of this investigation is to study how men and women, within the county council of Halland, have perceived their careers or occupation to progress. With this starting point in mind we chose to generate three different inquiries that investigated what obstacles that came in their way, what support they received from their employer as well as if there are any particular differences between men and women’s perceptions of their careers.    We chose to use a qualitative way to gather information by conducting interviews. The chosen selection of people included seven managers working for the county council of Halland, including four women and three men.   Our results conveyed that the respondents experiences of their careers were largely positive and also showed that the path to managerial positions could have various methods. Another outcome was that the respondents had faced both opportunities but also obstacles during their careers. The opportunities arisen were of similar nature, though the obstacles varied from case to case. Furthermore the answers gathered also revealed that the support from partners, managers, and colleges had been of positive nature. Finally the conclusion to be drawn from the investigation was that there are some differences in terms of men’s and women’s perceptions of their careers.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.

De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid. Resultatet visar att praktisk hjälp i hemmet, stöd och uppmuntran, ett bra självförtroende samt bra prestationer och hög kompetens var de faktorer som kvinnorna själva ansåg hade lett till deras framgång i yrkeslivet.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriärvägar åt deras medarbetare. Kompetensutveckling är ett område som ständigt är aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behålla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom området visar att kompetensutvecklingsinsatser är viktiga på både individ och företagsnivå. För individen kan en satsning på kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsställelse och minskad upplevelse av stress. Forskningen visar vidare att organisationer med tydliga karriärvägar har stor betydelse för medarbetares önskan om att stanna kvar i or-ganisationen eller ej. Det är betydelsefullt för såväl organisationer som individer. I vår studie har vi genomfört kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat personer ansvariga för kommuners satsningar på kompetensutvecklingsinsatser. Vi valde att rikta in oss på kom-muner som aktivt arbetade med kompetensutvecklingsinsatser, då främst i form av kompe-tenstrappor. De slutsatser som kan ses är att samtliga insatser varit skräddarsydda efter de enskilda kommunernas förutsättningar. En central del för samtliga respondenter var att behål-la kompetensen i organisationerna och att möjliggöra utveckling för att motivera medarbetar-na att stanna inom yrket.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvägledarna i Sverige använder sig av metoder snarare än teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriärutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vägledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfälligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgångspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstämmer med hur den rådande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrån påståendet att då den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger på en idé om att vi människor gör rationella val, är verkligheten en annan; det är till stor del kreativitet och tillfälligheter som styr vårt jobbsökande. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer av fyra studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att respondenterna använder sig av delar av Planned Happenstance, tillämpar ett holistiskt tillvägagångssätt i sina samtal samt att de anser att klienterna får en mer gynnsam karriärutveckling med hjälp av olika färdigheter. Studien visade att det finns frågetecken kring huruvida Planned Happenstance i sin helhet kan användas i en verksamhet som präglas av ett klientel som lever på försörjningsstöd. Detta eftersom Planned Happenstance innebär att individen ska lära sig använda de fem färdigheterna optimism, uthållighet, nyfikenhet, flexibilitet och risktagande för att få en gynnsam karriärutveckling.

I dagens arbetsliv är karriär en återkommande drivkraft. Viljan att göra karriär skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller når individuell framgång. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv på ett hotell, som i texten benämns som ”Hotellet”. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och värderingar och på vilket sätt de genom att erbjuda karriär- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare. Studien bygger på elva kvalitativa intervjuer med medarbetare och mellanchefer som arbetar på ett hotell i Sverige. För att bringa förståelse i respondenternas beskrivningar har Göran Ahrnes teori om kollektiva resurser samt Michel Foucaults teori om den disciplinära makten använts. Studiens resultat visar att respondenterna beskriver hur dessa metoder sker genom omfattande och kontinuerliga utbildningar där Hotellet presenterar de värderingar, normer, riktlinjer och regleringar som de har och uppmuntrar. Respondenterna beskriver även hur de regelbundet evalueras och belönas efter vad organisation anser passande. Dessa belöningar kan Hotellet använda som ett sätt att kontrollera och reglera de anställdas beteenden och handlingar. Bland annat framkommer beskrivningar om hur Hotellet använder karriär- och utvecklingsmöjligheter som en drivkraft till att få sina anställda att prestera bättre men även som ett sätt att visa sina medarbetare att specifika beteenden och prestationer främjar denna framgång.

Uppsatsen behandlar kvinnor i ledande positioner där de är en marginaliserad grupp. Studien omfattar organisationer inom idrott, bygg, skogsindustrin och IT. Syftet är att undersöka om det ges olika förutsättningar för kvinnor i ledande positioner i organisationer inom näringslivet och idrotten där kvinnor är en marginaliserad grupp. Studien bygger på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor på ledande positioner. Resultatet visar att kvinnorna bryter ett mönster som dominerat olika branscher under en längre tid. De speglar inte stereotypen kvinnligt utan visar egenskaper som förknippas med bra ledarskap, vilket indikerar på att en ledare får med sig hela gruppen och arbetar mot gemensamma mål. Fördelen med att vara kvinnlig ledare, speciellt där gruppen kvinnor är liten, är att hon syns mer och kan på så sätt göra sin röst hörd. Genom att kvinnorna i undersökningen har blivit erbjudna sin ledarposition visar det att organisationer verkar för jämställdhet. Trots arbetet mot jämställt arbetsliv visar studien att kvinnorna stöter på hinder som går att förknippa med de normer som finns kring kvinnor och män och ledarskap. / The essay deals with women in leadership positions where they are a marginalized group. The study includes organizations in sports, construction, forestry and IT. The aim is to investigate if the different organizations give different conditions to their female leaders. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with women in leadership positions. The results show that these women are breaking a pattern that has dominated various industries for a long time. They do not reflect the stereotype feminine, instead they show properties associated with good leadership, indicating that a leader can bring the whole group working toward common goals. The advantage of being a female leader, particularly where the group of women is small, is that she appears more and can thus make her voice heard. The females in the study have been offered their leadership position which demonstrates that organizations are working to promote equality. Despite the work towards equality, the study shows that women faces obstacles that can be associate with the norms around women and men, and leadership.