<p>Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet.</p><p>Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen.</p><p>Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt karriärcoachningen kan utgöra ett stöd för att individen ska kunna stärkas som aktör i förhållande till den egna arbetslivsplaneringen. De intervjuade personerna har på olika sätt fått det stödet. Karriärcoachningen kan därmed vara en strategi för att fler karriärer ska kunna utvecklas enligt egna behov och förväntningar. Det räcker dock inte med att göra människor till aktörer. Arbetet måste också kombineras med att man ser över de strukturella förutsättningarna för rörlighet. Tjänsten karriärcoachning behöver också, för att vara framgångsrik, marknadsföras och förankras i organisationen. Karriärcoachningen kan utgöra en strategi för att hållbart arbetsliv för de personer vars arbeten innefattar gränslösa arbetskrav. För de personer vars arbeten innefattar oflexibla krav krävs istället en tillförsel av resurser för att förbättra förutsättningarna i arbetet.

Denna studie berör dilemmat att relationen mellan de konkurrerande verksamheterna studie- och yrkesvägledning och karriärcoachning är näst intill outforskad, samtidigt som statliga utredningar visar att vägledningsverksamheten är otydlig. Därför har denna studie syftet att undersöka vuxnas värdering av studie- och yrkesvägledning samt karriärcoachning, för att synliggöra vilka delar av yrkesrollerna som eventuellt behöver förtydligas. Detta undersöks med frågor avseende vid vilka behov och tillfällen respondenterna hade vänt sig till en vägledare eller karriärcoach, samt vilka förväntningar de har på respektive karriärstöd. Även frågorna huruvida något karriärstöd är mer eftertraktat samt om det finns ett samband mellan respondenternas känsla av sammanhang samt val av karriärstöd undersöks. För att undersöka detta har en kvantitativ metod använts, och en enkätundersökning genomförts. Resultatet har sedan analyserats utifrån Maslows behovshierarki, respondenternas känsla av sammanhang, Nice professional roles samt definitionerna av begreppen coachning och vägledning. Det främsta resultatet i undersökningen var att respondenterna inte ser någon större skillnad mellan yrkesrollerna. De förväntar sig i stort sett samma saker av en vägledare och en karriärcoach, samt ser att dessa yrkesroller går att använda vid samma behov och tillfällen i livet.